Idrottspodden

Gymnastiken är en av de idrottsformer som varit med att bygga grunden för finländsk och nordisk idrott och kroppskultur. Samtidigt har gymnastiken en unikt stark samhörighet och grenkultur idag. Den har också hamnat i rampljuset på grund av en föråldrad coachingkultur. Är skräckfallen från gymnastiken och konståkningen enbart enstaka fall eller finns det någonting systematiskt i grenkulturerna i de estetiska grenarna som ger upphov till icke-önskvärda maktrelationer mellan idrottare - tränare? Det här och lite till kommer vi diskutera med dagens gäst, FM-guldmedaljören, tränaren och gymnasten Sonja Fredriksson.

Den finska organisationsstrukturen är minst sagt komplicerad och svår att nysta upp. Det hindrar inte oss från att anta utmaningen. I dagens avsnitt skall vi klargöra för hur idrottshierarkin är uppbyggd i Finland och pejla den mot övriga Norden. Organisationsfrihet vs. effektivitet, nationell vs. lokal är vår utgångspunkt. Vi kommer också att snacka om pengarna bakom idrotten, vem får ta del av idrottens pengar och till vad går de. 

Hur kan media påverka idrottens utveckling? Hur kan media bidra till större synlighet för enksilda grenar? Vem förtjänar synlighet i media? Hur omformas idrottsgrenar av att man eftersträvar större synlighet? De frågorna tar vi oss an i dagens avsnitt tilllsammans med triatlonidrottaren och Hufvudstadsbladets sportredaktör Markus Lindqvist.

Kalervo Ilmanen, numera pensionerad legendarisk profil på Idrottsvetenskapliga fakulteten i JKL sade 2016 “Endast en bråkdel av alla maratonlöpare löper maraton. Löper man långsammare än 2.48 har man inte löpt, man har lunkat.” Var går gränsen mellan motionär, elitmotionär och idrottare? Vi kommer i dagens avsnitt diskutera polariseringen mellan soffpotatisar och elitmotionärer. Vi kommer titta på finländarnas fysiska funktionsförmåga och diskutera utmaningarna i barn och ungas försämrade hälsa. Som gäst i dagens studio har vi idrottsofficeren vid Nylands Brigad Harri Paukku.

Dam- vs. herrklass och könsfördelningen inom idrotten, har alltid funnits, kommer alltid att finnas? Tillsammans med dagens gäst Saara Norrgrann diskuteras olika könsdefinitioner och vad som är rättvist, ur ett juridisk, moralist, social, biologiskt eller individuellt perspektiv. Finns det alternativ till den traditionella binära indelningen och hur tidigt kan en könsindelning anses befogad inom junioridrotten.

En elitidrottare är någon som genom sin skicklighet och målmedvetna satsnings nått en högre nivå än de flesta andra. För att kunna elitsatsa behöver man ha styrkan att göra uppoffringar och låta träningen gå före andra aktiviteter i livet. Förutom fysiska förmågor kräver det även psykiska förmågor, såsom att kunna hantera stress, prestationskrav och förmågan att hantera motgångar. Men frågan lyder hur hårt man kan pressa sig själv och sin kropp utan att man går över gränsen. Det diskuteras i dagens avsnitt tillsammans med Petra Stenamn, föredetta elitidrottare och numera sportchef på Svenska Finlands Idrottsförbund.

Vi lyckas fostra duktiga juniorer i vårt land. När de sedan skall ta steget till seniornivå så kan de inte hävda sig på samma sätt längre. Var ligger felet - i för lite träning eller för ensidig träning? Enligt den finländska modellen (Ericssons modell) krävs det 10 000 timmar kvalitativ träning för att nå toppen i en gren. Dessa timmar måste man då börja samla på sig i en ung ålder för att hinna nå toppen. I junioridrott ges oftast en träningsmängd som skall utövas i veckan och utövandet av andra grenar kan således även förbjudas. Är det här den optimala vägen till framgång i idrott? Detta diskuteras med VM-medaljören i ÖTILLÖ Jasmina Glad-Schreven.

Var skulle alla vår elitidrottare såsom Niskanen, Mäkäräinen, Laine, Pukki och Korte finnas om de gått miste om idrottskarriären för att de i unga år skulle lagt av med sin hobby? I dagens avsnitt kommer vi att gå in på en både psykologisk och sociologisk diskussion kring temat drop-out. Vad har det för följder för idrottaren, idrotten och samhället överlag att man lägger av med sin idrott. Vi kommer också titta på varför man väljer att idrotta och varför några väljer att inte göra det. Vi tittar även på individuella levnadsvanor och hur de skiljer sig i våra olika livsskeden.

Uthållighetsidrott med speciellt fokus på orientering står på dagens schema. Med oss i studion har vi Finlands landslagstränare i orientering Fredric Portin. Vi kommer diskutera uthållighetsgrenar där man förutom kondition även behöver bemästra andra former av skickligheter. Vi funderar kring hur idrotten utvecklats och om allt är mycket lättare idag. Fredric delar även med sig av sina bästa orienteringstips för en lyckad runda i skogen.

Sommarens idrottsevenemang med endast 10-500 deltagare? Vad säger detta om idrottens samhälleliga position?

Fr.o.m. 1.6 är idrottsevenemang med max 500 deltagare möjliga om man följer THL:s riktlinjer för undvikandet av coronasmitta. Detta betyder avstånd mellan deltagarna och följandet av strikta hygienanvisningar. De flesta finlandssvenska mästerskap är inställda men t.ex. fotbollsligan har sparkats igång. Är det här moraliskt ifrågasättbart och en onödig risktagning? Eller är det fegt att inte arrangera evenemang i sommar och hur påverkas idrotten av en tävlingsfattig högsäsong?