Historielunden – podden från Kulturen i Lund

På Östra kyrkogården i Lund möter vi två kvinnor som trots sin tids begränsningar gjorde avtryck i stadens kulturliv och historia. Författaren och samhällsengagerade Sofia Matilda Nauman utmanade normer, skrev litteratur under pseudonym och arbetade för samhällets mest utsatta.

Hennes nära vän Ida Göthilda Nilsson blev en pionjär inom arkeologi och kulturhistoria, trots att universitetets dörrar fortfarande var stängda för kvinnor. Tillsammans berättar deras livsöden om bildning, självständighet och kvinnligt pionjärskap i en tid av stora samhällsförändringar.

I detta avsnitt vandrar vi på Östra kyrkogården i Lund tillsammans med stadshistorikern Peter K. Andersson för att besöka graven till en av Sveriges mest fascinerande konstnärer – Carl Fredrik Hill.

Vi följer hans resa från lovande konststudent och hyllad landskapsmålare i Paris till de psykiska sammanbrott som kom att prägla resten av hans liv.

Hur blev en konstnär från Lund en av landets mest betydelsefulla kulturpersonligheter? Och varför fortsätter hans drömlika och gåtfulla bilder att beröra än i dag?

Ett avsnitt om konst, kreativitet, tragedi och ett arv som lever vidare långt efter gravstenens årtal

I Historielundens sommaravsnitt möter vi textilformgivaren Sven Fristedt – mannen bakom några av Sveriges mest ikoniska mönster. Tillsammans med Anna Lindqvist från Kulturen i Lund berättas historien om 1960-talets färgstarka designrevolution, utställningen om Fristedts livsverk och hans nära samarbete med bland andra Katja of Sweden och Borås Wäfveri. Vi får också höra Sven Fristedt själv berätta om karriären, inspirationen från Österlen och skapandet av klassiska mönster som Nu blommar det.

Det här är den sista intervjun med Sven Fristedt. Bara några veckor efter avled legendaren Sven Fristedt.

På Östra kyrkogården i Lund vilar Carl August Hagberg – professorn, akademiledamoten och mannen som gav Shakespeare en svensk röst.

I detta sommaravsnitt av Historielunden besöker vi hans grav och berättar om den litteräre pionjären som på bara några år översatte samtliga Shakespeares dramer till svenska.

Hur formade hans arbete vårt språk? Och varför citerar vi fortfarande hans formuleringar, mer än 170 år senare? Följ med till en berättelse om språk, litteratur och en av de största översättningsbedrifterna i svensk kulturhistoria!

Varför revs så många av Lunds medeltida kyrkor? Svaret leder till ett av de mest dramatiska och blodiga inbördeskrigen i Danmarks historia.

I säsongsavslutningen av Historielunden besöker Johan och Peter stenträdgården Lapidariet på Kulturen i Lund och berättar historien om Grevefejden 1534–1536 – konflikten mellan Kristian II, Kristian III och greve Christoffer av Oldenburg. Ett krig som inte bara avgjorde vem som skulle styra Danmark, utan också banade väg för reformationen och förändrade Lunds stadsbild för alltid.

Kriget ledde till att över 20 medeltida kyrkor revs.

Vi följer de politiska intrigerna, bondeupproret på Jylland, Gustav Vasas oväntade roll i kriget och de dramatiska slagen. Samtidigt utforskar vi spåren som fortfarande finns kvar i Lund – bland stenfragment, kyrkoruiner och berättelser från en tid då religion, makt och krig ritade om Skånes karta.

Ett avsnitt om kungar, uppror, reformation och de bortglömda händelser som fortfarande präglar Skånes historia och som går att se bland stenfragmenten på Kulturen i Lund!

Här är ett avsnitt som berättar bakgrunden till ett kommande avsnitt i Historielunden, då vi berättar hur den svenske kungen Gustav Vasa kom att påverka Danmark och Skåne, och vice versa.

Det kommer handla om självständighetskriget och Grevefejden bland annat, men för att komma fram till dessa dramatiska händelser 1522-1536 så berättar historiker Johan Romin här bakgrunden till att Gustav Vasa ens kom att kliva in i historien från första början.

Gustav Vasa föddes 1496 på Rydboholm i Uppland. Han blev flaggbärare under Sten Sture den Yngre 1518 under Slaget vid Brännkyrka, en händelse som ledde till att han hamnade i dansk fångenskap, och hans liv tog sig en helt annan vändning än vad han kanske hade tänkt sig från första. början.

När man tänker på Lund ser man framför sig domkyrkan, studenterna och universitetet. Men under mer än hundra år var staden också en pulserande industristad fylld av skorstenar, fabriker och arbetare.

I det här avsnittet vandrar vi genom Lunds gator på jakt efter spåren av en nästan bortglömd epok. Vi besöker orgelfabriker, bryggerier och mekaniska verkstäder som en gång formade stadens framtid. Här möter vi entreprenörer, uppfinnare och arbetare vars liv präglades av industrialismens framväxt.

Hur såg Lund ut när fabriksröken steg över taken? Varför försvann nästan alla industrier? Och vilka dramatiska konflikter utspelade sig mellan arbetare, studenter och polis?

Följ med på en fascinerande historisk promenad genom en sida av Lund som få känner till – en berättelse om framsteg, arbete, rivningshot och kampen för att bevara stadens minnen.

Hade Sveriges nationaldag ha kunnat hamna på den 1 november istället för den 6 juni? Och varför firar vi egentligen den 6 juni och när började egentligen det?

Här reder Johan Romin ut begreppen kring nationaldagen.

Hoppas alla lyssnare och tittare får en riktigt fin nationaldag!

Esaias Tegnér var 1800-talets största svenska kändis – nationalskald, professor, biskop och skaparen av den berömda Frithjofs saga. Men bakom framgångarna dolde sig en betydligt mer komplicerad människa.

I det här avsnittet besöker vi Tegnérs hem i Lund och följer spåren efter mannen som formade svensk litteratur och studentkultur. Vi pratar om hans passionerade brev, förbjudna förälskelser, djupa depressioner och den personlighet som både fascinerade och provocerade sin samtid.

Var Tegnér ett romantiskt geni, en besvärlig kvinnotjusare eller en man som kämpade med psykisk ohälsa långt före vår tids diagnoser? Och varför lever hans tankar fortfarande kvar i dagens kultur, från nationalism och skandinavism till fantasy och modern populärkultur?

En berättelse om berömmelse, mörker och odödlighet – mitt i hjärtat av Lund.

I veckans lördagsavsnitt berättar intendenten Johan Hofvendahl om Kulturens nya årsbok Människor och gärningar som kommer ut den 4 juni!

Vi pratar om traditionen med årsböcker som sträcker sig tillbaka till 1935 – och ännu längre än så – samt om människorna som formade Kulturen men sällan fått stå i rampljuset. Hör om vaktmästare, donatörer, hantverkare och andra gestalter som bidrog till att skapa Kulturen till det museum vi ser idag. Dessutom: varför den tryckta årsboken fortfarande har en självklar plats i en digital tid!