Podden besöker Grundläggningsdagen 2026 på Älvsjömässan i Stockholm, Svenska geotekniska föreningens stora årliga branschdag. Vi möter arrangörer, besökare, föredragshållare och utställare. Samtalen rör bland annat nätverkande, teknikutveckling, geofysik, hållbara grundläggningsmetoder, examensarbeten och nya lösningar inom borrning och stål. Avsnittet visar hur viktig Grundläggningsdagen är som mötesplats för kunskapsutbyte, inspiration och kontakt mellan personer i branschen.

Medverkande i avsnittet:

Joacim Olsson – regionchef för Geoteknik Nord/Mitt på Sweco /Ordförande SGF Pia Larch, rea manager Skanska Geoteknik Omid Ahmadi – Geotekniker/Geofysiker på Bjerking AB Tony Forsberg – Business Owner Nordic Geo Magnus Rynn - Business Owner Nordic Geo Construction Tobias Stridh – året examensarbete 2025 Juan José Arriola – eåret examensarbete 2025 Mikael Selenius – Technical sales at Ischebeck Sweden Karin Wikar – Sales manager Piles SE, SSAB Paul Bandak – Founder and CEO, Nora Consulting Engineering Daniel Johansson – NCOO Nora Consulting Engineers AB Markus Mangsten – VD, Taratest AB

Bergsprängningsexperten Urban Åkesson på Trafikverket berättar om utvecklingen inom bergsprängning de senaste 15–20 åren. Vi pratarom AI, datadrivna prognoser och varför teknik ofta ligger långt före juridik, ansvar och entreprenadformer. Urban förklarar varför elektroniska sprängkapslar varit ett av de största faktiska teknikskiftena och hur de kan minska vibrationer och öka säkerheten dramatiskt. Vi pratar också om berg som konstruktionsmaterial, och varför okunskap hos projektörer och gestaltningsprogram leder till onödiga kostnader och klimatpåverkan. Ett avsnitt om systemfrågor, mod och varför teknik sällan är det största problemet.

Slutsatser

• Teknikutveckling bromsas ofta mer av juridik, ansvar och organisation än av tekniska begränsningar.
• Elektroniska sprängkapslar är ett tydligt exempel på teknik som fungerar — men tog lång tid att accepteras.
• Berg underskattas som konstruktionsmaterial, trots extrem hållfasthet och stora klimatvinster.

Programledare och producent är Tomas Tränkner.

Vi pratar om bergsprängning som hantverk, erfarenhetskunskap och riskhantering. Trafikverkets bergspecialist Urban Åkesson berättar hur man lär sig läsa berget, varför skonsam och försiktig sprängning är två helt olika saker och vad som faktiskt avgör om en sprängning är lyckad. Vi går igenom säkerhet i stadsmiljö, vibrationer, luftstötvågor och varför sprängning ofta väcker mer rädsla än det finns fog för. Vi pratar om små cykelbanor till stora infrastrukturprojekt slussar i Trollhätte kanal. Ett avsnitt fyllt av konkreta exempel, praktiska lärdomar och verkligheten bakom rubrikerna.

Slutsatser

• Sprängning är i hög grad ett erfarenhetsbaserat hantverk där förmågan att läsa berget är avgörande.
• Skillnaden mellan skonsam och försiktig sprängning missförstås ofta, trots att den är central för både resultat och säkerhet.
• Rätt metodval, sprängning, sågning eller en kombination, kan spara både pengar, tid och samhällsrisker.

Programledare och producent är Tomas Tränkner.

Bergteknikern Jan Hermansson berättar om sina erfarenheter från gruv-, olje-, kärnavfalls- och infrastrukturprojekt. Han beskriver hur oljebranschens resurser och kärnavfallsforskning drivit teknikutveckling som senare spridits till andra sektorer. Inom infrastruktur styr Trafikverkets regelverk starkt och gör innovation svårare, medan gruvbranschen ofta har mer utrymme för teknikutveckling. Jan pratar om hur 3D-modellering infördes i branschen, men menar att projekten trots ny teknik blivit dyrare utan att nödvändigtvis bli bättre. Han avslutar med en uppmaning till yngre ingenjörsgeologer att pröva flera branscher och gärna arbeta internationellt för att sprida kunskap.

Lärdomar

• Oljebranschens pengar och kärnavfallsforskningen har varit motorer för teknikutveckling som andra branscher dragit nytta av.
• Infrastruktursektorn i Sverige är starkt regelstyrd, vilket hämmar innovation och bidrar till höga kostnader.
• Jan ser korsbefruktning mellan branscher och internationell erfarenhet som avgörande för framtidens ingenjörsgeologer.

