Historielunden

I det sista avsnittet i Historielundens serie om morden i Whitechapel granskar Johan Romin och Peter K Andersson människorna som pekats ut som Jack the Ripper.

Var mördaren?

Var det en konstnär, en kunglig hovläkare eller en man som levde och arbetade i kvarteren där kvinnorna dödades?

Vi följer spåren bakom de mest omtalade teorierna, från påstådda DNA-bevis till vilda konspirationer. Men ju fler namn som förs fram, desto tydligare blir frågan: varför har jakten på mördaren fått överskugga kvinnorna han dödade?

Vad säger ett skägg om mannen bakom det?

Johan Romin och Peter K Andersson bläddrar bland gamla porträtt i Kulturens arkiv och följer mustaschens och skäggets skiftande mode: från 1700-talets krutmustascher och 1800-talets väldiga helskägg till filmstjärnornas tunna mustascher och dagens skäggtrend.

På vägen möter vi kungar, statsministrar och en mustasch som fick en helt annan betydelse efter Hitler. Varför har ingen svensk statsminister haft skägg eller mustasch på så länge? Och hur kunde en hårig överläpp gå från att signalera ungdom och stil till att väcka misstänksamhet?

Det blir också en tur genom 1900-talets ansiktshår: från Chaplin och Clark Gable till 70-talets mustascher och 90-talets popringar. Peter visar hur mycket man kan läsa ut ur ett gammalt fotografi – och Johan funderar på om det kanske är dags att plocka fram mustaschvaxet igen.

London, den 9 november 1888. Efter flera veckors uppehåll slår Jack the Ripper till igen – och denna gång sker mordet bakom en låst dörr.

I detta avsnitt berättar historikern Peter K Andersson om om Mary Jane Kelly, kvinnan som brukar räknas som mördarens sista offer.

Vem var hon, och varför är hennes liv fortfarande så svårt att kartlägga? V

i granskar också breven som gav Jack the Ripper hans namn, pressens betydelse för hysterin och frågan som fortfarande saknar svar:

Varför upphörde morden plötsligt?

Programledare Johan Romin.

Getingmidjor, vida kjolar och stålställningar under klänningen. 1800-talets kvinnomode kan verka både obekvämt och opraktiskt. Men varför beskrev somliga kvinnor krinolinen som en befrielse?

I det här avsnittet av Historielunden besöker Johan Romin och Peter K. Andersson utställningen Uppklädd på Kulturen i Lund. Med två klänningar som utgångspunkt utforskasr korsettens och krinolinens historia – från skönhetsideal och hård snörning till lättare underkjolar och möjligheten att hålla närgångna män på avstånd.

Vi möter präster som rasar mot korsetten och tidningsskribenter som förfasar sig över att kvinnor bokstavligen tar större plats. Men också modets livsfarliga sida: de vida kjolarna som kunde fatta eld med katastrofala följder.

Ett avsnitt om kropp, mode och kvinnors frihet – och om hur annorlunda historien kan se ut från insidan av en krinolin.

Mindre än en timme efter mordet på svenska Elizabeth Stride slår Jack the Ripper till igen.

På det mörka Mitre Square hittas Catherine Eddowes brutalt mördad.

Vilket liv levde hon innan hon blev ett av historiens mest omtalade mordoffer? Vi berättar om dubbelmordsnatten den 30 september 1888 – och om kvinnorna, fattigdomen och de farliga arbetena i det viktorianska London.

År 1524 reste Gustav Vasa till Malmö – på vad som skulle bli hans enda utlandsresa som kung. Där mötte han Danmarks kung Fredrik I och representanter för Lübeck för att förhandla om Gotland, Blekinge och gränsområdena mot Norge. Resultatet blev ett politiskt fiasko för den svenske kungen.

Än i dag berättar en liten skylt vid Stortorget att Gustav Vasa drog kniv mot den lybske förhandlaren Herman Iserhel.

Men vad var det egentligen som hände – och varför var kungen så rasande?

Johan Romin och Peter K. Andersson vandrar genom det historiska Malmö och berättar om Malmö recess, Jörgen Kocks praktfulla hus, den misslyckade expeditionen mot Gotland och uppgörelsen som fick blodiga följder i både Skåne och Sverige.

Elisabeth Gustavsdotter föddes i Torslanda, arbetade som tjänsteflicka i Göteborg och emigrerade senare till London. Där kom hon att leva under allt svårare förhållanden – och hösten 1888 blev hon känd som Elisabeth Stride, Jack the Rippers förmodade tredje offer.

I detta avsnitt av Historielunden berättar Johan Romin och Peter K. Andersson om hennes tragiska liv, mordnatten i Whitechapel och den rädsla som dåden skapade i London.

Bakom Lunds pittoreska gatuhus döljer sig en mörk historia. Under 1800-talet förekom prostitution på flera platser i staden, inte minst i kvarteren kring Magle Lilla Kyrkogata och Östra Vallgatan.

I det här avsnittet vandrar Johan Romin och stadshistorikern Peter K. Andersson genom Lund och berättar om prostitutionens koppling till studentlivet, myndigheternas hårda kontroll av de prostituerade kvinnorna och de numera försvunna, illa ansedda Krummahusen.

Vi möter också Gustava Malmqvist, vars kringflackande och våldsamma liv under 1880-talet går att följa genom polisregister och rättegångsprotokoll. Hennes öde ger en sällsynt inblick i en undanskymd värld präglad av fattigdom, utsatthet och våld.

Den 8 september 1888 hittades Annie Chapman mördad på en trång bakgård i Whitechapel. Hon blev det andra av Jack the Rippers fem så kallade kanoniska offer.

I detta avsnitt av Historielunden berättar Johan Romin och Peter K. Andersson om hennes liv, vägen från ett ordnat familjeliv till Londons fattighärbärgen och det brutala mord som gjorde skräcken i East End ännu större.

Historielunden, Kulturen i Lunds podd, går tillbaka till 1920-talet och den svenska fascismens födelse.

År 1926 bildades Sveriges fascistiska kamporganisation, inspirerad av Mussolinis Italien. Några år senare reste svenska fascister till nazisternas partidagar i Nürnberg, där skåningen Konrad Hallgren presenterades för Adolf Hitler som en svensk motsvarighet till honom.

Hur växte den svenska fascismen fram? Vilka var männen som försökte göra fascismen till en politisk kraft i Sverige – och varför lyckades de aldrig få något större folkligt genomslag?

Johan Romin och Peter K. Andersson samtalar med historikern Johan Stenfeldt, som forskat om svensk fascism och nazism och skrivit om nazistledaren Sven Olov Lindholm.

Samtalet har även ämnesmässig koppling till Kulturens utställning om 1920-talet 2 Tjugotal.