Hälsa kommer inifrån

Att få goda träningsresultat är inte synonymt med att träna hårt. Gäst i nya avsnittet av Hälsa kommer inifrån är elittränaren Andreas Öhgren. Han har tränat alltifrån NHL-proffs till OS-idrottare, och överst på hans priolista för hållbar träning kommer återhämtning. Själva träningen – den kommer på en tredje plats.

Andreas var som ungdom en lovande, så kallad, supertalang i hockey. Han debuterade i landslaget som 16-åring, men nådde aldrig ända fram till drömmen att spela i NHL. Det blev inte ens några landskamper. När det väl gällde var Andreas alltid skadad eller sjuk. Det kanske inte var så konstigt. Andreas tränade jämt och levde på halvfabrikat och pulvermos. Vilken kropp klarar det i längden?

Skadorna ledde in Andreas på en annan karriär. I dag är han i stället supertränare och PT med en holistisk inställning till träning och hälsa. Han har nu 20 år bakom sig av olika utbildningar inom fysisk och mental träning, samt forskning på sin egen kropp.

Han pratar gärna och mycket om kvalitet i träningen, men ännu viktigare, i sömnen och näringen.

Viktigast av allt för en hållbar träning är nämligen återhämtningen såsom sömnen och vilan. Det är under vila som utvecklingen sker, och om vi tränar jämt – när ska kroppen då hinna utvecklas?

Trenden med att sova få timmar tycker Andreas är förkastlig. Några minuter in i avsnittet får du höra varför.

Efter kvalitativ återhämtning kommer kvalitativ näring på Andreas priolista över hållbar träning. Det bästa vi kan göra är, enligt honom, att skippa kaloritänkandet och i stället fokusera på att få i oss en varierad kost med i grunden riktig, ekologisk mat.

Hör honom berätta han vad han tycker om den omtalade dokumentären The Game Changers och hans teori om varför veganer ofta mår bättre än andra.

Sist i prioriteringsordningen för hållbar träning kommer själva träningen!

Och samma sak gäller träningen som återhämtning och näring: kvalitén är viktigast. Variation är en annan del av Andreas framgångsrecept. Av 80–100 träningspass som Andreas håller för elitidrottare är inget det andra likt.

Andreas pratar om att allt i kroppen hänger ihop, nervsystem, muskler och bindväv, och att det är viktigt att bygga något han kallar bondstyrka för att bli stark på riktigt. Missa inte det intressanta resonemanget!

Det enda som kan skapa förändring över tid är att förändra sina vanor, säger Andreas. En bra lunch kommer du inte långt med, men med en bra lunch varje dag i tre månader har du skapat en vana. Och för att lyckas skapa nya vanor behöver du lära dig att fira även små saker.

Elitidrottare i all ära, men det roligaste är att träna blivande elitidrottare, alltså lovande ungdomar tycker Andreas. Hör hans bästa tips till alla som jobbar med ungdomar, om hur man lyckas bäst med att motivera de unga.

Så uppnår du flow på jobbet

Att jobba hjärnsmart och hur vi tar oss till flow - det är ämnena för den här veckans avsnitt av Holistics podd Hälsa kommer inifrån. Gäst är Ellinor Ladenberg, som berättar hur vi blir bättre på att fokusera. Du får också veta de 4 stegen som leder till flow!

Öka din prestationsförmåga med 500 procent Flow är ett tillstånd där vi tappar tid och rum, ett nästan mytiskt tillstånd som vi kanske hört att författare och elitidrottare hamnat i när de varit mitt i sin prestation. Men flow är ett tillstånd som finns inom räckhåll för oss alla. Och det kan vara värt att sträva efter. Förutom att våra må gott-hormoner peakar så ökar flow också enligt studier vår prestationsförmåga med fantastiska 500 procent.

Jobba smartare, inte hårdare Ellinor Ladenberg är konsult och utbildare som bland annat föreläser och producerar utbildningar för Holistic. Hon har ofta haft högpresterande tjänster på högpresterande företag och noterade hur mycket sämre hon fungerade när det blev vanligt med laptops och mobiler.

Hon blev konstant tillgänglig och jobbade mer – men blev allt tröttare och mindre skarp. Detta fick henne att fundera över hur vi kan jobba smartare och inte hårdare, mer i samklang med hur hjärnan fungerar.

