Hallå Sverige

Två och ett halvt år har gått sedan nedläggningen av BB i Sollefteå, men ockupanterna ger inte upp. Kokainet ökar, och det är inte bara ett storstadsfenomen, i Karlstad jobbar man hårt för att mota festdrogen. Programledare Rebecka Montelius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2,5 år har gått sedan BB och andra delar av Sollefteå sjukhus avvecklades. Något som då möttes av protester, som sedan ledde till en ockupation, som fortfarande pågår.

– Vi kommer inte sluta förrän BB har öppnat igen, säger Barbro Eckeskog som engagerat sig i BB-ockupationen på Sollefteå sjukhus.

Dygnet runt sitter någon i entrén med gul varselväst som det står BB-ockupant på. Många stannar och pratar med de som sitter i entrén och frågar efter vägen ibland. Trots att det är sommar och semestertider så lyckas de fylla de fyra passen som är varje dygn.

– Ja, jag kan ju få ringa upp någon för att fylla passen ibland, men de säger nästan alltid ja, säger Barbro Eckeskog.

Hon beskriver att på sommaren så utökas ockupantlistan med hemvändare och besökande till bygden som vill visa sitt engagemang.

Reporter Ulla Öhman besökte ockupanterna vid sjukhusentrén och träffade Elinor Wendel och Sandra Sjölander, de båda har fött barn efter att BB i Sollefteå lades ned och önskar att det hade varit närmare till BB.

– Jag fick stanna på vägen mellan Kramfors och Örnsköldsvik. Ambulansen kom och hämtade och vi hann nätt och jämt till sjukhuset, säger Sandra Sjölander.

Ellinor Wendel har sin fyra veckor gamla bebis med sig på sjukhuset. hon fick åka till Sunsvall för att föda.

– Jag hade velat föda i Sollefteå, det var därför vi bosatte oss här. Det gick bra att åka till Sunsvall, men de har ju mycket att göra, det märks ju, säger Ellinor Wendel.

Vi besöker också Karlstad. Det pratas mycket om kokain, och om hur det ökar i Europa och Sverige. Det är inte bara en storstadsdrog utan märks även i kommuner som Värmländska Karlstad. Där jobbar polisen hårt för att motverka knarket på krogarna, men bilden är att det är vanligt.

– Det är lättare för unga att få tag på droger som kokain via sociala medier än att förmå någon att köpa ut alkohol, säger Erik Haster vid polisen i Karlstad.

I Karlstad arbetar polisen och kommunen gemensamt med krogarna för att stoppa drogerna. Men trots det är utvecklingen signaler man får från polis och fältarbetare dyster när det gäller droganvändandet.

– Vuxenvärlden, skolan, föräldrar och andra måste få upp ögonen för det här och prata mer om attityder bland unga mot droger, säger Magnus Wallgren, Karlstad kommun.

Hembygdsföreningarna står inför ett generationsskifte och det är svårt att locka unga, men i Östersund har man lyckats. Tillgängligheten till akutsjukvård för smådjur blir sämre på sommaren, hur viktigt är det att det fungerar? Kan man upprätthålla djurskyddet ändå? Så om bilbränder i studentstaden Lund Programledare Rebecka Montelius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots att fem miljoner besökare hittar till Hembygdsgårdarna, så är det svårt att få engagerade till styrelserna. Hembygdsföreningarna är i behov av generationsväxling, de flesta är i pensionsåldern.

Att rekrytera unga, till styrelserna är svårt på många håll i landet, men det finns de som hittat lösningar. Sundsjös hembygdsförening har utsetts till årets förening mycket tack vare det jobb de gjorde under förra årets stora skogsbränder. Men också för att de faktiskt lyckats locka yngre medlemmar till föreningen.

– Jag tror att det beror på att vi har många nyinflyttade. Hembygdsföreningen är ett sätt att lära känna varandra och bygden, säger Ulrika Nyberg ordförande i Sundsjös hembygdsförening.

Jonna Hylén är engagerad i Hembygdsföreningen, hon flyttade tillbaka till Östersund efter studier i Uppsala.

– För mig var det naturligt att flytta tillbaka. Det var viktigt att komma bort några år, men det är här jag hör hemma, säger Jonna Hylén, vaktmästare som också bor på Hembygdsgården.

