En av årets mest mest omdiskuterade svenska konstutställningar avslutades med en rejäl kulturdebatt! Under Kulturnatten mötte konstnären Makode Linde både kritiker och påhejare i en publik diskussion på Kulturhuset Stadsteatern. I debatten, som är en del av konstnärens finissagekväll, försökte debattörerna knyta ihop säcken och summera de diskussioner som Lindes utställning på Kulturhuset Stadsteatern gett upphov till. Vissa hävdar att Makode Linde ägnar sig åt rasistisk reproduktion legitimerad av kommunen – andra menar tvärtom att hans verk tvingar alla, även uttalade antirasister, att konfrontera sina fördomar kring vad en konstnär som av majoriteten betraktas som svart förutsätts göra för konst. Kanske är en stor soloutställning av en rasifierad konstnär per definition antirasistisk? Oavsett lyckas Makode Linde väcka både känslor och samtal som få andra svenska samtidskonstnärer. Som vanligt på Forum/Debatts arrangemang bjöds även publiken in att ställa frågor och kommentera. MEDVERKANDE: Makode Linde, konstnär, Jessica Kempe, konstkritiker Dagens Nyheter, Araia Ghirmai Sebhatu, konstvetare och grundare av organisationen Black Coffee, Nathan Hamelberg, debattör och kommunikationsansvarig på Mångkulturellt Centrum, Elsa Westerstad, kulturredaktör nyhetsmagasinet Fokus. Moderator Johanna Palmström, journalist. Inspelade live på Kulturhuset Stadsteatern den 23 april 2016.

Kan Europa någonsin enas? Är ”demokrati” och ”västvärlden” liktydiga begrepp? Vad är radikal politik? Chantal Mouffe är en av vår tids största politiska filosofer. I samband med den svenska utgivningen av hennes nya bok Agonistik besökte hon Sverige och Kulturhuset Stadsteatern för ett samtal med professorn och författaren Stefan Jonsson den 3 maj 2016.  

I sin uppmärksammade bok Agonistik (Bokförlaget Atlas) utvecklar Chantal Mouffe sin agonistiska demokratimodell genom att undersöka internationella relationer, politiska strategier, politisk konst och frågan om Europas framtid. Hon utgår ifrån att politiska konflikter är oundvikliga, men att de inte måste bli ”antagonistiska”, en kamp mellan fiender, utan bör förbli ”agonistiska”, en kamp mellan meningsmotståndare. MEDVERKANDE: Chantal Mouffe, professor i politisk teori vid Westminster-universitetet i London, välbekant författare, och en av Europas och samtidens viktigaste filosofer. Hennes mest kända verk är Hegemonin och den socialistiska strategin (Glänta/Vertigo 2008), samförfattad med den argentinske filosofen Ernesto Laclau. Stefan Jonsson, för­fattare, professor i etnicitet vid REMESO (Institutet för forskning om migration, etniska relationer och samhälle) vid Linköpings universitet och regelbunden skribent i Dagens Nyheter. Stefan Jonssons senaste bok på svenska är Eurafrika. EU:s koloniala rötter (tillsammans med Peo Hansen, Leopard förlag).

I samarbete med Fronesis, Arena Idé och Bokförlaget Atlas.

Peter Hultqvist har inte haft en lugn stund sedan han tillträdde som minister för snart två år sedan. Larm om ubåtar i skärgården, terrorhot och en allt mer högljudd diskussion om NATO är bara några av de frågor som ligger på hans bord. Den 20 april bjöds försvarsministern in till Forum/Debatt och Möt Ministern för att prata om försvarspolitiken och säkerhetsläget i landet med Annie Reuterskiöld, politisk reporter på nyhetsmagasinet Fokus.

Teknikpionjären Turing la grunderna till dagens informationsteknik, och genom att knäcka nazisternas krypteringsmaskin blev han en av andra världskrigets stora hjältar. Men Turings tankar är fortfarande högaktuella. Hans metod för att testa artificiell intelligens, det så kallade Turingtestet, används än idag – när vi med stormsteg närmar oss en värld där datorer tänker själva och beter sig allt mer som människor. I samband med att en ny biografi om Alan Turing kommer i svensk översättning bjöd Forum/Debatt och förlaget Fri Tanke in till en föreläsning med författaren David Lagercrantz på Kulturhuset Stadsteatern den 7 april 2016. 