En maximal och stressfri arbetsdag Att jobba hjärnsmart innebär att stressa mindre och fokusera mer. Att prestera i sig är inte dåligt, men vi behöver tillåta oss regelbunden återhämtning för att kunna prestera på topp igen. Du har säkert hört uttrycket att det är i vilan det händer. En bit in i avsnittet förklarar Ellinor Ladenberg hur det kommer sig att vi presterar ännu bättre om vi vilar mellan arbetsuppgifterna.

Missa inte hennes smarta tankar om hur vi kan lägga upp vår arbetsdag för att få maximalt gjort på ett smart och stressfritt sätt.

Sluta multitaska Glöm det där med multitasking. Att vara i djup koncentration är en förutsättning för att kunna hamna i flow. Och flow är som sagt ett effektivt men också skönt och välgörande tillstånd.

Vi hamnar i flow när koncentrationen är så djup att tid och rum tycks upphöra. Det beskrivs som ett extatiskt tillstånd där vi är utanför oss själva. Vi mår bra när vi är i flow, det är nämligen en cocktail av sköna signalsubstanser som samverkar för att vi ska hamna i tillståndet. Flow minskar också vår stress och ökar glädjen i att prestera.

Ellinor själv strävar efter att vara i flow någon gång varje vecka och här berättar hon om de fyra steg som leder till flow. Missa inte heller hennes två viktigaste tips på hur vi gör för att hamna i det åtråvärda tillståndet!

Metod för att träna ditt fokus För att kunna hamna i det åtråvärda tillståndet av flow behöver vi först kunna fokusera. Bara det är utmaning.

Aldrig tidigare i historien har vi haft så mycket störande yttre stimuli. Enligt en studie som Ellinor refererar till blir vi störda cirka 90 gånger per arbetsdag, och de flesta av gångerna stör vi oss själva.

Lägg till detta att vi är "programmerade" att lätt upptäcka distraktioner för att kunna skydda oss från anfallande djur så förstår vi att det är en utmaning för oss att vara djupt koncentrerade! Det är alltså inte så konstigt att vi hela tiden får impulser att ge efter för mobilens dragningskraft eller de blinkande mobilnotiserna.

Men det går att träna upp sin förmåga till fokus. Ellinor Ladenberg delar med sig av en metod där du stegvis ökar tiden då du koncentrerar dig, och ger också tips på hur du klarar att hålla fokus på arbetsplatser med öppna landskap.

Avsnitt 13 av podden Hälsa kommer inifrån handlar om lymfan – kroppens livsviktiga men bortglömda system. Lymfsystemet bekämpar infektioner, är viktigt för immunförsvaret och tar näring till cellerna. Gäst i avsnittet är lymfexpert Anders Lönedal som tipsar om 4 enkla sätt att hålla igång systemet.

Redan den moderna medicinens fader Hippokrates kände till lymfvätskan och kallade den "det vita blodet". I andra delar av Europa anses lymfsystemet vara viktigt att ha koll på, men i Sverige är det märkligt tyst om lymfan. Det här är något som Anders Lönedal gärna ändrar på, eftersom ett väl fungerande lymfsystem är viktig för vår hälsa.

Lymfsystemets funktion

Anders är specialist i tillämpad psykofysiologi och jobbar med människors välmående ur ett helhetsperspektiv. Han börjar ofta åtgärda just lymfsystemet, eftersom många av hans klienter har ett stagnerat flöde.

Lymfvätska är överskottsvätska från blodet, och dess uppgift är att föra bort döda celler och andra slaggprodukter, att larma immunförsvaret och att transportera näring till cellerna.

Aktivera lymfsystemet

Lymfsystemet cirkulerar i hela kroppen i lymfkärl som till stora delar löper sida vid sida med blodkärlen. Så kallade noder, avlastningsstationer, finns i ljumskarna, armhålorna och buken. Där har vi delar av vårt immunförsvar, och där ska virus, bakterier och tumörceller avlivas för att sedan föras ut i blodbanan och vidare ut ur kroppen.

Men till skillnad från blodet har lymfsystemet ingen pump som pumpar runt vätskan. I stället är lymfsystemet beroende av stimulans på annat sätt. I avsnittet ger Anders flera bra tips på hur vi kan hålla igång lymfans cirkulation.

Bland annat är andningen en viktig del. Enligt Anders andas de allra flesta av av oss felaktigt och berättar hur du bör andas för att stimulera lymfflödet.

Anders tipsar också om vilka typer av kläder som hämmar respektive gynnar flödet av lymfvätska.

