Grannskapspodden

Grannskapspodden finns för att vi tillsammans ska kunna lära oss mer om grannskapsprocesser för trivsel i mångfald. Vi vill upptäcka mångfalden och fira mångfalden. I programserien får du värdefull kunskap på hur vi kan mobilisera ungdomar och hur vi bemyndigar lokalbefolkningen. 

Föreställ dig en tom scen i ditt grannskap. Ingen musik och inget som händer ... Eller att scenen sjuder av liv, enbart för att användas på en festivaldag per år. 

För det är alla fina engagemang under året som är det viktigaste - och när man ser nya sammanhang och skapar samband som saker börjar hända. 

I den här podcastepisoden från augusti 2022 tar programledaren Harald Karlsen och gäst Måns Rybäck i Sollentuna med publiken på en praktisk resa in i grannskapet med musiken som huvudtema. Episoden handlar om hur vi kan berika grannskapet, närområdet där man bor med musik och identifierar musiker, har trivselsaktiviteter och engagerar befolkningen genom musiken. Vi ser även på hinder som gör det svårt att få till musiksatsningar, och möjliga lösningar. Du som lyssnar får en överblick över utmaningarna och praktiska lösningar. 

Hör gärna av dig till [email protected] om du har synpunkter eller vill dela med dig av av din erfarenhet och vad ni gör på musikens område i ditt grannskap. Hvilka hinder ser du, och vilka möjligheter ser du? 

I det här programmet, inspelad 12 augusti 2022 i Sigtuna får du höra programledaren Harald Karlsen med gäster Nik Dee Dahlström, Poulin, Ludvig (Ludde) Dahlström och DJ Maytan. Temat vi behandlar är solidaritetsprojekt, situationen i Ukraina, grannskap i Italien, Erasmus-projekt, konst, pizza, musik och grannskapssatsningar för trivsel i mångfald. 

Lyssna på en trevlig sommarprat som ger inspiration och insikter. Perfekt för dig som är intresserad i grannskapsbygget. 

Programmet är på engelska. 

I dagens program som spelades in i Sollentuna (modersmålsenheten, CIFS-lokaler) hör vi samtal med Harald Karlsen, Cynthia och DJ Maytan, John Steinberg och Araceli Calle Fernandes. Samtalet utgår från bland annat fyra frågor: Hur kan man öka elevernas motivation och deltagandet i språk/modersmålsundervisningen? Hur kan man öka samarbetet mellan lärare som har samma språk, så att elever som studerar på andra skolor eller bor i andra kommuner kan använda modersmålet som utgångspunkt för att lära känna varandra och samarbeta i gemensamma meningsfulla projekt? Hur kan man öka samarbetet mellan modersmålslärare som har olika språk, så att flerspråkiga elever har en bättre förståelse av andra språk och kulturer? 

Vi ser att dialogen mellan olika kulturer är berikande och värdefull. Speciellt gäller det att se det goda i varandra och prisa varandra. Som lärare gäller det även att fundera på begreppet "rättvisa" - att dela med sig i samtalet med eleverna. Därmed får vi en helt ny perspektiv som tar fram varandras goda egenskaper. Vi bygger ett rättvist samhället genom en bra dialog där man lär av varandra. Att lära sig från varandra påverkar alla grannskapssatsningar. 

Det här podcastprogrammet spelades in hos Språkservice24 lokaler i Stockholm, Södermalm i början februari. Vi har i studio Harald, Nellie och Dina. Vi fortsätter samtalet från Episod 18. Speciellt på hur civilsamhällets aktörer kan hjälpa till med modersmålsundervisning. Det finns de som vill att vill genomföra en politik som säger att man ska förringa sin kulturella identitet i ett homogent majoritetssamhälle. Eleven behöver lära sig modersmålet för att stärka sin identitet, språkkänsla, upptäcka språkstrukturer och se på språket utifrån olika perspektiv. Undervisningen är nära kopplad till samhällskunskap. 

Kan man ett språk, så kan man få nya sociala kontakter, nya vänner och kan till och med f jobb på grund av sina språkkunskaper. 

Vi hör även tre elever som reflekterar över modersmålets betydelse:

Detta program spelades in i studio hos Språkservice24 på Medborgarplatsen i Stockholm. Med mig i studio har vi Nellie Warne, verksamhets-ansvarig på Språkservice24 och Dina som er modersmålslärare i grekiska. 

Varje år firar vi den internationella modersmålsdagen 21 februari, en dag som inrättats av UNESCO. Överallt i många länder uppmärksammar skolor, lärare, elever och kulturella institutioner vikten av att man lär sig och talar sitt modersmål.

Den här dagen markerar vikten av den språkliga mångfalden, av att människor har olika språkliga och kulturella traditioner. Språket är en av de viktigaste av de faktorer som bestämmer en människas identitet. Vidare vill man skapa dialog, förståelse och tolerans mellan alla människor som talar olika språk men lever i ett och samma land.

Lyssna på programmet. 

