Prästen Lauri Pihlajamaa (1932 - 21.03.2020) flyttade med sin familj från Finland till Sverige år 1975. I sitt yrke som präst kom han att bli en uppskattad arbetskamrat. "Han var en fantastisk pappa." Så minns dottern Kristiina Mellin sin far Lauri Pihlajamaa

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På fritiden läste och lärde sig Lauri Pihlajamaa mycket om den finska kyrkans historia. Kunskaper som han sedan dokumenterade i flera böcker. Han arrangerade körresor till utlandet och språkkurser i tyska för sina församlingsmedlemmar i Finska kyrkan i Stockholm. Aktiviteter som många uppskattade.

Lauri Pihlajamaa berättade i en intervju i Sveriges Radio år 2002 om den finska församlingens historia i Stockholm.

Dottern Kristiina Mellin, Lauris syster Liisa Anjum och kollegorna Eila Kastu och Maija Toivola berättar om arbetet och vänskapen med kollegan Pihlajamaa.

"Jag känner mycket trygghet när jag tänker på min pappa. Han var en principfast, väldigt trygg och balanserad person. Han utstrålade lugn. Ibland kunde han vara ganska fåordig. Vi andra tillfällen kunde han vara en mycket bra historieberättare", säger dottern Kristiina Mellin.

Diakon Eila Kastu var Lauri Pihlajamaas arbetskollega.

"Första gången jag besökte en döende person var Lauri med mig. Han var min medvandrare. Vi gjorde ibland hembesök hos församlingsmedlemmar. Han gav mig trygghet i de arbetssituationerna."

Maija Toivola, diakoniassistent i Finska församlingen i Stockholm, minns Lauri Pihlajamaas humoristiska sida.

 "Han var stark i sin tro. Han var modig. Han hade humor och glimten i ögat. Jag tyckte att han var en gentleman. Han var välklädd. Jag förknippar honom med en rock och en halsduk som satt perfekt."

Reportrar: 
Maria Repitsch
[email protected] 

Jorma Ikäheimo
[email protected] 

Ljudmixning:
Emilia Martin

Sinikka Guri (1939- 15.04.2020) flyttade som 16-åring från östra Finland till Sverige. Hennes man, barn och barnbarn hade en stor plats i Sinikkas hjärta i hela hennes liv. Hon bodde en kortare tid på ett vårdhem under år 2020. Där insjuknade hon i covid-19.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sinikka Guri kom till Sverige år 1955. Hon började arbeta som barnflicka, fortsatte som brödpackare och senare som lokalvårdare och barndagvårdare.

På fritiden var hon ute i naturen och på familjens lantställe. Väva mattor och måla tavlor var något Sinikka ägnade sig åt när hon gick i pension.

På grund av demens flyttade Sinikka Guri år 2020 in på ett vårdhem. Det var strax innan pandemin bröt ut i Sverige. Sinikka Guri insjuknade i covid-19. Strax efter att hon insjuknat infördes besöksförbud på det hemmet där hon bodde.

I programmet hörs dottern Christina Guri Elmquist och Sinikkas man Heimo Pirhonen.

"Det är väldigt smärtsamt att mamma skulle behöva dö ensam. Ingen ska behöva gå bort ensam. Det tycker jag är fruktansvärt. Jag förstår att läget är som det är med smittan men det är inte rättvist nånstans", säger dottern Christina Guri Elmquist.

"Hon var en solstråle hela tiden. Hon skrattade mycket och det smittade. Hon hade två jobb. Hon var dagbarnvårdare på dagarna. På kvällarna städade hon. Hon var en energisk kvinna. Hon jobbade från halv sju på morgonen till tio på kvällen. Jag såg att hon blev trött men hon klagade inte", berättar sambon Heimo Pirhonen.

Reportrar:
Maria Repitsch
[email protected] 

Jorma Ikäheimo
[email protected] 

Ljudmixning: 
Emilia Martin

Matti Hiltunen (1946 - 29.06.2020) föddes i Posio i finska Lappland. Han kom till Husqvarna 1968, för att arbeta inom industrin. I Sverige fick Matti fru, barn och barnbarn. Matti fick till att börja med en förkylning med hosta. Förkylningen utvecklades och gav Matti svåra andningsbesvär. Han hade fått viruset covid-19. Det konstaterades när han sökte vård. Andningsbesvären försvårades ytterligare och han lades i respirator. Efter drygt tre veckor i respirator avled Matti Hiltunen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi hör Matti Hiltunens änka Helmi Hiltunen, deras dotter Jaana Jonasson och dotterdottern Cecilia Jonasson. Veikko Valtanen som var Matti Hiltunens barndomsvän från Finland berättar om deras vänskap som barn.

