IFN-podden

Hur ska svensk ekonomi återhämta sig efter coronakrisen? Lars Calmfors vill se en finanspolitik som gör Sverige starkare. Hör honom berätta om hur en sådan kan se ut.

Ojämlikhet förutspås enligt vissa bedömare att bli en av de stora frågorna i valrörelsen 2022. Samtidigt är Sverige ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder nästan oavsett hur man mäter. Hur går det här ihop och hur ser det ut globalt? Hör Daniel Waldenström och Olle Hammar berätta om sin forskning.

Hur mår svenska vd:ar och hur påverkar deras hälsa bolagsstyrningen? För första gången kartläggs vd:ars hälsa systematiskt i en ny IFN-studie, "CEO Health and Corporate Governance". I ett kort bonusavsnitt av IFN-podden berättar forskaren Joacim Tåg mer om den unika studien.

Den redan i förväg omdebatterade utredningen om LAS och arbetsrätten underkändes av ansvarig minister och skapade stor politisk debatt. Men vad säger forskningen om Lagen om anställningsskydd, LAS, och de förändringar av arbetsrätten som utredningen föreslår? Per Skedinger, IFN, och adjungerad professor vid Linnéuniversitetet i Växjö ger en bredare bild av forskningen bakom de omdebatterade förslagen.

Tio år har gått sedan EU-kommissionen utlyste ett innovationsläge i Europa. EU hade halkat efter både USA och Kina. Trots ett åtgärdspaket har inte mycket förändrats under de tio år som gått. Hur ska EU ta sig ur krisen och hur påverkas nödläget av coronakrisen? Niklas Elert, presenterar ett menyförslag att välja lösningar från i avsnitt nr 35 av IFN-podden.

Podden baseras på forskning av Niklas Elert, Magnus Henrekson, båda IFN, och Mark Sanders, Utrecht University, som presenteras i boken The Entrepreneurial Society, A Reform Strategy for the European Union.

Hur kan svenska skolreformer från 1930- och 40-talens Folkskola vara relevanta för svenskt 2020-tal?

Det är ämnet för detta avsnitt av IFN-podden. Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet, har tillsammans med sina medförfattare jämfört två historiska svenska skolreformer. Deras resultat visar att förlängda terminer ledde till högre lön och högre pension. Framför allt för kvinnor.

Det framställdes som ett hot, robotarna skulle ta över våra jobb. Och några av oss skulle bli överflödiga. Men hur har det blivit? Har automatisering och digitalisering bidragit till att Sverige blivit mer dynamiskt när det gäller företagande och hur kan Sverige agera för att bli en vinnare i den tid som kallas den fjärde industriella revolutionen?

IFN-forskarna Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck forskar om digitaliseringens effekter.

Professor Mats Hammarstedts forskning är inriktad på integration av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden samt entreprenörskap och egenföretagande. I denna podd förklarar han att integrationen av nyanlända inte bara handlar om ekonomi. Men, säger han, tidigare fanns det en föreställning om att invandring alltid leder till en vinst och så är det inte. Det beror i sin tur på den dåliga sysselsättningsutvecklingen [för invandrare]. Han diskuterar hur fler skulle kunna komma i arbete och att utrikesfödda inte tycks vara mer entreprenöriella än inrikesfödda.

In this podcast Boyan Jovanovic, the winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2019, reveals what he will do with the prize money and that he every year goes back to his birth country Serbia to teach a masters class in finance. He speaks about entrepreneurhip in Sweden and that the welfare state provides a safety net for risk takers. "This will encourage risk taking among those with access to funds", he remarks. Adding that – in a Swedish context – "to develop some ideas you need creativity and experience and much more, and existing companies may have that. So maybe it is not such a bad thing that when an idea has been developed the business is sold."

Om vi vågar acceptera och ta tag i målkonflikterna [i skolan], då tror jag att vi kommit en bra bit på väg, förklarar Gabriel Heller Sahlgren i denna podd. Han berättar om bakgrunden till konflikten mellan elevers glädje och deras kunskaper och vad politikerna kan göra för att vrida rätt utvecklingen i utbildningssystemet.