Maria var livrädd för att bli galen och höll sina tics hemliga i decennier. Först som 40-åring fick hon veta sanningen: hon hade Tourettes syndrom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I decennier höll Maria sin största rädsla hemlig. Varje dag tvingades hon dölja de okontrollerade impulserna och rörelserna i kroppen av rädsla för att bli utstött – eller stämplad som galen. Det var först när hennes egen son ställde en oskyldig fråga i pulkabacken som den smärtsamma sanningen nystades upp.

För Maria Grill, i dag 62 år gammal, började de första tecknen dyka upp redan i sjuårsåldern. Det handlade om enkla motoriska tics: ett ryck i ögat, en axel som drogs upp mot örat, ofrivilliga harklingar och plötsliga ansiktsgrimaser. Känslan beskriver hon som en oavvislig impuls i skallen – ungefär som när en nysning är på väg och helt enkelt inte går att stoppa.

Eftersom både Marias mamma och syster drabbades av svår psykisk sjukdom vuxnade en stark och förlamande skräck inom henne. Hon trodde att hennes egna oförklarliga ryckningar var det första tecknet på att även hon var på väg att bli galen.

Utvecklade strategier för att dölja ticsen

När familjen flyttade från Göteborg till skånska Skurup blev tillvaron ännu tuffare. Maria blev medveten om att hon avvek från mängden och utsattes för mobbning. Ju mer stressad hon blev, desto värre blev hennes tics – vilket skapade en ond cirkel.

Från att ha varit ett glatt barn blev Maria allt mer tystlåten och isolerade sig från omgivningen. För att överleva vardagen och undvika att bli avslöjad utvecklade hon avancerade strategier:

• Att avleda rörelserna: Hon lärde sig att flytta ticsen från ansiktet till mer osynliga kroppsdelar.

• Flyktvägar: Hon låste ofta in sig på toaletten för att ”ticsa loss” i enrum.

• Andningsöverskott: Hon använde andningen för att hålla emot de inre impulserna.

Att konstant hålla tillbaka kroppens signaler krävde enorma mängder energi. Varje kväll var Maria helt slutkörd, både mentalt av anspänningen och fysiskt av kramperna i musklerna.

Ett dubbelliv med man och barn

Rädslan för att bli dömd gjorde att Maria byggde upp en mur mot omvärlden. Hon tillät sig aldrig att leva ut helt och hållet och berättade ingenting för någon.

När hon var 24 år träffade hon mannen som hon kom att leva med i 16 år och bilda familj med. Men inte ens inför sin äkta hälft eller sina två barn vågade hon visa sitt sanna jag. Hon förfinade sina dolda tics både i hemmet och på arbetsplatsen. Utåt sett fungerade allt bra, men inombords levde hon ett hårt dränerande dubbelliv.

Vändpunkten i pulkabacken

Vändpunkten kom en helt vanlig vinterdag när Maria var ute och åkte pulka med sina barn. Plötsligt vände sig hennes son om och påtalade hennes ansiktsgrimaser och ryckningar. Det var första gången någon i hennes närhet nämnde det utan att försöka retas.

Händelsen fick Maria att sätta sig vid datorn och söka efter sina symtom. För första gången dök namnet på tillståndet upp på skärmen: Tourettes syndrom.

Hon sökte hjälp hos vården och genomgick en utredning som bekräftade diagnosen. Hon var inte galen – hennes symtom hade ett namn.

Valde ticsen framför medicinen

Vården erbjöd antipsykotiska läkemedel som dämpade ticsen, men medicinen kom med ett högt pris. Maria upplevde att hon blev som en ”robot”. Medicinen tog bort den energi, nyfikenhet och kreativitet som gjorde henne till den hon var.

Hon tog ett aktivt beslut: hon valde hellre att ha sina tics än att förlora sin personlighet. Genom åren har hon också märkt att det finns stunder då ticsen helt upphör – som när hon dansar.

Att våga vara sig själv

Det har nu gått 22 år sedan Maria fick sin diagnos som 40-åring. Även om det i dag finns större kunskap om kroniska tics och Tourette, är det inte alltid helt enkelt att möta omgivningens reaktioner. Många har en stereotyp bild av tillståndet och blir skeptiska när Maria inte stämmer in på deras fördomar.

Att bryta ett livslångt mönster av skam och döljande tar tid, och rädslan för att inte få passa in kan fortfarande finnas kvar. Men i dag vägrar Maria att skämmas. Hon lever öppet med sin Tourette – redo att vara sig själv hela vägen.