Lagercrantz, som själv skrivit en roman om Turing, drar i föreläsningen paralleller mellan det brittiska datasnillet och Lisbeth Salander, Milleniumseriens hacker-hjältinna. Föreläsningen följs av ett panelsamtal där professor Åsa Wikforss, forskaren Karim Jebari, förläggaren Christer Sturmark samt vetenskapsjournalisten Joanna Rose också medverkar.

I panelsamtalet diskuteras hur AI beskrivs i litteraturen och aktuella filmer som Ex Machina med Alicia Vikander. Men också vad den allt snabbare teknikutvecklingen innebär. Vilka moraliska riktlinjer bör skisseras inför en nära framtid med mer utvecklad artificiell intelligens? Vilka krav ställs på oss som framtida användare av AI? Och är det självklart att vi människor kan avgöra hur en maskin som tänker själv ska och bör agera? 

Medverkande: David Lagercrantz, författare, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet, Karim Jebari, forskare Institutet för framtidsstudier och Christer Sturmark, förlagschef Fri Tanke och ordförande Humanisterna. Moderator: Joanna Rose, journalist Forskning och Framsteg samt programledare Filosofiska rummet i P1.

Hur lite ska man få lov att tjäna när man jobbar i Sverige? Är låglönelinjen rätt väg? Eller ska vi satsa på basinkomst för alla? Den 6 april 2016 debatterades löner med Karin Pettersson, Kajsa Ekis-Ekman, Isobel Hadley Kamptz och Martin Ådahl på Forum/Debatts scen på Kulturhuset Stadsteatern.

Frågan om hur lite man ska få tjäna i Sverige har från och till varit en av de största konflikterna mellan vänstern och högern och i samband med det senaste årets flyktingström har den återigen aktualiserats. De flesta är överens om att det är högprioriterat med en snabb integrering på arbetsmarknaden för dem som fått uppehållstillstånd här. Sänkta ingångslöner är ett instrument som flera ekonomer och liberala tänkare menar skulle underlätta den processen. Men de fackliga organisationerna varnar för att det skulle leda till ett mer utpräglat klassamhälle där vissa inte har råd att leva på sina löner. Grundfrågan är kanske om den svenska modellen är möjlig att behålla på en modern och globaliserad arbetsmarknad? 

Delvis sammanslingrad med lönefrågan är idén om Basinkomst, en form av medborgarlön som diskuterats de senaste åren. Flera etablerade politiker och ekonomer har dömt ut förslaget som orealistiskt. Men när Finland förra året bestämde sig för att införa en liknande ersättning så tog diskussionerna fart på allvar även i Sverige. I den finska modellen ligger lönen på cirka 7 500 svenska kronor och är tänkt att ersätta sjukpenning, försörjningsstöd och arbetslöshetsersättning. Men är det möjligt eller ens önskvärt att göra något liknande här? Vad skulle basinkomsten isåfall ligga på och vilka skulle ha tillgång till den?

30 år efter skotten på Sveavägen möts Lena Andersson, Henrik Berggren, America Vera-Zavala, Göran Greider, Inga-Britt Ahlenius, Stefan Lindberg och Linda Nordlund i ett samtal i Hörsalen på Kulturhuset Stadsteatern. (Inspelning från 25 februari 2016)

Den 28 februari 1986, ungefär kl 23.21 på kvällen, sköts en av Sveriges största politiska ledargestalter ihjäl på öppen gata. 30 år senare vet vi fortfarande inte vem eller vilka som låg bakom mordet på Olof Palme. Vad har detta nationella trauma inneburit för dagens svenska samhälle? Vem var Olof Palme i sin samtid, och vad betyder hans arv – politiskt och symboliskt – idag? För många är Palme högst levande, samtidigt formas dagens debatt till stor del av unga som föddes först efter hans död.  Kvällens samtal delades upp i två akter: En första om Olof Palmes liv och politik, och en andra akt om mordet och dess efterverkningar. 