Lymfödem

Det är av största vikt att vi håller igång vår lymfvätska, för att reningen av kroppen och cellernas näringstillförsel ska fungera optimalt. Med ett stagnerat lymfsystem kommer orenad lymfvätska tillbaka in i blodbanan, och det kan skapa obalanser i kroppen, bland annat candida, svamp.

Det är dock vanligt att lymfan inte cirkulerar som den ska, och det tillstånd som skapas när systemet blockeras kallas för lymfödem.

Lymfödem är särskilt vanligt bland kvinnor. Anders berättar bland annat varför det inte är bra med alltför hård träning vid lymfödem. Det gäller istället att träna smartare. Missa inte Anders tips på hur du kan träna på ett bättre sätt!

En av de största hoten mot ett välmående lymfsystem är stress, som stryper både blodflödet och lymfvätskan. En utmaning med stress som vi sällan tänker på är att även roliga saker kan ha stressande effekt på kroppen. Anders har några intressanta reflektioner kring de okända stressfaktorerna.

Men hur ska vi då veta om vi har ett dåligt flöde i lymfan?

Det finns ett antal sätt att kolla, och en bit in i avsnittet berättar Anders hur. Missa inte det här intressanta avsnittet om vårt bortglömda reningssystem!

Sex kännetecken på att du är sockerberoende

Var tredje person är beroende av socker. Det säger Kicki Keller, sockerterapeut och tidigare beroende. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån berättar hon om sex kännetecken på att någon är sockerberoende och ger tips om hur man kan ta sig ur det."Jag var som en grönsak, inte riktigt mentalt närvarande", beskriver Kicki Käller sig själv.

Kicki Käller träffade vi redan i förra avsnittet av Hälsa kommer inifrån, då hon bland annat berättade om vad socker egentligen är, och om det dolda sockret. Det här avsnittet handlar om det beroende som socker kan trigga igång.

Kicki Käller är "nykter" sockerberoende sedan 9 år och jobbar nu som sockerberoendeterapeut där hon hjälper människor att komma tillrätta med sitt missbruk. En behandling börjar med att klienten får göra det gratis screeningtest som ger en indikation om hur dennes situation ser ut. Efter testet får klienten råd av Kicki utifrån resultatet.

Det är lättare att bli beroende av socker i dag än någonsin tidigare. Det billiga och potentiellt hälsofarliga maltodextrinet, modifierad majsstärkelse, tillsätts i de flesta livsmedel som är färdiglagade, och just tillgängligheten är en av de tre kriterierna för att kunna bli beroende. De andra två kriterierna är att du har en känslighet för att bli beroende och att det är socialt accepterat i de kretsar där du rör dig.

Tips för fikastunder och bufféer

Det finns fällor överallt för en socker- och matberoende, fikastunder på jobbet, bufféer och all inclusive på semestern är bara några exempel. I avsnittet tipsar Kicki om hur man kan undvika att trilla dit igen när kollegorna trugar med bullar eller det finns metervis med uppdukad mat.

Men hur vet man då att man har ett sockerberoende? Det främsta kännetecknet är att man tappar kontrollen över sitt sockerätande, säger Kicki och nämner 6 kännetecken på beroende.

Programledare Petra Månström och Kicki pratar också om andra beroenden kopplade till mat och ätande, bland annat så kallat volymberoende, att beroendet handlar om att vilja äta för mycket. När magsäcken spänns ut får man nämligen ett påslag av hormonet oxytocin, som gör att man känner sig lugn, trygg och glad. I avsnittet tipsar Kicki om en rad andra saker som också gör att det härliga oxytocinet flödar i oss. Missa inte det!

Sockerfri kan alla bli, säger Kicki – men aldrig så kvitt sitt beroende så att det går att äta sötsaker igen. Det är som att en alkoholist bara skulle ta en liten snaps på Julafton, det är helt enkelt inte möjligt.

Sockerberoende är nämligen att likställa med allt annat beroende, enligt Kicki, men till skillnad från exempelvis spelberoende har det inte blir godkänt som ett beroende av svenska staten. Det skulle antagligen bli för dyrt att behandla alla, funderar Kicki i avsnittet. Hon hänvisar till brittisk forskning som visar att 1/3 av alla människor är sockerberoende, 1/3 har ett skadligt bruk och 1/3 har ett socialt bruk av socker.