Medverkande: Maria Grill

Programledare: Shang Imam

Producent: Gustav Asplund

Mixning: Astrid Ankarkrona

Vid 22 års ålder förändras Martins liv totalt av diagnosen obotlig MS. När kroppen gradvis stängs av växer en mörk och svår tanke fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en lägenhet i Jokkmokk rullar 28-åriga Martin Larsson fram till sin espressomaskin. Fingrarna bråkar och gör motstånd, men han lyckas fylla på vatten. Att fortfarande kunna brygga sitt eget kaffe är en liten men viktig seger. För i flera år har hans kropp snabbt monterats ner, funktion för funktion. Det han klarar av i dag kan vara omöjligt i morgon.

Sjukdomsresan började när Martin var 18 år och levde sin dröm som snickare. Kollegorna var de första som märkte att han haltade. Efter en lång rad undersökningar, magnetkameraröntgen och ryggmärgsprov kom beskedet: det var MS.

En snabb försämring och en osynlig skam

Lättnaden över att få en diagnos blev kortvarig. Sjukdomen tog snabbt över och Martin tvingades lämna snickaryrket. Snart bar benen inte längre. Som vänsterhänt tvingades han lära sig borsta tänderna med högerhanden när vänsterarmen lade av – tills även den högra sidan började svika. Bromsmedicinerna bet inte. Läkarna konstaterade att han drabbats av sekundär progressiv MS, en ovanlig och aggressiv form att få som ung.

Utöver den fysiska smärtan växte en djup mental skam. Martin döljer sin kamp bakom en fasad, svarar alltid att allt är bra och försöker förtränga sin nya verklighet. Men när mörkret faller på nätterna går fasaden inte längre att hålla uppe.

Vändpunkten vid köksbordet

Efter ett rutininlägg på sjukhuset i slutet av förra året kom nästa hårda slag: obotlig benskörhet och frakturer på ryggraden. Martin bröt ihop. Tanken på att inte längre vilja leva så här – en tanke som länge hållits hemlig – blev för tung att bära ensam.

Han kallade sina föräldrar till lägenheten i Jokkmokk. Vid köksbordet brast allt. För första gången berättade Martin om smärtan, mörkret och sina kontakter med en klinik i Schweiz för dödshjälp. Med tårar och förtvivlan satt familjen tillsammans i timmar.

Samtidigt som Martins jämnåriga vänner planerar för framtiden, köper hus och bildar familj, tvingas en 28-årig kille i Lappland planera för slutet på sitt liv.

Medverkande: Martin Larsson

Programledare: Shang Imam

Producent: Gustav Asplund

Mixning: Astrid Ankarcrona

Att dejta är svårt, men för Sanna är rädslan ständigt närvarande: Vill någon träffa henne på hennes villkor, eller bara för att hon är kort?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Funk i P1 och säsongen som sätter ljuset på det sociala dilemmat får vi möta Sanna Dollan. Att vara funktionsvarierad och vilja möta kärleken, bilda familj eller ha ett rikt socialt liv är långtifrån någon självklarhet.

I en etta på Södermalm med rullatorn bredvid sängen delar Sanna med sig av sin berättelse. Sedan barndomen har hon burit på nästan Disney-artade drömmar om att bli svept iväg av en prins, men verkligheten har sett annorlunda ut.

Tonårstiden och känslan av att vara ett undantag

När vännerna sköt i höjden under tonåren stod Sanna kvar på 133 centimeter. Hon fick vara med, men bara till en viss gräns, och hamnade i rollen som ett undantag. För att ta kontroll över sin situation skapade hon som 19-åring en profil på ett internetforum – hon vill träffa någon.

Våga göra sig sårbar på nytt

Att gå på dejt är påfrestande för de flesta – att möta en främling, göra sig sårbar och riskera att bli dömd eller avvisad. För Sanna tillkommer en tung extra dimension med rädslan för att bli reducerad till en fetisch eller inte bli tagen på allvar som partner.

Trots rädslan för att bli avvisad eller fastna i en martyrroll fortsätter kampen: Hur ska hon våga lita på att hon är värd äkta kärlek på egna villkor?

Medverkande: Sanna Dollan

Programledare: Shang Imam

Producent: Gustav Asplund

Mixning: Astrid Ankarkrona

Att söka kärlek, spela i band och vilja ha ett rikt socialt liv är inte självklart för alla. I Funk i P1 berättar Adam Engvall om musiken som räddade hans liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från ett djupt mörker till musikalisk gemenskap

I Funk i P1 möter vi Adam Engvall i en säsong som sätter ljuset på det sociala dilemmat. För den som är funktionshindrad är det långtifrån en självklarhet att få till ett rikt socialt liv, hitta kärleken eller känna full tillhörighet i samhället.