Akt 1: Politikern Palme – vilket är hans arv idag? Medverkande: Henrik Berggren, journalist och författare till den hyllade Palme-biografin ”Underbara dagar framför oss” och aktuell med fotoboken ”Palme – ett liv i bilder”. America Vera-Zavala, dramatiker, författare, aktivist som i somras skrev en uppmärksammad artikel om ”Sagolandet som ännu inte finns” där arvet efter Palme diskuterades. Linda Nordlund, liberal debattör och skribent inriktad på försvars- och säkerhetspolitik, tidigare ordförande LUF. Göran Greider, poet, författare och chefredaktör Dala-Demokraten, författare till ”Ingen kommer undan Olof Palme”.

Akt 2: Mordet på Palme – vem sköt och vilka konsekvenser fick mordet? Medverkande: Lena Andersson, författare och krönikör som bland annat skrivit essän ”Elementär induktion” om Palme-mordet.  Stefan Lindberg, författare, aktuell med romanen ”Nätterna på Mon Chéri”. Inga-Britt Ahlenius, tidigare riksrevisor och verksam inom FN och ledamot av Granskningskommissionen av Palme-mordet (1999). Daniel Suhonen, socialdemokratisk debattör, chef tankesmedjan Katalys. Samtalsledare: Annie Reuterskiöld, journalist.

Peter Mangs, John Ausonius och Anders Behring Breivik mördade alla utifrån en rasistisk, ideologisk grund. Hur ser detta förvridna tankegods ut? Hur ser mördarna på sig själva och varandra? Vilken roll spelar idéer och normer i det omgivande samhälle för rasistiska dåd? Hör Mattias Gardell, Heléne Lööw och Gellert Tamas om detta inspelat live på Kulturhuset Stadsteatern den 17 februari 2016.  

Det började med en tanke efter skolattackerna i Trollhättan i slutet av oktober förra året. Ett behov av att, återigen, försöka förstå vad som driver människor som dödar med rasistiska motiv, hur ideologin ser ut och vilket samhälle som skapar dem. Med senaste tidens ”medborgargarden” som utför rasistiska attacker i centrala Stockholm skapas en kusligt dagsaktuell fond. Vilka samband finns mellan Mangs, Ausonius och Breiviks terror, attacker mot flyktingförläggningar och EU-migranters tältläger, hot mot journalister – och med senaste tidens nazisters demonstrationer i centrala Stockholm? 

Forum/Debatt bjöd in Mattias Gardell, Heléne Lööw och Gellert Tamas – tre av Sveriges ledande experter på högerextremism, nazism och rasistiska mördare – för att kasta ljus över frågorna utifrån sina aktuella böcker. I nyligen utkomna Raskrigaren följer Mattias Gardell Peter Mangs och den värld som inspirerade honom steg för steg. Heléne Lööws storverk om den svenska nazismen avslutades förra året med den tredje delenNazismen i Sverige: 2000-2014, och Gellert Tamas bok Lasermannen – en berättelse om Sverige är en modern klassiker som nyss kommit i ny utgåva med ett nyskrivet förord av författaren. 

Moderator: Negra Efendić, journalist SvD Mattias Gardell

Mattias Gardell, född 1959 i Stockholm, är professor i religionshistoria vid Uppsala universitet. I höstas utkom Raskrigaren på Leopard förlag, där Gardell följer Peter Mangs och den värld som inspirerade honom steg för steg. Gardell var även den förste som intervjuade Anders Behring Breivik och låter i boken läsaren ta del av den okända dialogen mellan mördarna.Heléne Lööw

Heléne Lööw,född 1961 i Uddevalla, är docent i historia vid Uppsala universitet med inriktning mot extremism och samhällsskydd. 2003-2006 var hon chef för Forum för levande historia. Lööw är en av Sveriges ledande experter på nazism och gav ifjol ut den sista delen i triologinNazismen i Sverige (Ordfront), som behandlar perioden2000-2014. Gellert Tamas

Gellert Tamas, född 1963 i Kristianstad, är journalist, dokumentärfilmare och författare. Lasermannen – en berättelse om Sverige (Ordfront) är en modern klassiker som sålt i över 200 000 ex och även filmatiserats. 2015 kom hans senaste film Taikon (i samarbete med Lawen Mohtadi).