Sveriges kanske yngsta styrelseledamot i en hembygdsförening är 16-årige Oliver Kårefalk i Åsele. Han tror att det är svårt att få ungdomar att engagera sig ideellt och tror att man kan locka unga genom jobb.

– Jag tror att det är svårt att locka unga att jobba ideellt. Kanske ska man fundera på att arvodera unga, vi har till exempel haft sommarjobb på hembygdsgården där unga jobbat mot arvode, säger Oliver Kårefalk.

På flera håll i landet rapporteras att det är sämre tillgång till akutsjukvård för smådjur under sommaren, när smådjurskliniker stänger, eller begränsar sina öppettider. det har beskrivits hur sjuka djur kan få åka 30-40 mil för att få akuthjälp nattetid. Håller vården till våra smådjur måttet? Eller ställs det orimliga krav?

På flera håll i landet finns djurambulanser, som ofta drivs av frivilligarbetare. Nystartade djurambulansen i Jönköping har mycket att göra, särskilt när det är fint väder.

– Om solen skiner har vi fler larm. Människor är ute och det blir fler påkörningar, djurbett och man stöter på fler vild djur som kan vara skadade, säger Sebastian Krantz en av 36 frivilliga som jobbar med djurambulansen i Jönköpings län.

Under sommaren får de ibland åka till Göteborg nattetid, för att skadade djur ska få akutvård. På flera håll rapporteras om långa restider för djur i behov av akutvård. Men vad är rimligt att förvänta sig? Anna Norlin är Överveterinär och sammankallande i veterinärförbundets normgrupp.

– Det är svårt att rekrytera vikarier till klinikerna. Jag är beredd att säga att det är rimligt att åka längre på somrarna. Det kostar mycket pengar att utöka verksamheterna och många tycker ju att vården till djur är för dyr redan idag, säger Anna Norlin, överveterinär, och sammankallande i Veterinärförbundets normgrupp.

Men även om tillgången till akutvård blir sämre och man tvingas stänga mottagningar på en del håll, så kan de veterinärer som jobbar ändå se till att djur inte lider.

– Ja, det är viktigt att poängtera. Vi har veterinärer i jour i hela landet som är beredda att rycka ut. Det finns ett statligt uppdrag att upprätthålla djurskyddet och lindra lidandet, och till slut genom avlivning. Men det kan ju kännas frustrerande för djurägare att veta att det kanske hade funnits alternativ om man hade kunnat ta djuret till ett sjukhus, säger Anna Norlin överveterinär.

Sommar innebär högsäsong för travsporten, men allt färre söker sig till travbanorna. Varför är det ingen kvinna som dömer fotboll i de högsta herrdivisionerna i Sverige? Hör Tess Olofsson som tänker bli den första. Programledare Rebecka Montelius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kvinnors förutsättningar inom fotbollen har varit på tapeten sedan VM-framgångarna, i programmet besöker vi Gothia cup och hör hur det är att vara kvinna och domare.

– Det är ofta hetsigare att döma killmatcher upplever jag, killar är tuffare, säger Mekdelawit Nigussu Damtew domare från Sundsvall.

Hon är på Gothia cup och dömer både killar och tjejer.

– Jag tycker vi behandlas lika, tjejer och killar som dömer, men tjejer kan få mer skäll, när man inte är överens.

Många tjejer slutar döma när de kommer upp i åldrarna, men Birile Elias 20 år, kommer fortsätta.

– Jag är från Etiopien och varit med om mycket. Jag tror att det har gjort att jag mentalt är beredd på tuffa situationer. Jag har bra stöd från Medelpads domarklubb.

Hör också Tess Olofsson som siktar på att bli den första kvinna att döma i Sveriges högsta divisioner i herrfotboll.

Sommar innebär högsäsong för travsporten, men allt färre söker sig till travbanorna. Axevalla travbana står inför sin största travhelg nu. Sporten tappar publik på banorna, Adde i Skövde beskriver vad som förändrats sen han blev biten av travsporten på 70-talet.

- Det var på travbanan som man träffades och satt och käkade, några gånger i veckan, men nu kan man spela hela tiden vart man än är, säger Adde.

Programledare Rebecka Montelius, producent David Silva.

