Hundar försvarar saker de tycker är viktiga att få behålla, det är ett medfött och säkrar möjligheterna till överlevnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

VBV-gänget pratar om träningen och hur man ska förhålla sig. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin Bakircioglu och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt pratar om varför hundar kan vakta allt från sin plats i soffan till godbitar. 

En undersökning från Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU) visar att nästan 80 procent av de tillfrågade hundägarna har upplevt någon form av resursförsvar och det vanligaste försvarsbeteendet i studien var att hunden morrat.
- Alla arter resursförsvarar, det har i grund och botten att göra med överlevnad. En vanlig situation är att hunden hittar något ute på promenaden som den vill äta eller smaka på, att försöka ta den maten från hunden kommer att skapa en jakt på resurser utomhus och i sin tur skapa en stress i kommunikationen där hunden hela tiden letar efter någonting, säger Eva Bodfäldt. 

Många skaffar valp lagom till industrisemestern eller sommarlovet då man är ledig och har gott om tid över till den nya familjemedlemmen. Lyssnarna ställer sina valpfrågor till poddens hundpsykolog.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta föredrar att få sin valp till sommaren eftersom man har mycket tid att sätta av för valpen, men attt ha en valp är mer tidskrävande än vad man kan tro. Därför öppnar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpyskolog Eva Bodfäldt upp för lyssnarnas valpfrågor.

Hej bästa Poden! Jag har nu en 12-veckors valp, Astrid som är en Lagotto. Problemet är allt bitande vilket har lett till att våra mysstunder, när jag klappar henne, blir till lek och ännu mer bitande. Min fråga är då hur jag ska lära henne att det är mysigt och även kanske en belöning att få mysa med mig? Tack så mycket och hoppas ni får en härlig sommar! 🐶☀️
- @junigreen på Instagram.

Eva Bodfäldt menar att det är vanligt med att valpar biter på oss och att vi inte positivt ska förstärka det. Man bör titta på de egenskaper som man vill ha hos valpen och uppmuntra de så att man kan få en vardag som fungerar.
- Det är viktigt att man tar med sig valpen så att den får röra på sig i lugn takt, jag brukar ta med mig valparna ut till skogen. Man måste fråga sig själv hur man vill att valpen ska vara när den är nära sig själv, säger Eva Bodfäldt.

Vården av djur blir alltmer avancerad, svåra sjukdomar eller tillstånd går att bota eller operera.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men frågan är om man ska göra det? Elin Weber och Sofia Wiberg efterlyser en djupare etisk diskussion

Det är vanligt med gripande videoklipp på lekande hundar utan framben eller i rullstol där man menar att hundarna räddats från döden, tekniken har utvecklats och det går att göra avancerade ingrepp på hundar. 
Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin Bakircioglu tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt frågar Elin Weber, doktor i etologi, och veterinären Sofia Wiberg varför tillgängliga behandlingsmetoder inte betyder inte att alltid ska användas.

Sofia menar att samtalet om sträva efter en samhällsutveckling som sätter djurets välbefinnande i fokus, utan att förblindas av våra egna behov och tillgängliga behandlingsmöjligheter, måste upp på agendan.
- Den etiska diskussionen är inte så djup bland veterinärer eller djurhälsopersonal som arbetar kliniskt med sjuka husdjur. Jag skulle vilja se att klinikerna, med hela sina personalstyrkor, tar den omfattande etiska diskussionen om kontroversiella fall, säger veterinären Sofia Wiberg. 

Elin Weber menar att det kan vara en lång resa tillbaka för en hund som varit med om ett trauma, även om den inte blivit fysiskt skadad. 
- Det är viktigt att lyfta fram att i vissa fall så har husdjuren varit med om en olycka och då är det viktigt att man inte bara tittar på den fysiska rehabiliteringen utan även den mentala och sociala rehabiliteringen, säger Elin Weber. 

Hundägare är kända både för att vara artiga och oartiga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssnarna hör av sig och VBV-gänget samtalar med Hans Rosenberg från Svenska Kennelklubben om uppförande och respekt.

Det finns lika många definitioner av vad som är god etik och gott praktiskt agerande i Hundsverige som det finns hundägare och hundar. Exteriördomaren Hans Rosenberg från Svenska Kennelklubben som föreläser om vett och etikett gästar podden och berättar att man måste respektera varandra, se varandra och låta alla få ta plats.

Programledaren Gurgin Bakircioglu menar att han känner sig uttittad varje gång hans hund gör ifrån sig och att han viftar extra tydligt med bajspåsen för att undvika studerande blickar. Progamledaren Maria Hedqvist menar att man måste rannsaka sig själv för att se om man verkligen är en hundägare med sunt förnuft.

