Graffman Nordström

Andelen svenska medborgare med icke-svensk bakgrund ökar men varför speglas inte detta i kommunikation och medieinnehåll? Varför är det så få chefer med icke-svensk bakgrund i företag och organisationer, inte minst i medie- och kommunikationsbranschen?

Brandon Sekitto, expert på interkulturell kommunikation, berättar hur man kan göra för att öka mångfalden i sin kommunikation eller på sin arbetsplats. Det är en investering som måste göras där nyfikenhet och mod är helt avgörande. Enligt Brandon kan man inte skylla på att det är svårt att hitta lämpliga rekryteringar. Han säger att det handlar om att vara ödmjuk, att bjuda in människor som kan hjälpa till med perspektiv och nätverk, att vara modig och börja agera!

Sofia Wadensjö Karén berättar om hur det var att komma som VD till ett public service-bolag från den kommersiella mediesidan. Att verka på Utbildningsradion innebär att det är helt andra typer av parametrar att förhålla sig till.

UR har ett väldigt tydligt och smalt uppdrag, att bilda människor. Vad som genomsyrar verksamheten på UR är att hela tiden förhålla sig till de samhällsutmaningar som är aktuella. Är UR kärnan av public service-uppdraget? Hur kommer public service se ut och fungera framöver?

Vi pratar med skådespelaren Per Graffman om livet som skådespelare, skillnaden mellan filmmediet och teatern, hur det är att vara skådis under en pandemi, att det aldrig är för sent, musikens betydelse…

… och lite om brandmännen i Nilecity!

Dags för Graffman Nordström att prata om influencers, ett fenomen i samtiden som inte undgått någon. Vad är en influencer? Vem kan bli en influencer? Vad har en influencer för makt egentligen?

I det här avsnittet är Johanna Leymann (tidigare Nilsson) gäst. Hon är en av författarna till böckerna ”Slow Fashion” och ”Gör skillnad: Från klimatångest till handlingskraft” och är influencer inom området hållbart mode. Vi pratar bland annat om vad det innebär att vara influencer, vad är det för skillnad på en influencer och ett fyrtorn, hur är det egentligen att vara en klimat- och hållbarhetsinfluencer och hur ska traditionella medier rapportera om klimatfrågor…  Så häng med! 

Tiderna förändras. Vad innebär det för ledarskapet? Och vad händer med medierna idag och imorgon? Hur påverkar digitaliseringen olika branscher?

I det här avsnittet pratar vi om bland annat detta med en prisad ledare. Eva Hamilton är journalist med lång erfarenhet och hon har också varit vd för Sveriges Television. Numera är hon ett så kallat styrelseproffs med uppdrag inom en rad olika branscher. Hon sitter bland annat i styrelserna för Expressen, Bonnier News, LKAB och Fortum.

Det här avsnittet handlar i huvudsak om fenomenet ljudbaserade sociala nätverksplatser, framför allt Clubhouse. Vad är det som gör Clubhouse intressant och hur gör man för att hajpa ett socialt medie-fenomen?

Vår gäst David Orlic, kommunikationsoraklet och grundare av Anyone, benar ut och förklarar vad Clubhouse är och varför det blivit en sådan upphaussning kring den här nätverksplatsen. David menar att ljud kommer vara det dominerande mediet ett antal år framåt: ”Ljud aktiverar de kreativa delarna av hjärnan. Det finns neurologiska anledningar till att ljud är beroendeframkallande.”

Teknik-Kjell tar plats! Alltså Kjell Eriksson som sköter tekniken. Vi pratar om Dr. Alban, busringningar, att leva i mediekuggan, unga och sociala medier, patetiska diktsamlingar, digital preskriptionstid, människors beteenden före och efter pandemin, nej-knappar, toalettbeteenden och lite annat.

Vad är en grafdatabas och vad har vi för nytta av sådana? Kan man förutspå beteenden med hjälp av grafdatabaser? Hur påverkar algoritmer och datainsamling egentligen demokratin? Ska vi ha kvar den form av demokrati vi har idag, om, hur kan vi då förstå de medel som formar demokratin?

I det här avsnittet gästas vi av Stefan Wendin som är Global Head of Business Design and Strategic Programs på Neo4j, en grafdatabas, där han driver ett innovationslab. För att kunna förutspå mänskligt beteende måste man först förstå hur saker och människor förhåller sig till varandra. I en grafdatabas är allt redan sammankopplat, man behöver inte länka ändlösa längder av tabeller och en uppsjö av dokument i silos och sedan lägga enormt mycket tid på att göra beräkningar. Det finns en struktur i realtid, det finns en kontext, man förstår bättre varför något händer och hur det händer. Stefan pratar om att hitta sådant man inte visste att man inte visste att man visste.

Ett spännande samtal som vindlar fram och tillbaka.

I det här avsnittet pratar vi om samtal, lögner och arvet efter Trump. Är bristen på det goda samtalet en fara för demokratin? Är det bara samtal mellan parter som är fullständigt osams som är värda något i det offentliga rummet, där det snarare är freakshowen som får utrymme? Och är det egentligen bra att vi lägger så mycket tid på att bemöta alla lögner på nätet?
Vår gäst är Brit Stakston, PR- och mediestrateg och publisher för Blank Spot Project. Vi lever i ”post-sanningens” tid med ett antal begrepp för osanningar, bland annat alternativa fakta och fake news. Brit menar att ”prata om alternativa fakta är en ren absurditet”- det finns inget som heter alternativa fakta eller fake news menar hon och väljer istället att använda ordet lögner. Enligt Brit så fokuserar vi alltför mycket tid på all skit som finns på nätet istället för att förhålla oss till nätets bra sidor, nämligen ”människors lust att agera och fungera tillsammans!”

Nästan varannan person i Sverige har drabbats av hatfulla kommentarer på sociala medier. Komikern och skådespelaren Özz Nûjen är en av dem. Han menar att självcensur blir en naturlig konsekvens av hat och hot. “Det är klart man har funderat på om det är värt det. Men jag tänker att om jag lyckas göra rasister, fascister och islamister arga, då gör man ändå någonting rätt”, säger Özz.

Özz berättar om hur han förhåller sig till hat och hot på sociala medier, inte minst efter att han felaktigt anklagades i Uppdrag Granskning för att ha haft samröre med terroristen Rakhmat Akilov. Hur ska vi agera i en samtid där hat blir allt vanligare och där majoriteten snarare tystnar än står upp för osanningar.