Salladen står strategiskt längst fram i buffén, Systembolaget stänger tidigt på helgen och barnen har sin skolplikt. Normer präglar samhället utan att vi märker det. Kanske är du redan indoktrinerad?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska rummet tar hjälp av 1600-talstänkaren och rationalisten Baruch Spinoza för att få syn på manipulation och påverkan, i skolan och i politiken.  Med gästerna Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet och Johan Dahlbeck, forskare i pedagogik vid Malmö Universitet. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte. 

Indoktrinering på gott och ont

I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

News

Vad innebär det att vara barn? Om den personliga identiteten förändras genom livet, hur påverkar det hur mycket omsorg man skall ha om sig själv och andra? Vilken vägledning kan liberalismen ge den som vill vara hedervärd? Frågor som väcks i sommarens filosofiska lästips.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren och filosofen Lyra Ekström Lindbäck har valt socialpsykologen Jonathan Haidts omdebatterade bok The Anxious generation, där han beskriver ett starkt samband mellan skärmanvänding och psykisk ohälsa hos unga. Lyra Ekström Lindbäck har valt boken eftersom hon tycker att boken är intressant som en berättelse om den förändrade barndomen: barn tillbringar allt mindre tid med att leka, och alltmer tid med att stirra på sina skärmar. Vad innebär det för den generation som nu börjar bli vuxen? Vad är lek, och varför begränsas barns möjligheter till lek idag?   Filosofen Johan Brännmark har valt en moralfilosofisk klassiker: Derek Parfits Skäl och personer. Det som han tycker är mest spännande i boken handlar om personlig identitet. I vilken mening jag är samma person nu som när jag var barn eller när jag blir gammal (om jag blir det). Parfit argumenterar för att där inte finns någon identitet i strikt bemärkelse, utan bara mer eller mindre kontinuitet. Han menade att skillnaderna mellan en själv vid olika tidpunkter och mellan en själv och andra då blir mindre. Vad innebär det här då för hur mycket omsorg man skall ha om sig själv kontra om andra? Hur skall man se på sin ”egen” död? Kan man rimligen hålla någon ansvarig för saker den gjorde för väldigt länge sedan? 

Helena Rosenblatts The Lost History of Liberalism är filosofen Jesper Ahlin Marcetas val. Boken, tillsammans med en serie andra, bidrar till ett slags nystart för liberalt tänkande som han inspireras av. Rosenblatt spårar själva termen liberal genom historien och noterar att den från romersk-republikansk tid och fram till det förra sekelskiftet har haft en moralisk laddning. Att vara liberal är att vara hedervärd. Att leva liberalt är att leva så som bör förväntas av en fri medborgare. Vilken vägledning kan den som vill vara hedervärd i dag hitta i liberalismen? Med stöd i liberalismen, vad kan vi säga om hur en medborgare borde leva i dag? 

Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, författare och doktor i filosof, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet, Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi, författare och chefredaktör för Svensk filosofi
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Sommarens filosofiska boktips

Debatten går hög om universitetens autonomi och om den akademiska friheten är hotad. Vad är universitetets roll i samhället? Ska forskningen vara fri eller ska samhällsnyttan styra?   Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I högskolelagen står det att den akademiska friheten ska främjas och värnas. En del anser att den akademiska friheten är hotad genom krav från politiken, finansiärer, av cancelkultur som kräver politisk korrekthet och även genom rena hot mot enskilda forskare. 
Enligt en färsk rapport från myndigheten UKÄ, anser hälften lärare, doktorander och forskare på svenska lärosäten att den akademiska friheten i Sverige är utmanad.  
Men vad är akademisk frihet? 
Universitetets roll i samhället
Universitetens roll som kunskapens högsäte utmanas från olika håll. Genom internet kan många människor få tillgång till kunskap och kunskapsproduktion. Det skapas nya synsätt om vad kunskap är. Vetenskapen ifrågasätts av exempelvis klimatskeptiker och andra som gör anspråk på att ha “verklig” kunskap.  Är den akademiska auktoriteten i förfall? Och finns det något för universiteten att lära av kritiken?
Medverkande: Åsa Wikforss, professor i filosofi, Jesper Ahlin Marceta, författare och chefredaktör för Svensk filosofi, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria. 
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager Veckans tips: Fotboll: 
Tuva Ölvestad BP
Manchester City Böcker:
Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle - Sverker Sörlin och Anders Ekström

Var landar vi? - Bruno Latour

Upplysningen: en essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället - Gunnar Petri

Varför ska man lita på vetenskapen? - Naomi Oreskes


Hur fria ska universiteten vara?