"Jag talar fortfarande med Matti som om han vore kvar här hemma. Jag berättar för honom när jag sitter på stolen, som hans plats i köket. Jag har ett fotografi på Matti som jag talar till. Varje kväll säger jag god natt till honom. På morgonen säger jag god morgon", berättar änkan Helmi Hiltunen.

"Ingen av oss förstod egentligen hur illa det var. Inte pappa heller. Han trodde  att han bara skulle sövas ner i ett par dagar då han skulle ligga i respirator. Efter det så trodde vi alla att han skulle bli uppväckt igen. Men så blev det inte. Han låg i respirator i tre och en halv vecka. Därefter tog läkarna beslutet att det inte gick att förlänga hans liv. Pappas kropp hade gett upp. Han var så allvarligt sjuk. De sa att han vara den sjukaste de hade haft i Linköping på IVA", säger dottern Jaana Jonasson.

"Morfar var min favoritperson i hela världen. Han var så genomgod och den snällaste person som jag har känt. Han var trygg och ställde alltid upp om det var någonting. Vi hade så kul tillsammans. Vi hittade på olika danser och vi var ute och sprang i skogen. Även om han inte alltid själv var på gott humör så försökte han alltid få oss andra att må bra. Han höll humöret alltid uppe", säger barnbarnet Cecilia Jonasson.

Reportrar:
Maria Repitsch
[email protected] 
 
Jorma Ikäheimo
[email protected] 
 
Ljudmixning: 
Brady Juvier

Taimi Kumakari (1926 -15.05.2020) flyttade från norra Finland till Norrköping år 1964. Då hade hon man och sex barn. I Sverige tog hon anställning på en textilfabrik och sedan skilde hon sig ifrån sin man. 93-åriga Taimi Kumakari fick ett hastigt avslut på sitt liv när viruset covid-19 fick spridning i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi hör sonen Tauno Kumakari och hans dotter Jane som berättar om Taimi Kumakari som mor och farmor.

"Hon var en kvinna som var självständig och kunde klara sig själv. Hon var handlingskraftig och fick saker och ting gjorda. Hon hade en egen inre drivkraft. I naturen trivdes hon allra bäst. Hon växte upp under enkla förhållanden utan el och vatten. Jag fick ett intryck av att hon hade det hon behövde här i livet. Det viktigaste för farmor var hennes familj, kärleken och friheten att få vara den hon var och att hon fick göra det hon ville. Jag tror att hon trivdes med sitt liv", säger barnbarnet Jane.

"Hon hade en egen bil. Hon körde ända fram tills hon var 86 år", säger sonen Tauno Kumakari.

"Jag tycker att hon var i ganska gott skick för att vara så gammal. Hon var 93 år när hon dog. Jag tror att hon hade kunnat bli hundra år eftersom hon var en mycket envis person. Hon fick ett långt liv", säger barnbarnet Jane.

Reportrar:

Maria Repitsch
[email protected]

Jorma Ikäheimo
[email protected]

Ljudmixning: 
Emilia Martin

Masennus tuntuu siltä, kuin olisi mustassa säkissä ilman ulospääsyä. Pirita Jaaksi tapaa masennuksen kokeneet Johanna Underströmin ja Lea Leskisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kumppani, kollega tai ystävä... Masennus koskettaa meistä lähes kaikkia. Kansanterveysviraston (Folkhälsomyndigheten) mukaan joka viides aikuinen on saanut masennusdiagnoosin joskus elämänsä aikana.

Kipupisteen toisessa jaksossa kognitiivinen käyttäytymisterapeutti Pirita Jaaksi tapaa Lea Leskisen ja Johanna Underströmin.

Johanna Underström on kamppaillut masennuksen kanssa enemmän tai vähemmän koko elämänsä. Lea Leskinen puolestaan sairastui masennukseen työpaikkakiusaamisen seurauksena noin kymmenen vuotta sitten.

– Masennus tuntuu siltä, kuin olisi mustassa säkissä ilman ulospääsyä, Lea Leskinen kertoo.

– Se on täydellinen pimeys ja haluttomuus kaikkeen, sanoo Johanna Underström.

Jos sinulla on itsemurha-ajatuksia on tärkeää, että saat apua. Alla on listattuna puhelinnumeroita, joihin voit soittaa:

Akuutissa avuntarpeessa soita hätänumeroon 112.
Jourhavande medmänniska: puhelin 08-702 16 80.
Mind Självmordslinjen, chat osoitteessa mind.se tai puhelin 90101.
Bris - Barnens rätt i samhället: puhelin 116 111.