En debatt inspelad live från Kulturhuset Stadsteatern den 10 februari 2016.

Hur kan vi motverka att osanningar får fäste i en tid då alla skapar sin egen verklighetsbild? Den ständigt pågående debatten i de sociala medierna är på många sätt efterlängtad och välbehövlig ur demokratisynpunkt. Men algoritmerna som styr våra Facebookflöden kan också leda till att helt olika versioner av samma händelse sprids i olika kretsar. Vi får mer av det vi redan gillar – och mindre av sådant som vi inte tycker om. Så kallade filterbubblor uppstår, en sorts separata digitala samhällen där konspirationsteorier och politisk propaganda kan finna ny grogrund. Samtidigt tycks uppfattningen att etablerade medier ”mörkar sanningen” omfamnas allt starkare, senast uppenbart i debatten kring händelserna i Köln och Kungsträdgården. Vilka utmaningar leder detta till för mediehusen och de offentliga institutionerna? Vad innebär det för politiken, och i förlängningen demokratin?Medverkande:

Olle Wästberg, utredare i den nyligen presenterade Demokratiutredningen

Samuel Nudel, grundare av sociala medier-projektet Judehatet

My Vingren, journalist som granskat högerextrema nätmiljöer

Rasmus Fleischer, historiker Stockholms universitet

Samtalet leds av Annie Reuterskiöld, journalist

En debattmatch mellan landets två stora tankesmedjor Timbro och Arena på Kulturhuset Stadsteatern. 

Till vänster, både idémässigt och på scen, stod Arena Idé taggade för klasskamp. Till höger på scen och i politiken stod Timbro redo att överraska sina motståndare – kanske med hjälp av den osynliga handen? Den 25 november 2015 möttes de två stora tankesmedjorna i en debattmatch för att för en kväll lämna det realpolitiska käbblet därhän och fokusera på de grundläggande idéerna som formar politiken. Kvällens tre huvudteman var flyktingar, klimatet samt säkerhet:

Innebär den globala flyktingkrisen ett hot, en möjlighet eller ingenting särskilt för Sverige – förändrar den hur vi ska se på det svenska samhällsbygget, och i så fall hur?

Klimatet anses av allt fler vara mänsklighetens viktigaste fråga – vad är ett bra vänster- respektive högersvar på de utmaningar Sverige och världen står inför här?

På försvars- och säkerhetsområdet, vilka är de största hoten mot Sverige – och hur bör vi hantera dem? Team Arena:

Lisa Pelling, utredningschef Arena Idé

Sandro Scocco, chefsekonom Arena Ide

Vesna Precopic, ledarskribent Dagens Arena för rektor för Fryshuset Grundskola Västra.Team Timbro:

Karin Svanborg-Sjövall, vd Timbro

Johan Ingerö, välfärdsansvarig Timbro

Mattias Svensson, författare till boken Miljöpolitik för Moderater och tills nyligen redaktör på Magasinet Neo

Enväldig domare och moderator är, Viktor Barth-Kron från Dagens Nyheter.

I samband med att Fanna Ndow Norrbys uppmärksammade bok Svart Kvinna släpptes bjöd Forum/Debatt in henne och Astrid Assefa, Salem Yohannes och Josette Bushell-Mingo för ett samtal om den rasism och sexism svarta kvinnor utsätts för och hur man kan komma åt den. Det blev ett samtal om existensberättigande och ojämlikhet.  Inspelat live på Kulturhuset Stadsteatern den 28 oktober 2015.MEDVERKANDE:

Fanna Ndow Norrby, frilansskribent och aktivist. Hon startade kontot @SvartKvinna och Svart Kvinna är hennes första bok.

Astrid Assefa, skådespelare, sångerska, teaterregissör och teaterchef.

Salem Yohannes, föreläsare och konsult, skrivit en av texterna i boken Svart Kvinna

Moderator: Josette Bushell-Mingo, teaterskådespelare och regissör.