Hur tufft det är att sluta beror förstås på hur djupt inne i missbruket man är, och hur länge det har pågått. Allra tuffast är den första tiden när man har bestämt sig för att sluta, säger Kicki, men frestelserna finns kvar överallt omkring oss, och återfall är inte ovanliga. Här delar Kicki med sig av hur det gick till när hon fick sitt senaste återfall, för 9 år sedan, och hur hon gradvis med sin livsstil byggde upp till det.

Kicki rekommenderar alla hon hjälper till sockerfrihet att även vara helt fri från alkohol. Risken för ett nytt beroende är nämligen stort. Hon tar exemplet gastric bypassopererationer. Där avlägsnas en bit av magsäcken för att göra det svårt att överäta. Men många som är så kraftigt överviktiga har ett beroende, och själva beroendet sitter i hjärnan och finns alltså kvar även efter ingreppet. Hela 35% av alla som har genomgått en gastric bypass blir också alkoholberoende, berättar Kicki!

Det bästa är alltså att göra sig fri från beroendet, då kommer hälsoeffekterna samtidigt. Det är Kicki själv ett exempel på. Efter att ha lagt om till sockerfri kost har hon kommit tillbaka till normal vikt efter att ha varit kraftigt överviktig och dessutom blivit av med sin diabetes!

Att dricka en halvliter juice varje dag ger liknande skador på levern som att dricka alkohol varje dag. Det säger Kicki Käller, sockerberoendeterapeut och gäst i avsnitt 11 av vår podd Hälsa kommer inifrån. I avsnittet berättar hon om sitt sockerberoende och tipsar om hur du undviker det dolda sockret.

Socker har gått från att vara en lyxvara som bara de rikaste i samhället kunde unna sig till att i dag vara en ingrediens i de flesta av våra färdiga livsmedel och något som räknas som en av de största hälsobovarna.

Socker kan orsaka livsfarliga sjukdomstillstånd som fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Det vita raffinerade sockret är också en beroendeframkallande substans i klass med alkohol och tobak.

Hon bröt sockermissbruket

Som sockerberondeterapeut hjälper Kicki Käller människor att komma tillrätta med sitt missbruk. Kicki har själv en bakgrund som sockerberoende, men i dag är det över nio år sedan hon åt socker.

– Jag hade extrem fetma, total kontrollförlust, diabetes typ 2 och svår utmattningsdepression. Att jag fick hjälp att bli av med mitt sockerberoende räddade mitt liv, säger hon.

Kicki hade en missbrukares alla symptom: hon ljög, smög och dolde sitt ätande för sina nära och kära. Och behövde allt mer socker för att få samma effekt. Missbruket styrde allt mer i hennes liv och fick allt mer fysiska och psykiska konsekvenser. I avsnittet berättar hon om sitt beroende och hur hon kom ur det.

Det vita sockret, som vi kanske först tänker på när vi hör ordet, är framställt från sockerrör eller sockerbetor, men socker i någon form finns i så gott som alla växter. Beroende på hur vi äter sockret påverkar det oss olika kraftfullt.

Ju mer koncentrerat – desto snabbare höjs blodsockret

När du äter en grönsak eller frukt med skal finns det fibrer kvar i grödan, och sockret går långsammare ut i blodet. Ju mer koncentrerad och raffinerad grödan är, desto snabbare höjs blodsockret, berättar Kicki.

I avsnittet reder Kicki ut vilka olika sockerarter det finns, och vilken som egentligen innebär störst risk för oss att äta.

En av de hälsorisker som finns med att äta för mycket socker är fettlever, en sjukdom som tidigare drabbade mest storkonsumenter av alkohol, men som nu även små barn drabbas av. Detta eftersom de äter och dricker alltför mycket socker. Missa inte Kickis tips till alla föräldrar om vilka råvaror du kan se upp med, hur du fixar fredagsmys utan sötsaker och hur du sakta men säkert minskar ditt barns sötsug.

Det dolda sockret

I avsnittet får du också mängder av tips på hur du undviker det dolda sockret, alltså sockerarter som är tillsatta i olika livsmedel. Det allra mest vattentäta tipset kanske är att laga all mat själv från grunden, men om du inte hinner det så finns det olika saker att hålla koll på i matens innehållslistor. Det finns nämligen socker tillsatt i det mesta – även i kyckling och riskakor!

I avsnittet får du också tips på sockerfria mellanmål – och dit räknas inte rawfoodbollar och bars med "naturligt" socker såsom agavesirap, kokossocker, dadlar eller fikon som blivit så vanliga senaste tiden.