Adams uppväxt flöt på med familj, skola och vänner. Men när tonåren tog vid drog ett tungt mörker in. Han drabbades av en känsla av fullständig förlust av kontroll och började skada sig själv, vilsen och sökande efter en egen kärna.

Vändpunkten: Elbasen

Allt förändrades den dagen en lärare tog med en elbas till klassrummet. Adam saknar armar och har kortare lårben, vilket gjorde att trummorna han tidigare försökt spela med pinnar mellan tårna, hade sina begränsningar. Men med basen på ett bord hände något omedelbart. Musiken gav honom det lugn och den tystnad han saknat, samt en plats i världen där han äntligen fick tillhöra på samma villkor som alla andra.

Att bli tagen på allvar

Att vara på samma nivå och få delta fullt ut innebär också rätten att bli bemött som vem som helst – med allt vad det innebär. Adam målar upp ett drömscenario på krogen där han stöter på en upptagen tjej och nästan förväntar sig en smocka från pojkvännen; ett bevis på att faktiskt räknas och tas på lika stort allvar som vilken annan person som helst.

I dag har Adam byggt en egen studio i sovrummet i Hökarängen i Stockholm. Där står elbasen och elgitarren och mickarna redo i specialbyggda ställningar, nära till hands. Dit han kan återvända när han vill.

Medverkande: Adam Engvall

Programledare: Shang Imam

Producent: Gustav Asplund

Mixning: Astrid Ankarcrona

Juristen Maria, 28, nekades IVF på grund av sin cp-skada. Men hon vägrade ge upp drömmen om barn och tog strid mot kliniken. Här är hennes historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att bilda familj som funktionsvarierad är ingen självklarhet. Trots lagar och FN-konventioner om mänskliga rättigheter krockar drömmen om föräldraskap ofta med samhällets fördomar och normer. Den här säsongen av Funk – det sociala dilemmat, hör vi Maria Chölers personliga och gripande berättelse om att nekas rätten till IVF-behandling, och om hur hon använde sin juridiska expertis för att vinna sitt livs viktigaste mål.

En dramatisk start på livet

Året är 1992. Maria ska födas genom ett planerat kejsarsnitt, men allt förändras i sista sekunden. Förlossningen blir akut och extremt komplicerad. Maria drabbas av syrebrist, dras ut utan hjärtslag och är kliniskt död. Läkarna lyckas rädda hennes liv, men syrebristen lämnar efter sig en neurologisk skada: en cp-skada.

Trots sin funktionsvariation växer Maria upp i en stöttande familj utanför Göteborg där inga drömmar är för stora. Hon tar studenten, reser runt i världen, tar en juristexamen i Uppsala och börjar arbeta med juridik. Hon vägrar att låta sin cp-skada begränsa henne. Men det finns en sak hon har drömt om i hela sitt liv: att bli mamma.

Den psykosociala bedömningen: ”Du är inte lämplig”

Eftersom Maria vill skaffa barn på egen hand, med ett starkt stöd från sina föräldrar, vänder hon sig till en privat klinik för att påbörja en IVF-behandling. Den medicinska utredningen ser ljus ut och Maria är fylld av förväntan. Men när det är dags för den psykosociala bedömningen förändras stämningen drastiskt.

Istället för de vanliga ett eller två samtalen tvingas Maria gå till psykologen fyra gånger. Vid det sista tillfället kräver psykologen dessutom att få träffa Marias mamma. Frustrationen växer, men mitt i orättvisan tänds en glöd i Maria. Hon inser att kliniken inte ser hela henne som människa – de ser bara hennes cp-skada.

Kort därefter, mitt under en runda på stan, ringer telefonen. Glädjen blir kortvarig. Beskedet från kliniken slår undan benen på henne: De bedömer henne som inte lämplig att bli förälder.

Juristen som bestred beslutet

Efter några dagars förtvivlan samlar Maria sina krafter. Som utbildad jurist med flera års erfarenhet vet hon exakt hur man hittar luckor i ett resonemang och bestrider felaktiga beslut. Den här gången handlar det inte om en klient – det handlar om hennes eget framtida barn.

Maria överklagar klinikens beslut till Socialstyrelsen och Rättsliga rådet. Hon sätter sig vid datorn, formulerar sig knivskarpt och driver sitt eget fall med allt hon har.

Efter en nervös väntan kommer ett brev på posten. Maria öppnar det och möts av det befriande beskedet: Socialstyrelsen går helt på Marias linje och river upp klinikens beslut.

Ett mirakel på julafton

Trots segern i Socialstyrelsen ställs Maria inför ett dilemma. Att byta sjukhus skulle innebära nya, långa utredningsköer och samma utmattande bedömningar på nytt. Hon väljer därför att gå tillbaka till samma klinik – men nu med Socialstyrelsens beslut i ryggen.