Dagens program är ett kulturmöte mellan Somalien och Sverige (Skandinavien). Med mig i studion har jag Abdurahman Said Hassan (Said). Vi tar upp olika aspekter av kulturer, hur vi kan berika varandra och skapa möjligheter genom kulturutbyte och arbeta tillsammans i våra grannskap. Said är modersmålslärare och har en hälsning till sina elever och till dig som lyssnar på Grannskapspodden. Lyssna på programmet. 

Vill du medverka i Grannskapspodden? 

Kontakta Harald Karlsen, 073-641 56 00

Grannskapspodden har som syfte att bemyndiga barn, ungdomar och vuxna i våra grannskap, att skapa bra program för dig – lyssnare – som ser sig som en grannskapsmedarbetare, eldsjäl, entreprenör eller enbart är intresserad i att lära sig mer om grannskapssatsningar för trivsel i mångfald.

Sedan George Graham Foundation bildades 2017 har vi engagerad över 3 000 barn, ungdomar och vuxna med våra trivselskapande program inom bland annat musik, konst och kultur.

Det här podcastprogrammet handlar om Modersmålsfestival, och om fem viktiga aktörer.

De aktörer eller målgrupper jag beskriver är elever, föräldrar, lärare, konstnärer och civilsamhället, som ingår i ett partnerskap. 

När det gäller Modersmålsfestival så har det sin bakgrund i att UNESCO – eller Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur år 1999 instiftade 21 februari som den internationella modersmålsdagen. Det ska vara en dag för glädje, språkkultur, språklig mångfald , kulturliv kopplad till tolerans, inkludering och respekt – som ingår i George Graham Foundations arbete med grannskapssatsningar och Agenda 2030.

Lyssna på programmet och besök även modersmalsfestival.se för idéer och tips till vad du kan göra!

I det här podcastprogrammet tar Harald och Thomas upp norsk-danska-svenska förhållanden under andra världskriget (1940 - 1945) och hur kriget påverkade människor i några grannskap, speciellt i Danmark och Norge (Kirkenes). Det var lugnt i Danmark under första delen av kriget, medan i Norge fick man sabotage och motståndsrörelse så att säga direkt efter ockupationen började. Sverige betydde mycket för flyktingar på den tiden. Krigsåren gjorde ju även att människor i grannskapen i många fall mer sammansvetsade, men i andra fall så blev man misstänksamma på varandra (utifrån de tyska intressen i Danmark och Norge). Vem skulle man lita på? Även om det är 75-80 år sedan andra världskriget, så påverkar händelserna grannskapen i de skandinaviska länderna. Berättelserna stoppar inte, och grannskap under press har mycket att berätta. Och genom dessa berättelser kan vi förstå hur grannskap i krigsområden idag har samma typ utmaningar som då. Lyssna på vår podcast som tar upp intressanta betraktelser om grannskap och hur ordinära människor blir hjältar under krigsåren. 

Dagens podcastprogram ser närmare på speciellt, dansk-norska förhållanden. I studion berättar jag (Harald Karlsen) och Thomas Elbæk-Jørgensen, båda modersmålslärare i Sollentuna om språk, grannskap och kultur från en dansk-norsk bakgrund. Olika grannskap var säkerligen inget man tänkte speciellt mycket på när Danmark-Norge var ett rike under medeltiden från 1380-talet, eller Norge var i union med Sverige från 1814 (befolkningen reste inte mycket ut från sitt närområde, och kommunikation mellan grannskapen och områden längre bort var inte enkel). Vi har lite olik kultur i de tre länderna, och det påverkar relationerna. Vi ser även historiskt hur olika grannskap i ländernas landskap har ingått i olika konstellationer, och grannskapens historiska bakgrund påverkar befolkningen, barn, ungdomar och vuxna i dag. Vi kan idag emellertid göra många spännande saker tillsammans och de Skandinaviska länderna har många möjligheter för samverka och delta i grannskaps- och samhällsprojekt. Lyssna på programmet och ta del av norsk-danska betraktelser. 

I den här episoden intervjuer jag Bahman Tofighian, som sedan 2011 bor i Akalla. Utgångspunkten är vem ar jag som individ i grannskapet. Vi får höra hans spännande historia och varför Bahman brinner för sitt grannskap. Bahman berättar om mångkulturella grannskap och den historiska bakgrunden till miljonprogrammen. Han uppfattade som ung man att de motsättningar och utmaningar som finns i grannskapen egentligen har upphov från en och samma källa. Han ser jorden som ett land och mänskligheten som dess medborgare. De (politiska, etniska, kulturella och religiösa) gränser som vi sätter är människogjorda. På början av 1970-talet märkte han att han ville bidra till samhällets förbättring och han ville fotvandra till Norrland på vintertid. Han åkte till Norrland, där han besökte tidningar och skolor och berättade om människans möjligheter och potential, långt innan vi hade ordet "grannskap" i den mening och betydelse vi pratar om i dag. När vi förstår grunden till de fiktiva gränser som vi ser, kan lösa de historiska, nuvarande och framtida problem i våra grannskap. Han har besökt många skolor runt om i Sverige, men tror att det viktigaste är att göra något i grannskapet där man bort, tillsammans. Hör hans berättelse och ta del introduktionen till ett större tema som gäller grannskapssatsningar för trivsel i mångfald.