Gräns

Gräns

By Sveriges RadioNews
Download on the App Store

Gräns episodes

  • Sveriges laddade relation till Nato

    Sverige har länge varit ett militärt alliansfritt land. Samtidigt samövar försvaret med Nato. Sveriges geografiska läge gör landet strategiskt viktigt. Men vart ringer överbefälhavaren om det smäller?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Svensk trupp förstärker på Gotland mitt i den säkerhetspolitiska krisen i Europa. Det är en markering om att Sverige är berett att skydda sitt eget territorium. Men det är tydligt att vi inte förväntar oss att göra det helt på egen hand åtminstone inte under någon längre tid.

    – Nu har vi valt en linje där vi gärna ser att vi gör det tillsammans med andra, säger Jan Törnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten.

    Tabubelagd kontakt

    I dag har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder. Vi samövar med Nato och andra och våra förmågor har anpassats så att de effektivt kan delta i gemensamma insatser.

    Det finns de som hävdar att Sverige står så nära Nato det går utan att vara uttalad medlem i försvarsalliansen.

    – I praktiken är vi en del av väst och har ju varit det under hela det kalla kriget. Mycket av det som då skedde dolt sker idag helt öppet, säger Mikael Holmström, författare och journalist.

    Landet mitt emellan

    Samtidigt lever bilden av Sverige som ett land som inte ska provocera kvar i många svenskars medvetande.

    – Det finns ju en väldigt stark föreställning kring neutralitetsbegreppet. Att Sveriges neutralitet har hållit oss utanför krig, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

    Medverkande: Mikael Holmström, författare och journalist, idag på Dagens Nyheter, Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, FOI, Jan Törnqvist, tidigare insatschef för Försvaret.

    Av:

    Bo Torbjörn Ek, programledare

    Ulrika Bergqvist, reporter

    Per Vallgårda, researcher

    Carl-Johan Ulvenäs, producent

    Ansvarig utgivare: Nils Eklund

    Tekniker: Mats Jonsson

    33 min
  • EXTRA: Ödesveckan för Europa

    Ryssland ställer ultimatum om framtiden för Europa. Efter tre toppmöten väntas nu ett svar som kan avgöra säkerhetsläget.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I början på januari 2022 hålls tre intensiva toppmöten för att undvika upptrappning i den redan spända säkerhetssituation som bottnar i Ukraina - men som nu handlar om Europa.

    – Det här handlar framför allt från den ryska sidan om att komma överens med USA, säger Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Mötena sker under intensiva dagar: USA och Ryssland, Nato och Ryssland och sist ett möte i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

    Det är en ödesvecka för Europa - men vad gav de här mötena egentligen? Avspänning– eller upprustning?

    Militär förstärkning på Gotland

    I anslutning till den här krisen gör Sveriges försvarsmakt en beredskapsanpassning - och plötsligt patrullerar soldater Visby hamn.

    Nästa steg i den pågående krisen kommer nu. Denna vecka har Ryssland krävt att få skriftliga svar på sina krav om stopp för nya Nato-medlemmar och tillbakadragande av trupper och vapensystem.

    – Vi får se om det kommer några skriftliga svar. Och om Ryssland nöjer sig med det. Vilket jag ärligt talat har svårt att se, säger Gudrun Persson.

    Ljud är hämtat från: Sveriges Radio, SVT, Deutsche Welle, NATO.

    Bo Torbjörn Ek, programledare

    Ulrika Bergqvist, reporter

    Carl-Johan Ulvenäs, producent

    Ansvarig utgivare: Nils Eklund

    Tekniker: Mats Jonsson

    17 min
  • Avlyssningsprogrammet som skakade världen

    Ett israeliskt spionprogram som utvecklats för att stoppa terrorism och kriminalitet ertappas med att istället användas mot människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Sommaren 2021 uppmärksammas spionprogrammet Pegasus med att ha avlyssnat människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.