Hur är det att leva med ätstörningar under sommaren, med grill, mat och strandhäng? Om hur biblioteken tar nya grepp för att nå ut till unga, i Uppsala cyklar biblioteket med el-cykel till stranden. Så hör du om kravet på upprättelse för kvinnor som dödades vid häxbränningarna för 350 år sedan. Programledare Rebecka Montelius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Höga kusten i Ångermanland är en populärt turistmål, dit åker många för att segla, klättra i berg och titta på spåren efter landhöjningen.
Men området bär också på ett av de allra mörkaste minnena i Sveriges historia, nämligen häxprocesserna i slutet på 1600-talet.

Maria Nordlund, från Västernorrlands museum berättar om en av de värsta dagarna, den 1 juni 1675, då ett 60-tal kvinnor halshöggs eller brändes på bålberget. Margareta med sina fem döttrar var några av de som avrättades.

Hör om författaren Agneta Nyholms krav på ett monument över häxavrättningarna, och vad biskop vid Härnösands stift, Eva Nordung Byström svarar på det.

20-åriga Maja Eliasson från Kalmar berättar hur det är att leva med ätstörningar sommartid. Semester, strandhäng, grillkvällar och mer kontakt med familjen förvärrar situationen. Riksföreningen Frisk och fri har öppet på sommaren för samtal, chatt för den som behöver stöd under sommaren.

Hur ska framtidens äldreboende se ut? Det behövs byggas 560 nya äldreboenden de närmaste åren. I Saxnäs finns ett boende med samiskt tema. Trots att skolket på gymnasieskolorna ökar, så har det minskat i Perstorp, där finns nästan inget skolk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 000 elever fick indraget studiebidrag på grund av skolk förra läsåret, fler än året tidigare. Men på Perstorp tekniska gymnasium har man arbetat aktivt med att minska skolket och där har ingen förlorat sitt studiemedel.

- Eleverna har gjort ett aktivt val, och vi jobbar mycket med detta och har bra kontakt med elever och vårdnadshavare, säger Åsa Persson, rektor på skolan.

560 nya äldreboenden ska byggas inom sju år, men hur vill vi ha det när vi blir äldre? Den frågan har reporter Emanuel Eriksson ställt till invånare i Kittelfjäll, i västerbotttens län.

– Jag vill dö hemma knall fall, säger Richard Bergroth.

– Jag vill kunna komma ut när solen skiner och det är sommar, säger Karl-Evert Amundson från Grönfjäll.

Programledare Rebecka Montelius.

Endast 4% av personalen på förskolorna är män. Men behövs de? Det är vanligt att, som sommarpratare Caroline Farberger, komma ut sent i livet. Bilister bryr sig mer om katt än vägarbetare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förskolan är en stor arbetsplats: 2018 jobbade nästan 109 700 där. Bara 4% av dem är män.
Spelar det någon roll?

Reporter Julia Blomgren ställde frågan till förskolelärarna Janne Möllersten. Pricilla Gonzales och Pia Öberg i Södertälje.

UR:s Skolministeriet tar upp frågan i skolministeriet.

I Sommar i P1 berättade Caroline Farberger om sin resa från man till kvinna. det är vanligt att komma ut sent i livet, säger Anna Siverskog som forskar om äldre LHBTQ-personer livsvillkor.

Hör också Maud Jacobsons historia: När Maud kom ut som kvinna.

Sommartid är vägarbetstid. Och de som jobbar med detta lever farligt.
Det här vet alla, men problemet fortsätter, och bilister susar förbi utan att visa hänsyn.

Därför blev Torbjörn Gustavsson och hans kollegor förvånade när bilarna häromdagen faktiskt bromsade in.
Men det visade sig att det inte var vägarbetarna de saktade in för, uatn för den katt som uppehöll sig i vägkanten.

Direktare är begravningar utan ceremoni och det blir allt vanligare. Våra begravningstraditioner är i förändring. Kontanterna är utrotningshotade, på gott och ont. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I begravningssammanhang har något som kallas "direktare" har blivit allt vanligare. Det handlar om en död person som helt utan ceremoni går direkt från bårhus till kremering eller grav.
Reporter Ulla Öhman har träffat Gudrun Norefjord som bestämt att hon inte vill ha någon ceremoni efter sin död.

För drygt 10 år sen var Norregårds begravningsgård i Älmhult klar. Men hittills har det inte behövts. Reporter Elin Jöhnsson träffade Ingemar Almqvist, ordförande i församlingens kyrkofullmäktige i vad som nu mest är en vacker park.