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska rummet har bett våra lyssnare att komma med frågor till filosoferna. Denna gång handlar frågorna om det är någon idé att göra något för klimatet? Hur ska vi ska hitta nya sätt att tänka för att lösa världens kriser? Och finns det nåt som kan ersätta det flummiga begreppet naturrätt? Vad svarar filosoferna? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl  
Research: Therése Lager

Filosofiska rummet: Fråga filosofen #2

EU:s självbild är en liberal, gränslös fredsskapare och bärare av mänskliga rättigheter. Men stämmer det? Vilken roll spelar EU i en värld med krig, migration och konkurrerande stormakter?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU:s fördrag vilar på principer som frihet, demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Värden som beskrivs inspirerade av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv. EU ska också främja dessa värden i världen. Men bilden av EU som förkämpe för mänskliga rättigheter och friheter har ifrågasatts. Kritiker menar att EU är inkluderande och gränslöst inåt, men inte utåt. Ett slags utökad nationalism, men på unionsnivå.
Hur påverkar EU:s självbild vilken politik EU bedriver? Och lever EU upp till sina ideal och sin självbild? EU:s roll i världen

Världen har förändrats. EU:s grundidé var att samarbete och handel skulle leda till fred, men så blev det inte. USA har tappat sin stora dominans och länder som Kina och Ryssland har visat att det går att använda handeln som vapen. Med Rysslands krig i Ukraina är det åter krig i Europa. 
Vad ska EU vara i en värld med andra spelregler? Hur förändras EU:s identitet i det nya säkerhetspolitiska läget? 
Medverkande: statsvetarna Ulrika Mörth och Niklas Bremberg
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Bok:
Postwar: A History of Europ since 1945 - Tony Judt
Artikel: 
Rethinking liberal order: the EU and the quest for global justice - Helene Sjursen
Rethinking liberal order: the EU and the quest for global justice 

Fort Europa - om EU:s roll i världen

Ytterhögergrupper väntas växa stort i samband med EU-valet. Vad betyder det för EU:s framtida sammanhållning och beslutsförmåga? Och vad betyder det för demokratin?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Partier på högerns ytterkant spås nå stora framgångar i EU-valet. Vissa beräkningar säger att de kan få upp till 25 procent av EU-parlamentets platser. Partierna benämns ofta som populistiska men är en ganska splittrad skara med olika fokus på EU:s makt, migration och nationalism. 
EU brukar beskrivas som ett förhandlingsmaskineri där de partipolitiska agendorna läggs undan för att hitta konsensus och kunna fatta beslut. Hitintills har man hållit partierna på ytterkanten utanför. Kan detta komma att förändras? Vad betyder det för EU:s framtid om ytterhögern får mer inflytande inom EU? 

EU, ytterhögern och demokratin EU har vuxit med allt fler politiskt laddade frågor på bordet. Samtidigt har Europas politiska landskap förändrats. 1999 kom Jörg Haiders nationalkonservativa FPÖ till makten genom en koalition med Kristdemokraterna. Då reagerade EU med sanktioner.  
Sedan dess har den här typen av nationalistiska, populistiska, illiberala partier flyttat fram sina positioner.  Längst har utvecklingen gått i Ungern med kraftigt beskuren frihet för medier och hbtq-personer, regeringspartiet Fidesz makt har stärkts, bland annat genom ändrade vallagar. 
Hur tolerant ska demokratin vara mot ickedemokratiska rörelser? Är högerpopulismen ett hot mot demokratin? 
Medverkande: Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala universitet, och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager Veckans tips:
Bok:
Contesting Democracy - Political Ideas in Twenties-Century Europe - Jan-Werner Müller Film:
Civil War - Alex Garland


Indoktrinering på gott och ont

Download our free app to listen on your phone