Historielunden, Kulturen i Lunds podd, går tillbaka till 1920-talet och den svenska fascismens födelse.

År 1926 bildades Sveriges fascistiska kamporganisation, inspirerad av Mussolinis Italien. Några år senare reste svenska fascister till nazisternas partidagar i Nürnberg, där skåningen Konrad Hallgren presenterades för Adolf Hitler som en svensk motsvarighet till honom.

Hur växte den svenska fascismen fram? Vilka var männen som försökte göra fascismen till en politisk kraft i Sverige – och varför lyckades de aldrig få något större folkligt genomslag?

Johan Romin och Peter K. Andersson samtalar med historikern Johan Stenfeldt, som forskat om svensk fascism och nazism och skrivit om nazistledaren Sven Olov Lindholm.

Samtalet har även ämnesmässig koppling till Kulturens utställning om 1920-talet 2 Tjugotal.

Den 31 augusti 1888 hittas en mördad kvinna på den mörka bakgatan Buck’s Row i östra London. Hon heter Polly Nichols och ska bli känd som det första av Jack the Rippers fem offer.

Men vem var hon innan hon blev en del av världens mest omskrivna mordgåta? I det första avsnittet i Historielundens serie om skräckens höst 1888 berättar Peter K Andersson om Polly Nichols liv – om fattigdomen, härbärgena och den hårda tillvaron i det viktorianska London.

Det här är första avsnittet av sex som handlar om de kvinnor som föll offer för Jack the Ripper.

Följ med journalisten och historikern Johan Romin och stadshistorikern Peter K Andersson på en vandring genom Lunds medeltida stadskärna.

De besöker tre märkliga byggnader som ännu vittnar om stadens långa historia: Stäket vid Stora Södergatan, Krognoshuset vid Mårtenstorget och det gamla kanikresidenset som i dag är inbyggt i Folkets hus.

På vägen berättar de om den stenrika adelskvinnan Görvel Fadersdotter, Karl XII:s kansli och Johan Jacob Döbelius, professorn som grundade Ramlösa hälsobrunn.

Dessutom möter vi Lunds universitets första rektor, Nils Banér, vars dramatiska kärleksaffär slutade med en dödlig duell i Hyde Park i London!

Ett avsnitt om medeltida stadsgårdar, rivningar, restaureringar och de oväntade människoöden som fortfarande gömmer sig bakom Lunds fasader.

I det här sista sommaravsnittet för den här gången berättar Peter K Andersson som en ekivok akvarell av konstnären Gösta Adrian-Nilsson, GAN, som blir början på ett historiskt detektivarbete.

Bilden föreställer den danska varietéartisten Ellen Wolf, som gjorde succé i Sverige i början av 1900-talet med kupletter, parisiska manér och omtalade avklädningsnummer. Hon blev så småningom regissör på Södra varietén vid Mosebacke i Stockholm.

Men 1917, mitt under första världskriget, fick hennes liv en oväntad vändning. Ellen Wolf och hennes impresario Anton Kristiansen pekades ut i en norsk spionaffär med kopplingar till ententen och en rysk överste. Misstankarna avskrevs, men historien fick tydliga drag av Mata Hari. I avsnittet följer Peter K. Andersson spåren efter den nästan bortglömda varietéstjärnan – från GAN:s akvarell och Mosebackes scen till första världskrigets skuggvärld.

Historielunden är tillbaka!

Vid Månstorps gavlar på den skånska slätten utforskar journalisten och historikern Johan Romin och Lunds stadshistoriker Peter K. Andersson en unik renässansborg från 1500-talet!

Här möts berättelser om adelsmannen Eske Bille, reformationens maktkamp, hotet från bondeuppror och borgens dramatiska undergång under Skånska kriget.

Det blir också en historisk utflykt till Sandby borg, Sölvesborg och andra försvarsverk från en tid då kanoner förändrade krigföringen – och borgbyggandet – för alltid!

Programmet i första avsnittet i poddens säsong 4!

Välkomna att lyssna!

Vid Lundautställningen 1907 samlades ett sextiotal spelmän från södra Sverige för att blåsa liv i gamla låtar och folkmelodier. Bland deltagarna fanns berömda veteraner, unga talanger och den legendariske Ored Speleman.

