Gräns

Gräns

By Sveriges RadioNews
Download on the App Store

Gräns episodes

  • Spelet bakom beslutet att skicka svensk militär till Grönland

    Sverige skickar militärer till Grönland - men frågan är vilket land som det största hotet kommer från.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    • Sverige och åtminstone ytterligare sex Natoländer ska hjälpa Danmark att planera för en stor serie av övningar på Grönland som ska hållas i år - Operation Arctic Endurance. Under en middag i Sälen höll statsministern och överbefälhavaren ett hastigt möte.

    • Än så länge verkar det här inte vara tillräckligt för att Trump-administrationen ska dra tillbaka hotet om att ta över Grönland.

    • För att lugna den amerikanska presidenten kan det det behövas ett ännu större engagemang från Sverige och andra Natoländer för att stärka säkerheten i hela Arktisområdet. ”Exakt vilka förband vi skulle kunna delta med kan inte jag svara på just nu idag. Men vi har ju både flyg och marin och markförband som kan delta”, säger chefen för operationsledningen på Försvarsmakten Ewa Skoog Haslum.

      Medverkande

    • Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning

    • Niklas Granholm, Forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut

    • Programledare Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

    • Producent Kalle Glas

      Ljudkällor. SVT, SR, Bloomberg, Riksdagen

    15 min
  • Så förbereder sig Sverige för ett kärnvapenanfall

    Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.

    Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.

    – Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.

    Ryska kärnvapentester

    Ryssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.

    Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.

    – Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.

    Kinas kärnvapen ökar

    Att Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.

    – Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.

    En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.

    I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.

    – De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.

    Brutna kärnvapenavtal

    Under 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.

    Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.

    – Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.

    TEXT: Kalle Glas

    Medverkande:
    • Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut

    • Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion.

    • Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan.

    • Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

    • Producent: Kalle Glas

    • Research och manus: Jimmy Halvarsson

    26 min
  • Det talar för en lösning i Ukraina 2026

    Krig tar slut och det finns saker som talar för att det ryska anfallskriget mot Ukraina kan nå sitt slut under 2026, men då behövs en förändring.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    • Fredsförhandlingarna går till viss del framåt men det behöver inte vara detsamma som att vara nära. För det finns en det finns en mycket svår fråga kvar att lösa.

    • Mellanårsvalet i USA 2026 kan dessutom starkt påverka den amerikanska utrikespolitiken och relationen med Europa och Ukraina.

    • Allt är inte mörkt, det finns ljusglimtar inför det nya året för Ukraina och Europa.

    Medverkande

    • Fredrik Wesslau, forskare vid Utrikespolitiska institutet

    • Joakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling

    • Claes Aronsson, Programledare

    • Sylvia Dahlén, Programledare

    • Ljudkällor: Sveriges Radio, Firstpost, GB News, C-SPAN, SVT

    18 min
  • Därför ska det civila försvaret tänka krig - inte kris

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Vid årsskiftet försvinner MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ersätts av den nya Myndigheten för civilt försvar.

    Den nya myndigheten kommer att fokusera mer på krig än kris, säger Mikael Frisell som idag är generaldirektör på MSB.

    – Vi måste hela tiden i allt vi gör förbereda oss för det värsta scenariot, där det kan bli de mest omfattande konsekvenserna i samhället. Klarar vi av det, kommer vi också klara av fredstida kriser, och att det är en antagonism bakom som vill oss illa. Det är ju skillnaden mot en kris.

    Den nya Myndigheten för civilt försvar kommer också få ett tydligare uppdrag och mandat att leda upprustningen av den civila delen av Totalförsvaret. En uppgift som redan i höstas handlade om att bygga upp beredskapslager igen.

    – Nu är det ju fokus på livsmedel, och det är fokus på sjukvårdsmateriel, läkemedel och även drivmedel, säger Frisell.

    Redan under hösten har MSB köpt spannmål att lagra, men enligt Frisell ska det inte byggas upp stora lager som under kalla kriget. Fokus ska istället inriktas mot att bygga beredskap tillsammans med bland annat näringslivet.

    – Jag brukar ibland säga att vi borde ha ”torrmjölksmodellen” och med det menar jag att om vi lagrar mjölk så finns det ju en hållbarhetstid, men lagrar vi vatten och pulver och häller ihop det till mjölk när vi behöver det. Det här sättet att tänka, och också att använda näringslivets stora kapacitet och förmåga att anpassa sig och ställa om sin förmåga till vad Sverige och nationen behöver i händelse av krig.

    Text: Kalle Glas

    Medverkande:

    • Mikael Frisell, Generaldirektör på MSB

    • Programledare: Claes Aronsson

    • Producent: Kalle Glas

    26 min
  • Bråk i agent-Sverige om ny underrättelsetjänst

    Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    • Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion.

    • Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten.

    • ”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef.

    • Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper.

    • ”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys.

    • Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”.

      Text: Kalle Glas

      MEDVERKANDE

    • Stefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012

    • Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området.

    • Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.

    • Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén.

    • Producent: Kalle Glas

    Ljudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

    30 min
  • Slaktargeneralen från Sovjet som leder Ukrainas försvar

    Det finns en generationskonflikt inom det Ukrainska försvaret mellan de äldre illa omtycka befälen utbildade i Sovjet och de yngre moderna befälen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    • Ukrainska ruinstäder som Bakhmut och Pokrovsk har blivit symboler för ett sovjetiskt arv som lever kvar inom den Ukrainska armén. Istället för reträtt biter försvararna sig fast trots att det kostar Ukrainska soldaters liv. Soldaterna har därför gett sin högsta general öknamnet Slaktaren.

    • Många vill istället att nya, yngre befäl som inte är fostrade i en sovjetiskt krigskonst tar över befälet i Ukraina, men än så länge är det den gamla skolan med general Oleksandr Syrskyj vid rodret som styr.

    • – Så länge den generationen fortfarande finns företrädd i de väpnade styrkorna så kommer den att finnas kvar, säger Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet.

    Medverkande:

    Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent Sveriges Radio

    Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet

    Piotr Wawrzeniuk, lektor i militärhistoria på Försvarshögskolan

    Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

    Producent: Kalle Glas

    Ljudkällor: SR, SVT, TV4, United 24, AP, Sky News, Frank Bry, Baku TV, ITN

    28 min
  • Så bevakar journalister spänningarna på Nordkalotten

    Sveriges försvar börjar numera utanför lands gränsen och samarbete med andra Natoländer. Det samma gäller för journalister som bevakar frågan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    • I ett panelsamtal vid Luleå media week var Gräns-programledare Claes Aronsson inbjuden att prata om hur bra journalister egentligen bevakar försvarsfrågor i allmänhet och försvarsfrågor på Nordkalotten i synnerhet.

    • I panelen ingick även journalister från Norrbotten, Finland och Norge som alla märker av att spänningarna ökar i just deras bevakningsområde.

    44 min
  • Så hotas Sverige om ingen vill göra motstånd

    Sveriges försvar står och faller med sin befolknings vilja att slåss, och försvarsviljan är låg i delar av den svenska befolkningen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    • När man frågar svenska folket om de tycker landet borde göra motstånd vid en attack svara nästan 80 procent ja, men om man sedan frågar om man vill vara med i den kampen svarar många nej.

    • Det är främst kvinnor och yngre personer som uppvisar lägre försvarsvilja, men någon riktigt bra förklaring finns inte - och i vid en attack är låg försvarsvilja ett stort problem menar vissa.

    • – För ett land blir det naturligtvis ett bekymmer om tillräckligt många blir freeriders som överlåter ansvaret till andra och nånstans finns det en brytpunkt när det inte fungerar, säger Peder Hyllengren forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar.

    Medverkande:

    • Peder Hyllengren, Forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar

    • Johan Wenneström, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan och författare till boken ”Sveriges sak är vår” om den svenska Stay Behind-rörelsen

    • Tom Lillkrona, Hemvärnsoldat

    • Programledare Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

    • Producent Kalle Glas

    Ljudkällor: MSNBC, SVT, Aftonbladet, Netflix

    Text: Kalle Glas

    32 min
  • Så ska Sverige strida mot Ryssland norr om polcirkeln

    Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    • Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer.

    • Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge.

    • – Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan.

      Medverkande
    • Magnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, Försvarshögskolan

    • Johan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregemente

    • Robin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk Intelligence

      Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

      Producent: Kalle Glas

      Ljudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.

    29 min
  • Så bra är Sveriges nya stridsflygplan

    Idag fick Försvarsmakten det första av de 60 beställda stridsflygplan av typen Jas 39 Gripen E.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    • 2013 beställde Försvarsmakten 60 stycken Jas 39 Gripen. Trots att det liknar det äldre Gripen C beskrivs det här som ett helt nytt plan.

    • – Under skalet så är det mer eller mindre ett helt nytt flygplan, säger Fredrik Süsskind, chef för Gripensektionen på försvarets flygstab.

    • En skillnad är att planet kan bära fler vapen, men det som främst lyfts är telekrigsförmåga och att mjukvaran går att uppdatera extremt snabbt och kan anpassas efter ändrade förhållanden.

    Medverkande

    • ”Conan”, pilot vid F7 Skaraborgs Flygflottilj

    • Pål Jonson, Försvarsminister

    • Fredrik Süsskind, chef för Gripensektionen på Försvarets flygstab

    • Petter Nilsson, Chef advance program Saab

    • Claes Aronsson, Programledare

    • Sylvia Dahlén, Programledare

    • Kalle Glas, Producent

    11 min

About Gräns

From the publisher's feed

Gräns är en podd om försvar och om hoten mot Sverige