Minns du berättelsen om midsommar då ungdomarna i Lund kastade snöboll? Låter det som en skröna – eller kan det faktiskt vara sant?

I det här avsnittet av Historielunden tar stadshistorikern Peter K Andersson oss med på en historisk detektivjakt. Med hjälp av gamla tidningar och arkiv granskar han den märkliga berättelsen om den extrema vintern 1888, då snön enligt vissa uppgifter låg kvar ända till midsommar och tåg snöade fast i Lund.

Hur ovanlig var egentligen vintern? Fanns det verkligen snö kvar i Skåne i juni? Och hur mycket kan man lita på människors minnen när de återberättar dramatiska händelser flera decennier senare?

Ett fascinerande avsnitt om väderextremer, källkritik och hur gamla tidningsnotiser kan hjälpa oss att skilja mellan myt och verklighet.

Hur såg egentligen ett kruthorn ut – och varför kunde det vara lika mycket ett statusföremål som ett praktiskt redskap? I det här avsnittet följer vi med bakom kulisserna när Kulturen i Lund öppnar dörrarna till sina magasin och plockar fram en av Sveriges mest okända vapensamlingar.

Vi får veta hur kruthorn tillverkades av allt från kohorn och hjorthorn till elfenben, bärnsten och sköldpaddsskal, och varför de pryddes med jaktscener, mytologiska motiv – och ibland oväntat pikanta bilder – samt hur de användes för att ladda flintlåsgevär. Samtalet handlar också om jaktens koppling till adelns privilegier, Karl XII:s militära kruthorn och de fascinerande historier som gömmer sig bakom föremålen.

Dessutom får vi följa museets arbete med att inventera och fotografera tusentals föremål, höra om gevär som fortfarande varit laddade efter mer än hundra år och titta närmare på små kanoner – några med koppling till slaget vid Svensksund. Avsnittet ger en unik inblick i hur ett museum arbetar med att bevara, dokumentera och återupptäcka sina samlingar, och varför Kulturens vapensamling räknas som en av Sveriges främsta.

Vapenflytten har möjliggjorts tack vare stöd av Crafoordska stiftelsen!

En skenande tjur och en skälvande Tegnér-staty!

I detta sommaravsnitt av Historielunden bläddrar Peter K. Andersson i lokalpressen från 1898 och berättar den osannolika historien om när en förrymd tjur från kreaturshandeln på Clemenstorget satte skräck i Lund – och enligt tidningarna till och med fick Esaias Tegnérs bronsstaty att blinka av förskräckelse.

med hjälp av tidningsverser med färgstarka skildringar får vi en inblick i ett Lund där bondesamhället fortfarande mötte universitetsstaden, och där även de mest vardagliga händelser kunde bli odödliga genom tidningarnas fantasi.

Varför kör vi egentligen på höger sida i Sverige – och varför kör britterna fortfarande på vänster?

I detta sommaravsnitt av Historielunden vandrar Johan och Peter genom Kulturens stadskvarter och tar sig an en vardagsfråga med oväntat djupa historiska rötter. Handlar det om riddare med svärd, hästdragna vagnar och medeltida traditioner? Eller är sanningen betydligt mindre dramatisk?

Vi granskar de populära teorierna om höger- och vänstertrafik, från pilgrimer och påvliga dekret till kuskar, hästar och det brittiska imperiets inflytande över världen. Samtidigt diskuteras hur trafikregler egentligen uppstår när samhällen växer och människor måste samsas om samma utrymme.

Dessutom får vi en historisk utvikning om spiraltrappor i medeltida borgar – där svärd faktiskt spelade en avgörande roll.

Ett kort men tankeväckande avsnitt om en av de där vardagliga sakerna som de flesta tar för givna, men som har en fascinerande historia bakom sig.

Vad har en dansk teaterskandal från 1890-talet och vinter-OS i Italien gemensamt? Svaret är – tårtor.

I detta sommaravsnitt av Historielunden dyker Peter K. Andersson ner i konditoriernas historia. Vi besöker två klassiska nordiska kaféer och berättar historien bakom två av Skandinaviens mest älskade bakverk: den legendariska Sportskagen på Conditori La Glace i Köpenhamn och den eleganta Cortinatårtan på Ahlströms Konditori i Göteborg.

Dessutom får vi höra om Lunds egen konditorihistoria, de berömda japanerna från Konditori Lundagård och varför historiska kaféer fortfarande är några av de bästa platserna för att uppleva kulturhistoria.

Ett avsnitt för alla som älskar historia, kaféliv och riktigt goda bakverk.