Martin Heljedal och Elke Myrhede berättar om hur Norrköpings kommun arbetar med hållbar masshantering. Det handlar om att se jord- och bergmassor som en resurs snarare än avfall, att minska schaktning genom smart planering och att återanvända material lokalt.

Norrköping har tagit fram riktlinjer och planerar noder för effektivare hantering, vilket sparar pengar och minskar klimatpåverkan. Det finns dock tekniska och regelmässiga utmaningar, behov av ny kunskap och samarbeten med andra kommuner. Slutsatsen är, gräv inte i onödan.

Slutsatser

• Den bästa masshanteringen är den som inte sker – planera för att minimera schaktning.
• Återanvänd lokalt: se massor som en resurs, inte avfall.
• Hållbar masshantering sparar både pengar, klimatpåverkan och markyta.

I den andra delen om SKB:s bergkartering berättar Peter Hultgren Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Jesper Petersson från GEOS hur det digitala karteringssystemet RoCS (Rock Characterization System) används i praktiken. Fotogrammetriska 3D-modeller som används som underlag för att kartera bergväggar i tunnlar. Geologerna arbetar i par under jord och data förs in i SKB:s databaser. Jesper och Peter beskriver också varför utbildning, metodbeskrivningar och noggrannhet är viktiga delar av arbetet, och hur systemet har utvecklats under de senaste tio åren. De berättar om vad vi har att vänta oss av framtiden, bland annat möjligheten att använda AI för att identifiera sprickor i bilder.

Slutsatser

* RoCS används för att kartera bergväggar digitalt med hjälp av fotogrammetriska 3D-modeller.

* Systemet gör det möjligt att digitalt dokumentera bergarter, sprickor och vatten

* SKB arbetar kontinuerligt med att utveckla metoden och undersöker framtida användning av AI.

Peter Hultgren från Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Jesper Petersson från GEOS berättar om digital geologisk kartering på SKB i samband med slutförvaring av använt kärnbränsle.

Peter Hultgren berättar om slutförvaret i Forsmark, de tre skyddsbarriärerna – kopparkapslarna, bentonitleran och urberget – och varför förståelsen av berggrunden är central för hela projektet.

Jesper och Peter berättar också om utvecklingen från papperskartering till det digitala karteringssystemet RoCS (Rock Characterization System), som används för att kartera sprickor och bergarter i tunnlar.

Ulf Lindfors berättar om två stora infrastrukturprojekt, Citybanan i Stockholm och Karlatornet i Göteborg. Han beskriver hur olika metoder – empiriska, analytiska och numeriska – användes i Citybanan för att skapa standardiserade men flexibla förstärkningslösningar, vilket bidrog till projektets framgång. När det gäller Karlatornet handlade utmaningen om djupa pålar genom 40–50 meter lera ner i berg, där riskerna minskades genom detaljerade analyser och optimerade pållängder. Båda projekten visar vikten av tidiga omtag, platsunika lösningar och nära samarbete mellan projektering och byggande. Vi pratar också om svensk bergprojekterings starka internationella rykte och framtida möjligheter.

Slutsatser

• Citybanan blev en modell för senare infrastrukturprojekt tack vare kombinerade metoder och tydliga riktlinjer.
• Karlatornet krävde innovativa lösningar för att hantera djup lera och minska riskerna med pålar.
• Framgångsfaktorer är tidiga omtag, flexibilitet i lösningarna och stark samverkan mellan projektering och byggande.

Bergsingenjören Ulf Lindfors berättar om sin mer än 30-åriga erfarenhet av bergprojektering inom gruvor, infrastruktur och energi. Det handlar om vad bergprojektering innebär, vilka risker och möjligheter som finns, skillnader mellan branscherna samt betydelsen av tidiga och detaljerade undersökningar. Ulf förklarar hur standardisering och platsunika analyser kan påverka både ekonomi och säkerhet, och betonar vikten av att följa projekten hela vägen – från idéfas till drift. Framtidens utveckling med digitala verktyg, ökade krav på miljöhänsyn och behovet av nya gruvor i Europa gör att bergprojektering ses som en framtidsbransch.

Slutsatser

• Tidig och platsunik bergprojektering minskar risker, sparar pengar och ökar säkerheten.
• Standardisering kan förenkla men riskerar att missa kritiska platsförhållanden.
• Framtiden präglas av digitala verktyg, hållbarhetskrav och ökat behov av gruvor och tunnlar.

Vi pratar om geoparker, områden med unika och värdefulla geologiska miljöer. Emma Rehnström berättar om vad en geopark egentligen är och varför UNESCO ser dem som en del av mänsklighetens arv. Sverige ligger efter andra länder vad gäller antal geoparker men i nuläget finns en global geopark i Platåbergen och det finns nationella geoparker i Siljanområdet och Indalsälven. Flera andra initiativ finns också, bland annat Geopark Skåne.