Under renässansen och tidig modern tid ville de kungliga omge sig med hovnarrar. Vad vet vi idag om dessa personer som hade som uppgift att på olika sätt vara roliga och hitta på olika upptåg? Vad hade de för funktion inom hovlivet och varför hade just de hamnat där? Vad tyckte folk var roligt för 3-500 år sedan?

Utifrån sin forskning inom området och sin bok om komikens historia berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson om hovnarrarna. Programmet leds av Kulturens kommunikatör Johan Romin och inspelningen sker på plats i Borgarhuset i Kulturen i Lund, som har en alldeles egen historia som ett hus ska ska efterlikna ett renässanshus, något som Peter också berättar om.

Historien lunden är Kulturen i Lunds podd och den kommer ut varje torsdag.

Den 27 januari 2025 är det exakt 80 år sedan koncentrations– och förintelselägret Auschwitz befriades, något som uppmärksammas som Förintelsens minnesdag. Så även på Kulturen i Lund.

Kulturen i Lund förvaltar en mycket intressant och gripande samling föremål som samlades in alldeles i slutet av andra världskriget, då de vita bussarna kom till Skåne med några av dem som hade överlevt Förintelsen och koncentrationslägren.

Föremålen har tillhört några av de kvinnor som suttit i koncentrationslägret Ravensbrück i norra Tyskland, som var ett av de läger som de vita bussarna kom till. De överlevande fördes efter befrielsen till Sverige och många av dem kom till Lund, och hade med sig kläder och andra tillhörigheter som de hållit gömda under lägervistelsen. Det var Zygmunt Lakocinski, lektor i polska vid Lunds universitet och chef för Polska källforskningsinstitutet, som insåg föremålens historiska värde och började samla in föremål de överlevande skänkte.

Allt detta utgår den unika samling som idag finns i Kulturen i Lund och som omfattar cirka 200 föremål.

I det här programmet träffar programledarna – Johan Romin, kommunikatör och historiker, samt stadshistorikern i Lund, Peter K Andersson – Kulturens båda medarbetare Nina Davis, intendent samt Annika Mandahl, pedagog, för att tala om Ravensbrück-utställningen.

Vad innehåller utställningen och samlingen och vad kan den berätta om de ohyggliga upplevelser som de överlevande kvinnorna tvingades att utstå i lägren?

Flärdfullt, extravagant manligt mode med start på 17- och 1800-talen. Färgglada kavajer i tweed eller sammet, kravatter, höga vita kragar, färgglada, rutiga och randiga byxor, och så förstås hög hatt och käpp!

Det är Dandy det!

Men hur uppfattades dandyn i sin samtid? Hur började det och vad har dandyn för historia? Här handlar det om dandymodet både i slutet av 1800-talet, på 1920-talet och 1940-talet.

I avsnittet berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson om sin forskning om dandyns historia, och blir utfrågad av Kulturens kommunikatör Johan Romin, som tidigare producerat 1800-talsserien Max 1800-tal som sändes 2009 i Utbildningsradion (bilden nedan är från TV-serien), som hade en god portion dandymode i sig.

Vad de flesta kanske inte känner är hur dandyn uppfattades av samhället, att de ansågs slarviga, förtappade och som slavar undan dekadens och utseendefixering. De unga männen fick nedsättande namn som praktfjompor, barfjantar, drullputtar, Skansentyper. Tidningarna rasade och de jagades på gatorna.

Vida byxor, gula skor, korta gula kavajer, käpp, monokel och mustasch. Det var en riktig grilljanne! Jazzgossar och swingpjattar hade andra uttryck. Peter K Andersson reder ut begreppen!

Lund har en kristen historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 900-talet och den period då kung Sven Tveskägg härskade i Danmark.

Lund grundades som en kristen stad och fick med tiden många kyrkor. Det var här som de kristna begravde sina döda och där kungen hade en kungsgård. Lund blev ett ärkebiskopssäte och under medeltiden var staden Danmarks viktigaste stad präglad av den väldiga domkyrkan, invigd 1145.

Under medeltiden fanns 26 kyrkor i Lund. Men under reformationen på 1530-talet revs de allra flesta. Fortfarande än idag finns ruiner och rester kvar av de gamla kyrkorna som berättar om Lunds tidigaste historia.

Vad kan dessa kyrkor berätta om Lunds historia?

I programmet samtalar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin med Gunilla Gardelin, som är kulturmiljöutvecklare på Kulturen i Lund, samt arkeolog och fil lic i historisk arkeologi. Gunilla är expert på Lunds medeltida kyrkor och har skrivit en bok om dessa.

Under inspelningen besöker vi kyrkoruinen Drotten som ligger under en restaurang i centrala Lund i ett hus från 1980-talet. En trappa ned kan man kliva in i en medeltida värld där kyrkan var central. Här finns rester från Lunds absolut äldsta kyrkor, från slutet av Vikingatiden.

På Kulturen i Lund finns spåren efter två dramatiska mordfall.