Det är heller ingen bra idé att byta ut de naturliga sockerarterna mot sötningsmedel, som enligt Kicki, lurar kroppen och ofta skapar kraftigt växlande blodsockernivåer.

Det bästa är alltså att begränsa sitt intag av socker och att äta det i så naturlig form som möjligt. Hör mer om detta i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån.

Det viktigaste i självläkning är enligt Gustav att inse att det faktiskt är vi själva som har ansvaret över vår hälsa! Det hävdar Gustav Pettersson, näringsterapeut, funktionsmedicinsk livsstilscoach och gäst i det tionde avsnittet av podden Hälsa kommer inifrån. Här ger han sina bästa tips från tio års djupdykning i hur man lever som mest hälsosamt.

Efter flera år med skador beslutade sig den prestationsinriktade elitidrottaren Gustav Petersson som 19-åring för att djupdyka i allt ifrån genetik till hur man optimerar sin sömn och morgonrutin. Efter att ha varit bäst på olika sporter ville han nu bli bäst i att förstå hur vi människor fungerar och hur vi kan optimera vår hälsa. I dag jobbar Gustav som näringsterapeut och funktionsmedicinsk livsstilscoach och hjälper andra människor att hjälpa sig själva tillbaka till ett friskt liv.

Åren med studier inom allt från den indiska hälsoläran ayurveda till näringsmedicin och funktionsmedicin lärde Gustav mycket. Framför allt har denna drivna person med stora mängder energi lärt sig att bromsa och att lyssna på vad kroppen behöver för att kunna vara i balans.

En traumatisk händelse i familjen för ett par år sedan fick Gustav att verkligen inse vikten av att lyssna på kroppens signaler. I avsnittet berättar han vad som hände och vilken vändpunkt det innebar i hans liv.

Ett av de ämnen som Gustav har djupdykt i under de senaste tio åren är det här med sömn. Att sova gott är det bästa vi kan göra för att orka mer och prestera bättre, säger han i podden. Att vi sover tillräckligt mycket är förstås viktigt, men också när vi sover är av vikt. Gustav berättar om vår cirkadiska rytm, vars upptäckt två forskare fick Nobelpriset för 2017.

Varenda cell i kroppen har en klocka i sig, och det finns en tidpunkt när det är som mest effektivt för kroppen att utföra vissa saker, berättar Gustav. För att ge optimal effekt ska till exempel sömnen helst inträffa mellan solnedgång och soluppgång.

Gustav berättar om sin egen sömnrutin som börjar redan på morgonen när han vaknar. En bit in i avsnittet får du veta mer om den och varför det är så viktigt för sömnen med balans mellan hormonerna kortisol och melatonin.

Det viktigaste i självläkning är enligt Gustav att inse att det faktiskt är vi själva som har ansvaret över vår hälsa. Det är ju både bra och dåligt att ha den makten själv, konstaterar programledare Petra Månström och Gustav. Missa inte Petras utläggning om varför hon tror att vissa av oss har så svårt att ta hand om oss!

Gustav jobbar ofta med människor som har sjukdomar som IBS, utbrändhet och sköldkörtelproblem. Det bästa han vet är när klienten kommer till insikt om att det är hon själv som bär ansvaret att läka sig.

– Jag är den som tillfrisknar från hälsa, det är inte kuren som gör mig frisk. Det är den största insikten jag själv har kommit till i mitt liv, säger han.

Gustav berättar också om forskning om vilken tid på dygnet som är den bästa för träning, hur vi kan organisera kylskåpet för att inspireras att äta hälsosamt och slippa få i oss onödiga kemikalier, och rekommenderar ett par olika fetter. Han tipsar också om hur vi alla kan få till ett Instagramflöde som inspirerar i stället för att ge dåligt samvete.

På frågan om vilka råd Gustav i dag skulle ge sitt yngre och betydligt mer prestationsinriktade jag, betonar han att det är ok att inte vara bäst på allt, att det är viktigt att lyssna på sig själv och det man behöver. Han skulle också uppmana sitt yngre jag att tagga ner lite. Du hör alla hans råd till sitt yngre jag i det tionde avsnittet av Hälsa kommer inifrån.

När är det dags att göra ett hälsotest? Och hur ska du tolka resultatet av det? I det här avsnittet berättar Leif Östberg allt du behöver veta om hälsotester. Vem som bör göra dem och varför de är bra komplement till den traditionella sjukvården.

