Historielunden – podden från Kulturen i Lund

Följ med in i Herrehuset och upptäck en av historiens mest fascinerande epoker – renässansen! Här möter vi en tid av dramatiska förändringar, där konst, politik och religion kolliderar och formar ett nytt Europa.

Vad betyder egentligen “renässans” och varför talar man om en återfödelse?

I avsnittet utforskas idéerna som satte världen i rörelse – från boktryckarkonstens genombrott till nya upptäckter som förändrade människans syn på världen.

Vi rör oss bland mäktiga familjer som Medici, som finansierade konstens guldålder, men stannar inte vid de stora namnen. Istället kommer vi nära vardagen genom föremålen – färgsprakande keramik, detaljrika motiv och berättelser om kärlek, tro och makt.

Samtidigt finns en mörkare sida. Bisarra fat täckta av ormar och ödlor påminner om döden, synden och livets skörhet, i en tid där religionen genomsyrade allt. Det här är inte bara historia – det är en levande, oväntad och ibland märklig berättelse om människan. Ett avsnitt som får dig att se renässansen med helt nya ögon.

Historielunden leds av Peter K Andersson, stadshistoriker i Lund och Johan Romin, historiker och journalist.

Från en anonym bondgård i utkanten av Lund – till Hollywood.

Det här poddavsnittet tar dig med på en osannolik resa genom ett av de mest fascinerande livsödena i svensk historia. Vi följer Olga Cecilia Knutsson, flickan från Lund som rymde hemifrån som barn… med en cirkus – och som senare skulle bli känd i USA som The Leopard Girl.

Vad drev henne att lämna allt bakom sig – och vad krävdes för att överleva i en brutal cirkusvärld och i det tidiga Hollywood?

Genom dramatiska tidningsrubriker, livsfarliga uppträdanden och en karriär bland filmhistoriens största produktioner berättar Peter K Andersson om kvinnan som vägrade att leva ett vanligt liv. En outsider, en pionjär – och en av de mest bortglömda svenskarna i amerikansk kulturhistoria. Intervjuare är Johan Romin.

Kulturen i Lund har en av Sveriges största vapenhistoriska samlingar. Här finns allt från vikingasvärd till bomber från andra världskriget, till pistoler, svärd och hillebarder och nästan allt annat som har med vapen att göra.

Just nu pågår en enorm vapenflytt, där mängder med svärd, sablar, pistoler, pikar och kanonkulor – ja till och med kanoner – ska flyttas till ett bättre och säkrare ställe, för framtida förvaring. Och i samband med det går intendenterna Nina Davis och Per Larsson igenom alla föremål, katalogiserar och fotograferar dem.

Vapenflytten finansieras med stöd av Crafoordska stiftelsen och arbetet har pågått i över ett år.

Programledare är de båda historikerna Peter K Andersson och Johan Romin.

I det här avsnittet dyker vi ned i Lundakarnevalens karnevalsfilmer – en över hundra år gammal filmtradition där studenter gång på gång förvandlar sina humoristiska idéer till filmiska världar.

Och många gånger har Kulturen i Lund fungerat som inspelningsmiljö!

Den välkände Lundaprofilen, tillika arkivarien vid Lunds universitet, Fredrik Tersmeden, berättar historien om hur allt började redan 1908, varför filmerna blivit en självklar del av karnevalen – och hur Kulturen, gång på gång fått vara med. Från dammiga westernstäder till historiska kungariken. Tersmeden har själv medverkat i hela nio karnevalsfilmer. Och Kulturens grundare Georg Karlin har också varit med i flera av filmerna.

Programmet leds av Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och journalisten och historikern Johan Romin.

Vad hände egentligen under slaget vid Lützen, och vem vann slaget?

I det här programmet hör vi militärhistorikern och journalisten Johan Romins föredrag om slaget, som han höll inom det Nordenstedtska seminariet, och med anledning av utställningen Dioramat Slaget vid Lützen 1632, som ställs ut på Kulturen från den 28 mars 2026. Johan Romin är bland annat programledare för Historielunden tillsammans med Lunds stadshistoriker Peter K Andersson.

