Vi har tidigare varit inne på att många kvinnor agerar patriarkatets lakejer och binder ris åt sin egen OCH andra kvinnors rygg. Samt vilket stort problem detta är för systerskapet och jämställdheten. Jag har klagat på ”jul-nissar”, Elisabet Höglund och Fina Vita Fruars Klubb. Men härom veckan fick jag den otrevliga chocken att stöta på Den Kvinnliga Sexisten på ännu närmare håll… nämligen: HOCKEYMAMMAN! Mitt i min egen bekantskapskrets.

Det är alltså inte bara frireligiösa småföretagarbygder som sätter stopp för ett jämställt samhälle fritt från våld. Den andra tungviktaren i vågskålen mot är: småstadens mansdominerade bollsports-sekt = listigt förklädd som barn- och ungdomsidrott.

Lyssna på hur en så kallad "Hockeymamma" gång på gång väljer sonens idrottssekt, sambons chefande och motionslopp och bonussonens göranden och låtanden före sina vänner. Till och med när en av dem mår dåligt och verkligen behöver hennes stöd. FY FAN! 

Blä! Den skämskudde finns inte som jag kan gömma mig bakom när jag hör ordet: ”Hockeymamma”? HUR kan detta ens vara en grej? Brrr! 

Jag trodde någonstans att alla sunda vuxna i dag 2023 förstod hur problematisk ishockey är – i synnerhet för barn. Men jag hade fel. 

Samtidigt som jag givetvis är uppväxt med en småstadsmentalitet som grunder sitt värde i hur väl ortens mest framgångsrika idrottslag lyckas prestera. Det vill säga MANLIG BOLLSPORT! Aldrig ridning, balett eller damidrott - hur duktiga de än är. Att de duktiga – manliga – spelarna behandlas som kungar av hela kommunen. Och kommer undan med allt från våldtäkt till självmord. Även Nina Rung pekar ut det farliga i övertron på idrott och att framför allt hur machomentaliteten i killarnas omklädningsrum driver fram destruktiva maskulinitetsnormer