I detta avsnitt av HumPodd möter vi Kristoffer Gansing, professor i design med inriktning mot visuell kommunikation, i ett samtal som spänner från overheadprojektorns taktila magi till framtidens småskaliga AI-infrastrukturer. Kristoffer delar med sig av sin resa från mediearkeologi och den inflytelserika transmediale-festivalen i Berlin till sin nuvarande forskning om hur vi kan återta kontrollen över våra digitala liv.

Vad händer med vårt skapande när generativ AI förvandlas till en ”Instant Imagination Machine”? Kan vi utmana de stora teknikjättarnas dominans genom att tänka lokalt, hållbart och ”de-generativt”? Och vad kan 1800-talets luddistiska maskinstormare lära oss om dagens algoritmer?

Lyssna på ett djuplodande samtal om postdigital kultur, curation som forskningsmetod och behovet av att ibland våga se det nya i det gamla för att kunna föreställa oss en annan framtid.

Hur kan dialog mellan konst, vetenskap och allmänhet skapa samverkan, kunskapsutbyte och samhällsengagemang? Den frågan behandlas i det senaste avsnittet av HumPodd som spelades in live under fakultetsdagen i Växjö den 27 november. Inbjudna gäster är Helen Hägglund, verksamhetsledare för Det kulturella universitetet som arbetar med att främja gränsöverskridande samarbeten mellan vetenskap och kulturupplevelser samt Lena Söderström, projektledare på Vetenskap & Allmänhet, en paraplyorganisation som verkar för ökad samverkan mellan forskare och övriga i samhället.  I avsnittet berättar Lena och Helen bland annat om allmänhetens förtroende för forskning, betydelsen av forskningskommunikation i form av dialog och samskapande och Erasmus + projektet Rock Your Research som syftar till kunskapsbyte och utveckling av metoder för samverkan.

Leder samtalet gör HumPodds Anna-Karin Arvidsson och Anna Salomonsson.

I och med detta avsnitt av Humpodd introducerar vi en ny kategori poddar, lite kortare intervjuer med blivande forskare, utbildade vid Linnéuniversitetet. Först ut blir Matilda Davidsson, doktorand i litteraturvetenskap, som snart ska försvara sin avhandling på temat djur i datorspelsvärlden. Hans Hägerdahl och Anna Salomonsson leder samtalet.

I detta humpoddavsnitt samtalar Hans Hägerdal och Jonas Svensson med Peter Dahlén och Emelie Kempe vid institutionen för medier och journalistik om deras arbete med generativ AI, i forskning, undervisning och kontakter med branschen. Vad innebär generativ AI för den journalistiska verksamheten? Vilka stereotyper reproduceras i AI genererat bildskapande? Kan man avgöra vad som är AI-genererat och vad som inte är det? Och vad säger mediabranschen?

Bibliotek ses ofta som ganska stabila och neutrala platser, men biblioteksvetaren Fredrik Hanell visar att det inte är så enkelt. Tvärtom ställs våra bibliotek inför utmaningar i dagens politiska klimat med ökande polarisering. De är därför kopplade till demokrati- och mångfaldsfrågor. Fredrik berättar också om netnografi, som är en etnografisk metod som man kan använda för att studera digital humaniora. 

De som samtalar med Fredrik är Hans Hägerdal och Bärbel Westphal. Detta är också Bärbels sista insats för humpodd. Övriga redaktionen tackar henne för hennes gärning, och önskar henne en härlig tillvaro som pensionär.

I detta avsnitt av Humpodd samtalar Anna-Karin Arvidsson och Jonas Svensson med Juliana Restrepo-Giraldo som nyligen disputerade på avhandlingen  Designing Timespaces for Buen Vivir at Home. Samtalet handlar om hur designers roll förändras I en tid av planetär kris. Juliana berättar om hur hon som forskare och designer inspireras av Andernas ursprungsbefolkning. Hon beskriver sin praktikledda forskning som sker i människors vardag och hur hon genom förkroppsligade och performativa metoder vill utmana dominerande designparadigm. Vilka alternativa sätt finns för att veta, designa och lära sig?

Avhandlingen kan laddas ned i fulltext från DIVA.

Hur kan en arkeolog forska om vår framtid? Det är en av de frågor som Anders Högberg diskuterar med Hans Hägerdal och Anna-Karin Arvidsson i denna podd, som visar att den moderna arkeologin inte bara är grävningar och förhistoria utan ofta arbetar brett och tvärvetenskapligt. Vi får också höra om så skilda saker som den äldsta människans kognitiva utveckling, migrationer under Skandinaviens stenålder, samt hur vi ska prioritera kulturarv. 

Detta avsvnitt av Humpodd handlar mest om den brittiska kolonialtiden i Indien och dess konsekvenser. Historikern Eleonor Marcussen visar att en naturkatastrof inte bara är en fysisk händelse utan också en mänsklig kategorisering och tolkning. Bland annat får vi veta att Gandhi attribuerade jordbävningskatastrofen i Indien-Nepal 1934 till gudomliga makter. Vi får också höra ett och annat om brittiska imperiets fascinerande kopplingar till smäländska Huseby, och, på ett helt annat spår, arbetet med att välkomna utländska studenter till vårt universitet.

Här är länkar till texter som nämns i podden:

Eleonors bok Acts of AId som Open Access

Broschyren Welcoming Refugee, Migrant and International Students

I detta avsnitt av humpodd samtalar Bärbel Westphal och Jonas Svensson med Eva Cronquist, lektor vid Institutionen för musik och bild, och undervisande lärare i bildpedagogik. Samtalet berör konst, och inte vilken konst som helst utan samtidskonst, och hur denna kan bli en naturlig del av det som blivande bildlärare får med sig i utbildningen, bland annat med hjälp av ett mycket långt konstverk. Dessutom bryter vi ett humpoddmönster genom att tillåta slutreflektioner över ord som inte börjar på bokstaven N.

I detta avsnitt av humpodd samtalar Bärbel Westphal och Anna-Karin Arvidsson med historikern Malin Lennartsson.

I sin forskning intresserar sig Malin särskilt för de två yngre systrarna Mary och Maggie Stephens på Huseby. Vilka var de två överklassystrarna som levde i skuggan av sin äldre och mer omskrivna syster Florence?

Genom Husebyarkivets bevarade material kommer vi kvinnors rättigheter, möjligheter men också begränsningar i det svenska samhället från mitten av 1800-talet närmare.