Nordenstedtska seminariet är en föreläsningsserie som hålls på Kulturen sedan 2022 med målet att främja vetenskaplig forskning och spridning av forskningsresultat med koppling till museets verksamhet. Serien finansieras av Nordenstedtska Stiftelsen och inkluderar både presentationer av museets egen personal och gästföreläsare inom olika ämnesområden.

I det här avsnittet hör du hela seminariet om Lützen kallat “Vägen till Lützen”.

Programmet inleds med en intervju med Johan Hofvendahl som är intendent på Kulturen och som berättar om det Nordenstedtska seminariet och den Nordenstedtska stiftelsen.

Lund har just skrivits in i den globala litteraturhistorien!

Som nyutnämnd litteraturstad inom Unescos nätverk för kreativa städer tar Lund plats bredvid några av världens mest inflytelserika kulturmiljöer.

Men vad är det egentligen som gör Lund till en så betydelsefull litteraturstad?

I det här avsnittet berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson för journalisten Johan Romin om de viktigaste författarna och verken som har koppling till Lund – från kända namn ur litteraturhistorien, som August Strindberg, till musikaliska genier som Britt G. Hallqvist, men också om nästintill okända “pekoral-diktare”, som alla satt sin prägel på staden Lund.

Det här är avsnittet för dig som älskar litteratur och kulturhistoria – men som också kan uppskatta gott skratt och några anekdotiska berättelser av de mest skilda slag.

I detta avsnitt av Historielunden pratar vi om arkitekten Helgo Zettervall, mannen som satte en stark prägel på 1800-talets Lund.

När han kom till staden 1860, nyutexaminerad från Konstakademien i Stockholm, utsågs han till domkyrkoarkitekt.

Zettervall kom att ägna decennier åt den stora restaureringen av Lunds domkyrka, ett arbete som förändrade kyrkan i grunden, och som också var kontroversiell! Inte minst rivningen av domkyrkan torn.

Samtidigt ritade han flera av stadens mest framträdande byggnader, däribland Universitetshuset i Lundagård och Allhelgonakyrkan.

Det är därför man ofta talar om “Zettervalls Lund” – en stad där hans arkitektur fortfarande präglar stadsbilden. Följ med när vi berättar historien om arkitekten som formade en hel epok i Lund.

Programmet leds av Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och journalisten och historikern Johan Romin!

Vad är egentligen “pluderböjsa”, “spedetröja”, “syltemjölksluva”? I Historielunden får ni svaret!

I höstas var det nypremiär för Kulturens uppskattade utställning Dräktmod, som handlar om folklig dräkt och silver. Här visas unika dräkter samt huvudbonader och dräktsilver från 17- och 1800-talen, som bars vid högtider och sorgetillfällen i Skåne.

Hör mer om det historiska skånska dräktbruket då Kulturens experter berättar, intendent Karin Hindfelt och utställningsproducent och konservator Anna Sanfridsson, som båda ligger bakom utställningen Dräktmod!

Men får man verkligen kalla det “folkdräkter”?

Johan Romin och Peter K Andersson är programledare.

Den står där kall och mytisk, men samtidigt mysig och kramgo. En aningen sorglig figur som vet att dess dagar är räknade så fort solen tittar fram.

Vi talar förstås om snögubben! Ett stycke kulturhistoria!

Genom historien har snögubbar och isskulpturer många gånger använts i politiskt syfte för att reta överheten eller häckla makten. Men hur såg de tidiga snögubbarna ut? Och har de alltid haft morot som näsa? Svaret på det är något oväntat.

Peter K Andersson och Johan Romin leder Historielunden. En hisnande kulturhistorisk resa från stenåldern fram till idag i ämnet snögubbens historia!

Där här är en svensk översättning och sammanfattning av avsnittet där vi samtalar med Greer Jarrett.

Greer Jarrett, är nybliven filosofie doktor i arkeologi vid Lunds universitet. Han har gjort banbrytande forskning om vikingatida handelsrutter mellan Grönland och Europa. I samma forskningsprojekt har man gjort DNA-tester av valrossben och kunnat visa att nordbor hade kontakter i de nordvästra delarna av Grönland.

Om ni vill höra honom berätta om forskningen på engelska finns alltså det andra avsnittet. Här kommer den svenska versionen av samtalet, som jag låtit transkribera, översätta, och sammanfatta.