Stadshistorikern Peter K. Andersson berättar om den stora spelmanstävlingen, människorna på Kulturens unika gruppfotografi och Källnatrion – pristagarna som senare gjorde några av Sveriges första kommersiella skivinspelningar med folkmusik.

Inne på Universitetsbiblioteket i Lund finns faktiskt Danmarks – ja till och med Nordens – högsta runsten. Ett imponerande vikingatida monument!

I det här avsnittet besöker Johan Romin biblioteket och berättar historien om den fyra meter höga Lundagårdsstenen. Varför restes den? Vad står det egentligen i runinskriften? Och varför murades den senare in i muren vid ett medeltida kloster?

Följ med från vikingatidens stormannagård och de första kristna runstenarna till benediktinerklostret som anlades på platsen under 1000-talet. Vi besöker också de sista resterna av klostret, Runstenskullen där stenen en gång åter restes, och platsen som under slaget vid Lund 1676 blev en av de mest strategiskt viktiga höjderna på slagfältet.

Ett avsnitt om runor, vikingatid, kristendomens genombrott och den fascinerande historien bakom ett av Lunds mest unika fornminnen.

Vill ni veta mer om slaget vid Lund eller om varför så många kyrkor i Lund revs och blev till ruiner, så leta upp dessa båda respektive avsnitt av Historielunden!

Minns du berättelsen om midsommar då ungdomarna i Lund kastade snöboll? Låter det som en skröna – eller kan det faktiskt vara sant?

I det här avsnittet av Historielunden tar stadshistorikern Peter K Andersson oss med på en historisk detektivjakt. Med hjälp av gamla tidningar och arkiv granskar han den märkliga berättelsen om den extrema vintern 1888, då snön enligt vissa uppgifter låg kvar ända till midsommar och tåg snöade fast i Lund.

Hur ovanlig var egentligen vintern? Fanns det verkligen snö kvar i Skåne i juni? Och hur mycket kan man lita på människors minnen när de återberättar dramatiska händelser flera decennier senare?

Ett fascinerande avsnitt om väderextremer, källkritik och hur gamla tidningsnotiser kan hjälpa oss att skilja mellan myt och verklighet.

Hur såg egentligen ett kruthorn ut – och varför kunde det vara lika mycket ett statusföremål som ett praktiskt redskap? I det här avsnittet följer vi med bakom kulisserna när Kulturen i Lund öppnar dörrarna till sina magasin och plockar fram en av Sveriges mest okända vapensamlingar.

Vi får veta hur kruthorn tillverkades av allt från kohorn och hjorthorn till elfenben, bärnsten och sköldpaddsskal, och varför de pryddes med jaktscener, mytologiska motiv – och ibland oväntat pikanta bilder – samt hur de användes för att ladda flintlåsgevär. Samtalet handlar också om jaktens koppling till adelns privilegier, Karl XII:s militära kruthorn och de fascinerande historier som gömmer sig bakom föremålen.

Dessutom får vi följa museets arbete med att inventera och fotografera tusentals föremål, höra om gevär som fortfarande varit laddade efter mer än hundra år och titta närmare på små kanoner – några med koppling till slaget vid Svensksund. Avsnittet ger en unik inblick i hur ett museum arbetar med att bevara, dokumentera och återupptäcka sina samlingar, och varför Kulturens vapensamling räknas som en av Sveriges främsta.

Vapenflytten har möjliggjorts tack vare stöd av Crafoordska stiftelsen!

En skenande tjur och en skälvande Tegnér-staty!

I detta sommaravsnitt av Historielunden bläddrar Peter K. Andersson i lokalpressen från 1898 och berättar den osannolika historien om när en förrymd tjur från kreaturshandeln på Clemenstorget satte skräck i Lund – och enligt tidningarna till och med fick Esaias Tegnérs bronsstaty att blinka av förskräckelse.

med hjälp av tidningsverser med färgstarka skildringar får vi en inblick i ett Lund där bondesamhället fortfarande mötte universitetsstaden, och där även de mest vardagliga händelser kunde bli odödliga genom tidningarnas fantasi.