Nu går processen snabbt. En donator hittas och lagom till lucia sätts ägget in. På julafton får Maria beskedet: Hon är gravid på första försöket.

Nio månader senare föds hennes son, Manne. Idag är scenen i den stora tvåan utanför Göteborg inte längre en avlägsen fantasi. Verktygslådan är framme, morföräldrarna hjälper till med renoveringen, och Manne ska äntligen få sitt alldeles egna rum.

Maria Chöler har samlat sina erfarenheter kring den här tiden i boken ”Kampen för dig”.

Funk – Det sociala dilemmat, görs av produktionsbolaget filt för Sveriges Radio

• Medverkande: Maria Chöler

• Programledare: Shang Imam

• Producent: Gustav Asplund

• Mixning: Astrid Ankarkrona

Frida har samlat sina assistenter runt ett bord. För att be om deras godkännade. Hon vill leva öppet och utan skam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men att ha ett privatliv är ingen självklarhet, när assistenter finns närvarande dygnet runt.

“Jag var rädd för att de skulle säga, gud vad äckligt så får du inte göra” berättar Frida.

Den här säsongen av Funk i P1 handlar om sex, sexualitet, kärlek och relationer. Om fördomar och hinder men kanske mest om möjligheter.

I fem avsnitt möter vi fem olika personer som delar med sig av berättelser från sina liv, med mycket humor och stort allvar.

Dokumentärserien görs av Olivia Sandell och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Efter Claes Hultlings olycka tycker läkarna att hans stundande bröllop borde ställas in. Men han har en annan plan, han vill bilda familj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Claes skadar sig när han dyker. Han är förlamad från bröstet och ned men bär samtidigt på en längtan efter att skaffa familj. En längtan som får Claes Hultling att skriva historia.

“Det är inte så att åtrån eller kåtheten sitter i könet, utan det sitter i huvudet .”

Den här säsongen av Funk i P1 handlar om sex, sexualitet, kärlek och relationer. Om fördomar och hinder men kanske mest om möjligheter.

I fem avsnitt möter vi fem olika personer som delar med sig av berättelser från sina liv, med mycket humor och stort allvar.

Dokumentärserien görs av Olivia Sandell och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Vidar sitter inte hemma och väntar på att en framtida partner ska knacka på dörren. Han är en aktiv dejtare som gillar att träffa nya människor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt möter han dagligen fördomar och förutfattade meningar. Något som han gillar att driva med, när han tar plats på scen.

“Brukar peka ut någon peka ut någon i publiken, säga - jag vet vad du tänker, funkar hans penis?“

Den här säsongen av Funk i P1 handlar om sex, sexualitet, kärlek och relationer. Om fördomar och hinder men kanske mest om möjligheter.

I fem avsnitt möter vi fem olika personer som delar med sig av berättelser från sina liv, med mycket humor och stort allvar.

Dokumentärserien görs av Olivia Sandell och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Gittel Ullebo vaknar upp i en sjukhussäng och inget är som förr. Hon har försökt ta sitt liv och nu är en stor del av hennes högra kroppshalva borta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men nu tänds ett ljus och en vilja att leva. Med det följer ett hopp om att hitta sin sexualitet, i en kropp som har förändrats.

“ Kommer jag ens kunna ha sex, hur ska det fungera?”

Den här säsongen av Funk i P1 handlar om sex, sexualitet, kärlek och relationer. Om fördomar och hinder men kanske mest om möjligheter.

I fem avsnitt möter vi fem olika personer som delar med sig av berättelser från sina liv, med mycket humor och stort allvar.

Dokumentärserien görs av Olivia Sandell och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

När Sosso Milegrim växer upp märker hon hur omgivningen räknar bort henne när det kommer till sex och kärlek. Samtidigt växer en stor längtan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sosso har gett upp det där med kärlek. Hon satsar på att vara den roliga kompisen istället. Men en dag får hon syn på skolans snyggaste kille. Det blir startskottet på en kärlekshistoria som kommer orsaka panik.

- Man avsexualiserar oss, säger Sosso, som är född kortväxt. Jag duger inte. Jag hade gett upp och tänkte att det här är inget jag får uppleva.

Det här är en berättelse om att ställas utanför men också om den första stora kärleken, och om hur vuxenvärlden överbeskyddar.

Den här säsongen av Funk i P1 handlar om sex, sexualitet, kärlek och relationer. Om fördomar och hinder men kanske mest om möjligheter.

I fem avsnitt möter vi fem olika personer som delar med sig av berättelser från sina liv, med mycket humor och stort allvar.

Dokumentärserien görs av Olivia Sandell och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.