    Tiotusentals personer misstänks enligt Amnesty vara intressanta för programmet som kallats det mest avancerade avlyssningsverktyget någonsin.

    Pegasus har utvecklats av israeliska NSO Group, ett företag med rötter i den israeliska underrättelsetjänsten.

    Spionprogrammet Pegasus

    – Det är klart att det här är ett problem, säger Anders Edholm som är överste på Försvarsmaktens avdelning som ansvarar för cyberförsvar.

    Enligt Anders Edholm kan Pegasus utgöra ett hot, även om det ännu inte identifierats några kopplingar till avlyssnade svenska medborgare.

    – Det finns väldigt många som är intresserade av att övervaka journalister, oliktänkande, den allmänna befolkningen. Det här är en marknad och det är därför den här typen av programvaror finns och den kommer att fortsätta finnas, säger Anders Edholm.

    Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, France 24, ABC, CBS 60 Minutes.

    Bo Torbjörn Ek, programledare

    Carl-Johan Ulvenäs, producent

    Alexander Gagliano, reporter

    Ansvarig utgivare: Nils Eklund

    Tekniker: Mats Jonsson

    31 min
  • SPECIAL: De misstänkta spionbröderna och Säpo

    Nya pusselbitar om höstens stora spionhistoria – de två bröder som misstänks för grovt spioneri. Den ene har arbetat i svensk underrättelsetjänst, och där finns mycket känsliga uppgifter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I september häktas en man misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, brottsrubriceringen ska senare ändras och det rapporteras att att mannen har befunnit sig djupt inne i den svenska säkerhetsapparaten.

    – Om en sådan person visar sig ha arbetat för en främmande makts räkning så kan väldigt mycket utav känslig information har läckt ut, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds universitet.

    Både den här mannen och hans bror blir senare häktade för grovt spioneri, men de nekar till brott.

    Spionage i Sverige

    Tidigare i höstas inleddes det första åtalet på 18 år mot en man som senare dömdes för att ha spionerat mot fordonstillverkaren Scania.

    Att nu två spioneriärenden uppmärksammas samma höst tror Wilhelm Agrell handlar om att säkerhetspolisen de senaste åren har avbrutit spioneriförsök snarare än att spioneriet har legat på paus.

    – Man vill hellre avstyra brott än att dra fram saker i ljuset. Avslöjande spionerifall som man måste föra vidare till åtal, det kräver stora resurser och det har ju också utrikespolitiska konsekvenser, säger Wilhelm Agrell.

    25 min
  • EXTRA: Maktspelet om Ukraina

    Spänningarna ökar i Europa. Ryssland vill skriva säkerhetsavtal för att stoppa Nato från att utvidga sig – och ett sånt avtal skulle påverka Sveriges självbestämmande.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Under hösten har spänningarna mellan Ryssland och väst ökat, och läget vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland har kallats den farligaste situationen på 30 år.

    Ryssland har nu lagt fram förslag till säkerhetsavtal, som ska stoppa Nato från att ansluta nya länder.

    – Ryssland vill ha det dom kallar säkerhetsgarantier. De känner sig hotade av Natos utvidgning, säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Avtal skulle påverka Sverige

    Ett sånt här avtal skulle påverka även Sverige, menar han, eftersom man då inte själv väljer vilka allianser man vill ingå i.

    – Vi väntar hela tiden på nästa ryska utspel. Och det tror jag kan också vara en en en del av dom här två avtalen. Ryssland tar initiativet, säger Johan Norberg.

    14 min
  • Miljarder på spel när Finland nobbar Jas

    Hundra miljarder kronor står på spel när Sveriges viktigaste försvarspartner ska köpa nya stridsflygplan. Det säkerhetspolitiska spelet står i fokus och valet kan få följder för Jas-planets framtid.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen lämnar i december 2021 ett besked som Sverige väntat på i fem år. Det blir inte vad man hoppats på.
    – Finlands regering har beslutat att anskaffa 64 Lockheed Martin F35-plan, säger han.