Juontaja: Pirita Jaaksi

Tuottaja: Heidi Herrmann
heidi.herrmann@sverigesradio

Loppuunpalanut Pauliina unohti miten kävellään. Pirita Jaaksi tapaa oopperalaulajan ja laulun opettajan Pauliina Sairasen, joka koki loppuunpalamisen reilu vuosi sitten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Mietin, että nyt lähden kävelemään kotiin, kunnes aivoissa tapahtui niin kova tiltti, etten muistanut miten jalkoja nostetaan eteenpäin. Siitä tuli sitten paniikki", Pauliina Sairanen kertoo ohjelmassa.

Juontaja: Pirita Jaaksi

Tuottaja: Heidi Herrmann
[email protected]

1960- ja 70-luvuilla sadat tuhannet suomalaiset muuttavat Ruotsiin. Moni tulee työn perässä, mutta muuttajien joukossa on myös niitä, jotka kokevat, etteivät he voi jäädä Suomeen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Suuren muuttoaallon mukana Suomesta Ruotsiin muutti suuri joukko seksuaalivähemmistöjen edustajia. Monelle työntävä tekijä oli Ruotsin merkittävästi avoimempi ilmapiiri ja lainsäädäntö. Ruotsissa homoseksuaalisuus lakkasi olemasta rikos jo vuonna 1944, Suomessa vasta 25 vuotta myöhemmin.

Sateenkaaripakolaiset-radiodokumentti kuljettaa kuuntelijan 1960-luvulta nykyaikaan. Dokumentissa kuullaan paitsi seksuaalivähemmistöihin kuuluvien tarinoita, myös asiantuntijoiden aikalaiskuvausta ja arkistomateriaalia niin Suomesta kuin Ruotsista.

Ohjelmassa haastatellut: Jukka Aminoff, Olli Stålström ja Kati Mustola.

Arkistomateriaali: Sveriges Radio, Stockholm Gayradio, SVT, YLE

Käsikirjoitus ja toteutus: Lotta Hoppu
[email protected]

Loppumiksaus: Girilal Baars

Millaista on, kun kuolema on osa omaa työtä? Siitä kertovat kätilö, sairaanhoitaja ja oikeuslääkäriksi erikoistuva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Minä pelkään kuolemaa, ja siitä pelosta tämä ohjelma sai alkunsa, kertoo toimittaja Maiju Ristkari.

Hän haastatteli loppukesällä 2020 kolmea naista, jotka kaikki kohtaavat työssään kuolemaa – hyvin eri tavoin.

"Kätilö saa itkeä, mutta ei niin, että vanhemmat joutuvat lohduttamaan häntä." Tällaisen ohjeen kätilö Joanna Blomqvist sai kohtukuolemasynnytyksiä varten.

"Kun potilas on kuollut, me laitamme häneet kauniiseen kuntoon, jotta hän on parhaimman näköinen kuolemassa", kertoo syöpä- ja teho-osastolla työskennellyt sairaanhoitaja Helena.

"Ruumiinavaussalissa voi vierekkäisillä pöydillä olla rantojen mies ja toimitusjohtaja ihan yhtä alastomina" pohtii oikeuslääkäriksi erikoistuva Minja Salmi.

Maiju Ristkari
[email protected]

Kössi Kaatra (1882-1928) oli vasemmistolainen kirjailija ja lehtimies 1900-luvun alun kuohuvassa ja väkivaltaisessa Suomessa. Sisällissodassa punaisten puolella ollut Kaatra pakeni 1918 Ruotsiin. Hän jatkoi työtään täällä ja löysi myös rakkauden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ohjelmassa käytettyjä lähteitä:

Käsikirjoitus ja toteutus:

Jorma Ikäheimo
[email protected]
Virpi Inkeri
[email protected]

Loppumiksaus: Emilia Martin

Lukijat: Sannamari Patjas, Ramin Farzin

Historia på finska -työryhmään kuuluvat lisäksi:
Hanna Sihlman ja Julia Wiraeus

Suomi oli Euroopan ensimmäinen maa, jossa naiset saivat äänioikeuden, ja suomalaiset naiset nousivat ensimmäisinä maailmassa eduskuntaan. Miina Sillanpää köyhyydessä kasvanut entinen piika ja tuleva ministeri oli yksi lasikaton rikkojista.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ohjelmassa käytetyt lähteet:

Muut lähteet:

Käsikirjoitus ja toteutus: Hanna Sihlman
[email protected]

Loppumiksaus: Emilia Martin

Lukijat: Sannamari Patjas, Ramin Farzin

Historia på finska -työryhmään kuuluvat lisäksi:
Virpi Inkeri, Julia Wiraeus, Jorma Ikäheimo