Det ena är ett mord från 1829 då en Lundastudent slog ihjäl en kamrat inne i huset Locus Peccatorum, som idag ligger på Kulturens område och som 1829 fungerade som ett studentboende. Mordet ledde sedermera till en spektakulär dödsdom följt av en avrättning i Lund.

Det andra fallet rör sig om ett misstänkt mord av en ärkebiskop från år 1274. Vid en arkeologisk undersökning i Lund år 1972 upptäcktes en gravkammare vid platsen där en riven klosterkyrka hade legat. Vid undersökning av graven påträffades en illa åtgången kista med kvarlevor efter en man som högst sannolikt hade mördats. Mannens kranium uppvisade ett stort hål i ena tinningen. Med tanke på gravens placering och andra omständigheter väcktes misstankar att den döde var den kontroversielle ärkebiskopen Jacob Erlandsen, som låg i konflikt med den danska kungamakten.

Med utgångspunkt från de historiska platserna och lämningarna berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin om de båda fallen, vad som hände, vad bakgrunden till dåden var och hur det hela påverkade Lund och sin samtid.

Som vanligt publicerar vi relevanta bilder som hör till avsnitten dagen efter avsnittets publicering. och detta på hemsidan historielunden.substack.com.

Historielunden - en podcast från Kulturen i Lund! Prenumerera här:

2024 öppnade Kulturens stora och populära utställning 2 Tjugotal.

1920-talet var årtiondet som blev som starten på 1900-talet. Första världskriget var över, kungariken och imperier hade fallit, nya ideologier växte fram. Många företag som idag dominerar i världen tog sina första stapplande steg. Filmstjärnor föddes. Jazzen och konsten tog en helt ny riktning. Nya tekniska innovationer började förändra människors vardag.

Men samtidigt – trots framstegen och framtidsvisionerna – växte fascismen och nazismen fram, det som sedan kom att prägla 30- och 40-talen.

Men varför valde Kulturen att göra en utställning om två stycken 20-tal? Det vill säga både 1920-talet men också 2020-talet?

Här berättar utställningsproducenten Anna Sanfridsson om tankarna bakom utställningen men också vilka utmaningar som mötte då utställningen skulle skapas.

Historielunden är podcasten från Kulturen i Lund, med stadshistoriker Peter K Andersson och kommunikatören och tidigare journalisten Johan Romin, båda verksamma vid Kulturen.

Välkomna!

Hej och välkomna till Historielunden!

Du kanske tänker: “den här vinjettmusiken. Den känner jag igen någonstans ifrån. Var har jag hört den?”

Här kommer svaret!

Kulturen i Lund har en enorm kulturhistorisk samling som omfattar omkring 300 000 föremål, en halv miljon fotografier och en miljon arkeologiska föremål.

Med utångspunkt från denna enorma skatt väljer Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och kommunikatören och historikern Johan Romin, båda verksamma vid Kulturen, ut tre föremål var och presenterar vad som är känt om dem.

Det blir en spännande promenad runt Kulturens friluftsmuseum bland alla föremål, från Sverige och världen, högt och lågt, roligt och allvarligt, viktigt och oviktigt.

Här är en bild på ett av föremålen i programmet. Återfinns i Kulturens utställning Metropolis.

Historielunden är Kulturen i Lunds nya podd med Peter K Andersson och Johan Romin.

Kulturen är ett kulturhistoriskt museum i centrala Lund med historiska hus och utställningar, som grundades av museimannen Georg Karlin 1882. Friluftsmuseet i Lund grundades 1892.

Peter K Andersson är fil dr i historia och författare av många böcker med kulturhistoriskt tema, samt flera deckare. Sedan 2024 är han Lunds stadshistoriker.

Johan Romin är fil mag i historia samt journalist, som har arbetat som nyhetsjournalist och TV-producent i över 30 år. Sedan 2024 kommunikatör vid Kulturen i Lund.

Första säsongen av podden omfattar tio avsnitt med premiär 19 december 2024.

Välkomna!

Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och kommunikatör Johan Romin, båda verksamma vid Kulturen i Lund, samtalar om Lunds tidiga historia.

Det här är ett pilotavsnitt av den nya podden Historielunden – En podcast från Kulturen i Lund.

Kulturen är ett kulturhistoriskt museum i centrala Lund med historiska hus och utställningar, som grundades av museimannen Georg Karlin 1882. Friluftsmuseet i Lund grundades 1892.

Peter K Andersson är fil dr i historia och författare av många böcker med kulturhistoriskt tema, samt flera deckare. Sedan 2024 är han Lunds stadshistoriker.

Johan Romin är fil mag i historia samt journalist, som har arbetat som nyhetsjournalist och TV-producent i över 30 år. Sedan 2024 kommunikatör vid Kulturen i Lund.

Första säsongen av podden omfattar tio avsnitt med premiär 19 december 2024.

Thanks for reading Historielunden - en podcast från Kulturen i Lund! Subscribe for free to receive new posts and support our work.