Jag heter Margitha Gustafsson och jag bor i Lund. Jag vill börja med ett citat av Bahá’u’lláh, som är bahai-religionens grundare.

" Guds ord kan liknas vid ett ungt träd vars rötter har planterats i människornas hjärtan. Det åligger er att gynna dess tillväxt med visdomens levande vatten av rena och heliga ord, så att dess rötter må bli djupt rotade och dess grenar må sträcka sig ut så högt som till himlarna och längre."

Jag tänker att när vi samtalar med varandra och använder ordet så har ju ordet en betydelse i sig självt. Men vilken kraft har egentligen ordet?

Människor kanske skaffar sig en massa olika värdefulla ord som kan vara kopplade till olika ämnen, till olika specialområden och på så sätt kan de också skaffa sig en viss makt med det ordet.

Sen finns det långa filosofiska hur skrifter som belyser ordet ur olika vinklingar och olika religioner har heliga skrifter där ordet har avgörande betydelse.

Och jag tycker att det är meningsfullt och reflektera över. Här i det här citatet av Baha´u´llah så sägs det att det finns en liknelse mellan Guds ordet och ett ungt träd som man planterar i människornas hjärtan.

På det säger mig då att det är vi människor i vårt sätt att vara som kommer på nåt sätt på visa Guds Ords giltighet.

Det är lite grann som tankar som just det här citatet väcker upp hos mig.

På det vill jag lägga lite musik så att vi, var och en kan reflektera över just Bahá’u’lláh’s skrift.