    Som ett av få länder tillverkar Sverige egna stridsflygplan, men den strategin är riskabel om inte Sverige lyckas hitta andra länder att dela utvecklingskostnaderna med.

    Finland väljer inte Jas

    Försvarsminister Peter Hultqvist säger att beslutet är tråkigt men att samarbetet med Finland fortsätter som vanligt.

    – Jag är dessutom övertygad om att vi har ett mycket bra erbjudande. Men jag kan inte göra annat än att konstatera att Finland har fattat det här beslutet.

    Hör hur Jas påverkas av beslutet och om framtiden för projektet.

    Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, YLE, Sveriges Television och Saab.

    Bo Torbjörn Ek, programledare

    Carl-Johan Ulvenäs, producent

    Ansvarig utgivare: Nils Eklund

    Tekniker: Mats Jonsson

    30 min
  • GRU:s hackerattack mot Idrottssverige

    Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.

    - Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.

    Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.

    - Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist.

    Flytande gränser

    Både kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.

    - Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning.

    Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen.

    Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio.

    Av:

    Bo Torbjörn Ek, programledare

    Ulrika Bergqvist, reporter

    Carl-Johan Ulvenäs, producent

    Ansvarig utgivare: Nils Eklund

    Tekniker: Mats Jonsson

    29 min
  • Antisatellitvapen och risken för rymdkrig

    FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.

    –Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.

    Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.

    Antisatellitvapen och hot i rymden

    Efter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

    –Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.

    Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.

    Av:

    Bo Torbjörn Ek, programledare

    Ulrika Bergqvist, reporter

    Carl-Johan Ulvenäs, producent

    Ansvarig utgivare: Nils Eklund

    Tekniker: Mats Jonsson

    Ljud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library

    32 min
  • EXTRA: Hybridattacken mot EU

    Om det säkerhetspolitiska spelet bakom migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus och varför situationen beskrivs som en hybridattack.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den situation som uppstått i samband med flyktingkrisen på gränsen mellan Belarus och Polen har från flera håll beskrivits som en hybridattack. Ett begrepp som blivit allt vanligare för att beskriva vissa säkerhetspolitiska problem.

    "Det handlar liksom att skräddarsy ett angreppssätt som inriktar sig på de svagheter som finns hos det land som man vill påverka" säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan.

    "Destabilisering utav Europa"

    Försvarsminister Peter Hultqvist säger till Ekot att det handlar om ett försök att destabilisera EU och skapa ett spänt läge och menar att bakom Belarus agerande finns Ryssland. Ryssland och Belarus förnekar detta.

    12 min
  • Så drabbas Sveriges försvar av Kinas upprustning

    Kina rustar upp – och USA skiftar sin uppmärksamhet till det som kallas den indopacifiska regionen. Det får följder för Sverige.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Hör om det som kallats för kampen om framtidens världsordning, kraftmätningen mellan Kina och USA.

    Retoriken är uppskruvad kring Taiwan efter Kinas flygningar, och USA har tillsammans med Storbritannien och Australien bildat försvarspakten Aukus.

    Samtidigt är Taiwan en av världens största producenter av halvledare, något som får ytterligare konsekvenser för världen.

    Upprustningen i det som kallas den indopacifiska regionen är omfattande.

    Följderna för Sverige

    USA och Nato är försvarspartners till Sverige, och bedömare tror att det som nu händer på andra sidan jorden kommer att få följder här.

    – Tyngdpunkten och inte minst uppmärksamheten, den kommer att förskjutas och det har stor betydelse för Sverige och för Europa, säger Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i Washington.

    Nyhetsljuden i programmet kommer från Channel 4 och South China Morning Post.

    34 min

About Gräns

From the publisher's feed

Gräns är en podd om försvar och om hoten mot Sverige