--- Marknaden svämmar över av hälsotester av olika slag, både sådana som du kan göra själv hemma, och sådana du gör i samråd med en näringsmedicinsk eller funktionsmedicinsk terapeut.

Leif Östberg har jobbat med näringsmedicin i 24 år, han utbildar och håller föredrag i ämnet, och tar emot klienter. Han är också utbildningsansvarig på Holistic och gäst i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån. Enligt honom är det bra för alla att testa sin hälsostatus någon gång per år. Det bästa enligt honom är att göra testet hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut.

Näringsmedicin handlar om att komma åt de näringsmässiga obalanser och näringsbrister som många av oss har, varav vissa också kan vara svåra att upptäcka i vanliga prov hos Vårdcentralen. Det är vanligt med brist på bland annat magnesium, B-vitamin och järn, och Leif Östberg berättar i avsnittet att bristerna bland annat beror på utarmade jordar som ger minskad näring i den kost vi äter.

Många av oss stressar också, vilket förbrukar mycket näringsämnen, och äter inte heller tillräckligt bra för att bygga upp vår näringsstatus optimalt. När det gäller D-vitamin har bristen med höstens och vinterns solbrist att göra. I avsnittet berättar Leif varför nordbor klarade sig bättre utan tillskott av D-vitamin förr i tiden, missa inte den intressanta teorin!

Enligt Leif finns det en enorm efterfrågan på hjälp från de komplementärmedicinska metoderna. Många av de som söker sig dit är sådana som inte fått den hjälp de behöver i den traditionella sjukvården. De har blivit behandlade för sina symptom men får ingen förklaring på varför de mår dåligt.

Leif berättar i avsnittet en intressant historia om en man som hade fått medicin mot högt blodtryck. Han fick ingen förklaring av läkaren till varför han hade fått högt blodtryck, eller råd om hur kan skulle göra för att undvika det, så han besökte en näringsmedicinsk terapeut. Ett test hos terapeuten visade vad det handlade om och med hjälp av ett par mycket enkla livsstilsförändringar kunde han bota sig själv från sitt höga blodtryck.

Om du upplever att du inte får den hjälp du vill ha av din behandlande läkare - be om utlåtande från en annan, tipsar Leif, som också tycker att det ofta är bra att komplementära med ett besök hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut.

Leif berättar i avsnittet också hur ett besök hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut går till, och ungefär vad ett test kostar. Han säger att besöket i sin helhet handlar om att lägga ett pussel med hjälp av både tester, frågeformulär och samtal. Personens liv kartläggs, livsstilen är grunden till både hälsa och sjukdom. Kanske är det inte så konstigt att läkare i den traditionella sjukvården kan ha svårt att hinna med att lägga detta omfattande pussel på den korta stund som hon eller han ofta har till förfogande med varje patient.

Leif rekommenderar alltså framför allt att göra testerna i samråd med en näringsmedicinsk eller funktionsmedicinsk terapeut, och han tipsar om Näringsmedicinska terapeutförbundets hemsida nmtf.se. Där är certifierade och försäkrade terapeuter över hela landet listade.

Att själv läsa på om hälsa och lära känna sin egen kropp är andra sätt att ta hand om sig, säger Leif och tipsar om kunskapsbanken på holistic.se och de föreläsningar som Holistic har för allmänheten.

Ju mer du vet om din egen kropp och hur den reagerar på olika förhållanden desto bättre!

Tro inte på allt du tänker, men tro på tankens kraft! Vi tänker 70 000 tankar per dygn, och bara 3 500 av dem är nya. För det mesta mal vi samma tankar om och om igen i vår hjärna. Ofta är självkritiska och dömande tankar oss själva. En process som pågår utan att vi egentligen är medvetna om det. I detta avsnitt får du lära dig hur du blir mindre känslomänniska. Men också tvärtom. Hur du gör om du inte riktigt har kontakt med dina känslor...

Mångfald på tallriken ger mångfald i tarmen. Tarmen är i fokus i det här avsnittet. Den har enorm betydelse för vår fysiska och mentala hälsa. Här berättar biovetaren Anna Widell varför och vad som får goda bakterier att frodas. Du får också veta hur avföringsdonatorer håller sin bakterieflora i form.

Avsnitt 6 handlar det om träning. Hör terapeuten och yogaläraren Inger Erland Tångring berätta om den bästa träningen för att förlänga livet, hur du hittar träningsmotivation – och hur det kommer sig att träning bromsar åldrandet.