- Det gör mig upprörd när vi hundägare, som nu har fått ett positivt bemötande av restaurangägare här i Stockholm, får ta med hunden till restauranger och att den gästfriheten kan missbrukas om man har en hund som inte kan sitta stilla, som gör utfall eller som skäller. Stanna hellre hemma med hunden och uppfostra den, säger poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt. 

- Vi  måste tänka på varandra vid varje plats där vi möts, nu närmar sig sommaren och vi kan inte ta för givet att vi får ta med oss hunden till vilken badplats som helst. Det är ett störningsmoment när man sitter mitt bland alla solande människor och barn med en hund som vill skaka av sig badvatten eller som vill springa runt, säger Hans Rosenberg. 

Schapendoesen Molly som är rädd för bilar, lastbilar och motorcyklar får en PT-timme av poddens hundpsykolog.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör även om den franska bulldogen som verkar olycklig.

Lyssnaren Yvonne, som är en av två vinnare Vår Bästa Väns bildtävling, behöver hjälp med hennes 11 månader gamla schapendoes-hund Molly som är rädd och stressad för bilar, lastbilar och motorcyklar.

Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin Bakircioglu knyter ihop Yvonne med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.

Eva Bodfäldt menar att det kan vara svårt att träna bort starka rädslor men att det går att balansera rädslan med hundens behov av mat, en hungrig hund är en lydig hund. 

- För att en hund ska vara mottaglig för inlärning så behöver man öka avståndet till det som hunden är rädd för, då kan hunden bli receptiv för associationer. Man behöver associera tex ljudet från en lastbil på lagom långt avstånd med något som hunden tycker mycket om, någonstans i närheten där hunden inte blir blockerad av rädsla och vill fly, säger Eva Bodfäldt. 

Forskaren Lars Werdelin förklarar hur hunden blev vår mest lojala följeslagare

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han berättar också om hur hunden har gått från varg till familjedjur efter att ha förädlats i cirka 100.000 år.

Alla levande varelser har formats av evolutionen och vi människor har förädlat djur så länge vi haft husdjur. Professor Lars Werdelin, paleontolog vid Naturhistoriska Riksmuseet och specialist på rovdjursevolution, gästar VBV och pratar om hundens utveckling.

Lars Werdelin berättar hundens intressanta historia och hur de spridit sig över hela världen, hur de utvecklats och hur hunden domesticerades av människan.

Werdelin menar att om man avlar på en egenskap så kan man få flera oönskade effekter och att man kan se dessa på nästan varje tamhundras där nackdelarna kan vara temperamentsproblem, höftledsdysplasi eller besvärliga tanduppsättningar.

- Linjeavel leder till inavel och inavel leder ofelbart till problem. Då dyker sällsynta genetiska problem upp. Alla genetiska egenskaper syns inte. Vill man behålla rasens integritet så måste man försöka importera hundar. Man ska inte avla fram egenskaper som är skadliga för djuret, det borde man inte ens behöva säga, säger Lars Werdelein och syftar på hundar som till exempel har svårt att andas för att man avlat fram för kort nos.

Det finns lika många hundtränare som det finns ideologier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är en hundideologi, vilka finns det och och hur skapar man ett eget system av idéer? Anders Hallgren och Emma Willblad gästar VBV.

Human- och hundpsykologen Anders Hallgren tillsammans med hundentrepenören Emma Willblad gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin Bakircioglu och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att samtala om de grundläggande förhållningssätten till hund i Sverige.

Anders Hallgren som arbetat med hund sedan 1960-talet gör historien levande och berättar om idéströmningarna som han på nära håll sett växa fram.

- På 60-talet var det den auktoritära ideologin som dominerade och som överlevt till dagens datum, den grundar sig i straff och absolut lydnad. Valet av träningsmetoder fortsatte genom 70-talet men då växte begreppet ledarskap fram. På 80-talet spred sig den mjuka ideologin i Skandinavien, det blev onaturligt med alldeles för mycket makt. På 90-talet blev hundträningen mjukare, bortsett från den konservativa i jägarkåren, och då nådde den mjuka träningen nådde sin kulm. Sen växte den hårda träningen sig stark och nu svänger det tillbaka till den mjuka träningen, säger Anders Hallgren. 

Man kan tycka vad man vill om vilken hundinstruktör som helst, det finns alltid någonting som den gör som är bra, menar Emma Willblad.
- Det är en stor hets mot Cesar Milan och hans träningsmetoder, den hetsen leder inte till att folk ändrar sitt eget sätt att träna sin hund. Jag tycker att man bör man titta på vad han kan ge en istället för vad han inte kan ge, man måste ha ett öppet sinne, säger Emma Willblad. 

Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att det som förut var utgångspunkten i vår syn på hund var hur varg levde i grupp, idag är inlärningspsykologin mer tongivande.
- Förut var det vanligt med alfarullningar och det förekommer än idag. Nu är vi mer finstämmiga och tittar istället på vad som bondar. Jag tror att den stora förändringen har skett i och med att vi pratar mer om termer som inlärning, det är svårt att prata om vargens naturliga beteende när hunden lever i människans samhälle.

Pernilla Foyer har i 700 timmar tittat på hur hundvalpar påverkas av sina tidiga erfarenheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Framför allt handlar det om tikens sätt att ta hand om valparnas temperamentsutvecklingen.

Sveriges första kvinnliga officer som doktorerat genom Försvarsmaktens doktorand-program berättar för oss vilka generella tidiga erfarenheter och faktorer i den tidiga uppväxtmiljön som tycks kunna vara med och påverka temperament hos Försvarsmaktens tjänstehundar.

Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin Bakircioglu tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt tar del av Pernilla Foyers avhandling (Early Experiences, Maternal Care and Behavioural Test Design- Effects on the Temperament of Military Working Dogs) som bland annat kommer fram till att tidiga erfarenheter från miljön påverkar hundarna, framför allt att tikens sätt att ta hand om valparna påverkar valparnas temperamentsutveckling och därmed förmåga att bli bra tjänstehundar.

Ett av resultaten visade att hundar som bedömts som lämpliga vid lämplighetstestet visade högre påslag av stresshormonet kortisol och att de även visat svårigheter att ta det lugnt i hemmiljö som valpar.

- Det är vanligt att uppfödare har valplådan på köksgolvet där det i regel är 22-24 grader, det är val vi har gjort åt våra hundar. Vargen, hundens ursprung, föder upp sina valpar i bland annat jordhålor och där ligger de nära varandra. Hemma i det varma köket så är det inte helt ovanligt att valparna sprider ut sig i valplådan, därmed missar de den taktila beröringen från varandra och tiken, som tycker att det är för varmt, kanske bara går in i valplådan när valparna måste äta, säger Pernilla Foyer. 

Att tvingas förlora sin hund är en tråkig men naturlig del av att vara hundägare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

VBV-gänget samtalar med lyssnarna om sorgen, det praktiska runt hundens bortgång och livet som måste fortsätta.

Att förlora en hund är aldrig lätt men att känna till vad man kan förväntas erfara när ens hund dör kan ge lite tröst. I det här avsnittet gråter och skrattar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin Bakircioglu och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt med sin publik när de försöker hjälpa lyssnare som sagt farväl eller i framtiden ska komma att säga farväl till en hund.
Eva Bodfäldt som nyligen förlorat Zakk och Maria Hedqvist och Gurgin Bakircioglu som mist Esmer berättar om sorgeprocessen, "städningen" och att skaffa ny hund. 

Lyssnarna delar öppenhjärtligt med sig av sin sorg att förlora sin hund men också om glädjen att ha fått levt med den. Lyssnaren Josefin berättar om när hon insåg att hennes hund inte längre orkade.

Min fina Elsa som jag fick ha i mitt liv från tidig tonår till vuxen. Så mycket som hon har gått igenom tillsammans med mig! När natten kom och hon inte kunde komma till ro och somna; då visste jag - jag behöver hjälpa henne över till andra sidan.
Det var det minsta jag kunde göra för henne, aldrig har hon bett om nånting tillbaka efter allt hon gjorde för mig. Så jag visste den natten, hon kommer inte att följa med mig hem tillbaka. Och så blev det... Min gamla Elsa fattas mig mycket!

Johnny Persson är den enda i Sverige som arbetar som skyddsjägare som heltidssysselsättning

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige var det första landet att utbilda skyddsjägare som skulle arbeta med viltkontroll. Johnny Perssons jobb är att hålla vilt borta från Arlandas startbanor och programledarna Maria Hedqvist, Gurgin Bakircioglu och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt följer med honom på ett arbetspass för att höra hur han, med hjälp av labradorerna Odin och Tor, sköter viltkontrollen på Arlanda. 

- Vi försöker göra Arlanda till en vit fläck på kartan från djur. Mina hundar är präglade av flygplatsen, flygplanen kan flyga lågt över hundarna utan att de reagerar, säger Johnny Persson. 

Johnny och hans labradorer, som oftast används för eftersök och apportering på deras arbetsyta som är 1500 hektar, ansvarar för all jakt och deras huvuduppgift är att skydda flygplatsen från vilt, främst fågel.