Hur kunde Sverige och Danmark gå från århundraden av blodiga krig till att bli nära allierade?

I det här avsnittet berättar vi historien om den berömda promotionen i Lund 1829 – ett ögonblick som av många historiker betraktas som skandinavismens födelse.

När Esaias Tegnér mötte Danmarks store nationalskald Adam Oehlenschläger i Lunds domkyrka uttalades de berömda orden: "Söndringens tid är förbi."

Men varför skedde detta just då?

Vi följer de dramatiska händelserna under några junidagar då ångbåten knöt samman Lund och Köpenhamn, hundratals danska studenter reste över Öresund och en ny idé om de nordiska brödrafolken tog form.

Det här är berättelsen om hur en enda promotionshögtid kom att förändra relationen mellan Sverige och Danmark för generationer framåt.

Skandinavismen och den nordiska förbrödringen föddes i början av 1800-talet i spåren av Napoleonkrigen. Men hur gick den till och vad var Lunds roll?

Sommaren 1808 har Sveaborg just kapitulerat, Finland håller på att gå förlorat och Napoleon dominerar Europa. Året innan har britterna bombarderat Köpenhamn, den svenska armén har genomfört en dramatisk evakuering från Svenska Pommern – ett svenskt “Dunkirk” – och en fransk invasionsarmé under marskalk Bernadotte väntar på andra sidan Öresund.

Mitt i allt detta samlas 400 gäster till promotionsbal i professor Lindfors hus i Lund. Bland dem finns den landsflyktige hertigen av Angoulême – mannen som senare, om än bara i tjugo minuter, skulle bli Ludvig XIX, Frankrikes kung.

Museichefen Gustav Olsson berättar den fascinerande historien om hur ett till synes stillsamt universitetsfirande blev en märklig mötesplats för Europas kungahus, Napoleonkrigen och Sveriges kanske mest dramatiska år. Ett avsnitt om den glömda historien bakom Sveriges Dunkirk – och varför Lund plötsligt hamnade mitt i världspolitiken.

Det här är del 1 av 2.

Visste du att det en gång fanns en blomsterfabrik mitt i Lund? I det här avsnittet besöker Johan Romin och Peter K Andersson Laura Höörgrens grav på Östra kyrkogården och berättar den märkliga historien om kvinnan som drev en fabrik där naturtrogna blommor av siden tillverkades för hattar och klänningar.

Samtalet blir en resa genom modehistoria, industrihistoria och hantverk. Hur tillverkades egentligen konstgjorda blommor? Varför blev Paris världens centrum för blomsterkonsten? Och hur hänger en lundensisk blomsterfabrik ihop med Coco Chanel och de stora franska modehusen?

Det blir också en berättelse om ett nästan bortglömt kvinnligt företagande och en industri som en gång sysselsatte människor över hela Europa – men som nästan helt har försvunnit.

Ett avsnitt om siden, hattmode, hantverk och en fascinerande lundaprofil som förtjänar att bli ihågkommen.

Johan Romin och Peter K. Andersson fortsätter sin vandring på Östra kyrkogården i Lund med en av dess mest oväntade livsöden!

Vid familjen Gleerups gravar berättas historien om Edde Gleerup – sonson till den berömde bokhandlaren och förläggaren. Edde Gleerup gjorde militär karriär i Kung Leopolds ökända Kongo-stat på 1880-talet.

Edde Gleerup blev en del av den koloniala expansionen, färdades genom Centralafrika och blev den förste svensken att korsa kontinenten från Kongo till Zanzibar.

Samtalet handlar om upptäcktsresor, slavhandel och hur en lundabo hamnade mitt i en av 1800-talets mest omdiskuterade perioder, den europeiska kolonialismen.

Ett avsnitt om ett fascinerande människoöde – och om hur världshistorien ibland finns närmare än man tror, mitt bland gravarna på Östra kyrkogården i Lund.

På en kylig promenad genom Östra kyrkogården i Lund stannar vi vid graven till den legendariske brandchefen Carl Thomas Holm (1861–1938). En färgstark profil som gick från officer och gymnastiklärare till att leda Lunds brandkår under en tid av stora förändringar.

Vi berättar om hans omtalade rondör, elevernas klagomål, stadens tidiga brandväsen och de sista orden som gjorde honom odödlig i lokalhistorien: ”Släck!”

Dessutom uppmärksammar vi idéhistorikern Gunnar Broberg, Sveriges främste Linnékännare och författare till böcker som Kattens historia och Nattens historia.

Ett avsnitt om minne, historia och människorna som satt avtryck i Lund