Det är svårt att betala med kontanter i Sverige liksom att få tag dem. Reporter Kalle Vannmoun har gjort flera inslag om det kontantlösa samhället och bland annat träffat en man vars friluftsmässa gick i konkurs när swish låg nere och de tusentals besökarna inte kunde betala entré.

Påkostade ekodukter ska hjälpa djuren över vägarna. Men hur funkar dom? 36 lärosäten ska minska sina koldioxidutsläpp, Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun visar att det är möjligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kika ner på Sverige uppifrån och man ser hur vägnät, räls och kraftledningsgator rutar upp hela naturen i bitar.
I Europa försöker man allt mer länka ihop naturrutorna igen.
Över E6:an mellan Mölndal och Kungsbacka har djuren fått en egen bro, en ekodukt. Mats Lindqvist, miljöspecialist på Trafikverket berättar att så här långt vet vi att stora djur som älgar och rådjur hittar övergången.

Reporter Helena Söderlundh.

Östersunds kommun gjorde redan 2016 en sorts intern klimatväxling.
Tar tjänstemännen flyget till ett möte i Stockholm eller Malmö, så får just deras förvaltning betala en avgift. Utrikes är det ännu dyrare, och pengarna används till saker som gör klimatnytta för kommunen, som t.ex att köpa elcyklar.

Samma sak i Region Jämtland Härjedalen: Där betalar förvaltningarna extra dyrt för flygresor men får rabatt om de tar tåget, berättar miljöstrateg Åsa Paletun.

Reporter Marcus Frånberg.

Av Sveriges myndigheter är det utbildningsdepartementet som har störts utsläpp vid tjänsteresor. Nu ska 36 högskolor och universitet minska sina utsläpp. Vin pratar med Mittuniversitetets rektor Anders Fällström.

Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Det är högsäsong för marknader, men återväxten bland knallarna är liten. Vi besöker både Pajala och Hästveda marknadsplatser. Varför är vuxna män överrepresenterade i drunkningsstatistiken?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Juli är sommarmarknadernas tid i hela landet. Från Pajala, Kivik, Burträsk, Böda, Sollefteå, Degeberga till Övertorneå. Förberedelserna pågår hela året, men är så klart intensivast dagarna innan. Pajala som i normala fall har 2000 invånare väntar 40 000 besökare i dagarna.

Reporter Regina Veräjä pratar med knallen Guido Carini som varit där 35 år i rad.

I Hästveda berättar arrangörerna Kim Olsen och Agne Nilsson att de unika marknadsstånden blivit allt färre och väldigt många säljer kläder. Men fortfarande kan man köpa både smådjur och hästar på marknaden i Skåne. just nu redo att nästa vecka ta emot knallar och marknadsbesökare.

Reporter Olivia Bons.

Förra året omkom 135 personer i drunkningolyckor i Sverige. Det är det högsta antalet på flera år. 86% av de som omkom var män. Anders Nilsson, ordförande för livräddningssällskapet Dalarna, tror att män dels är ute i båtar i stor utsträckning, men också att de överskattar sin simförmåga och struntar i flytväst.
Dalarnas län sticker ut i statistiken, vilket kan bero på att det finns mycket vatten; sjöar och älvar i länet och att sommarturisterna är många.

Reporter Matilda Eriksson-Rehnberg.

Lyssningstips:
I P2's serie Instrumentalisterna får vi lära känna både ett instrument och en musiker. Vi får också en grundkurs i instrumentet.
Det finns avsnitt om gitarr, fagott och piano: och så om dragspel!

Instrumentalist är Lisa Långbacka.

Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Gävle, som många städer växer och förtätas. Stadsarkitekten berättar om utmaningarna. Fårhållning är populärt och intresset ökar, men lammkött är dyrt i butikerna och ovanligt i storköken. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I landslagsmålvakten Hedvig Lindahls bygdegård i Marmorbyn fortsätter  VM-festen! Popcornmaskinen går varm när semifinalen visas på storbild onsdag kväll.

Samtidigt berättar fotbollsföräldern Maria Olofsson från Falun att tjejer som dömer fotbollsmatcher får ta mycket skit. Hon har skrivit ett inlägg på sociala medier som fått stor spridning. Inte minst pojklagen beter sig illa. "Men allt börjar ju hos oss vuxna" säger hon.

Programledare Jenny Berntson Djurvall.