Franske mediers mest upphaussade kandidat är som tagen ur en Houllebecq-roman, men kan en landsfader ha islamhat som viktigaste fråga? Journalisten Filip Jacobson skriver om det franska presidentvalet och har själv läst in texten.

”Ska vi ta och göra revolution?” var det längesedan någon frågade. Ungdomliga kraftsamlingar och övertygelser i hopp om förändring har idag förlorat sitt sociala värde. I stället väljer unga att göra epoker som de aldrig har upplevt till sina. Har nostalgi blivit något man köper snarare än en känsla som man kan lita på är ens egen, frågar sig Kvartals Johan Svensson i denna söndagskrönika.

Med mer restriktiv invandring tvingas Socialdemokraterna hitta på en ny glesbygdspolitik. Cecilia Garme besöker kommunen som fixar statlig försörjning för flyktingar i åtta år – för att själv överleva.

Finland och Estlands skolor är bättre än de svenska. En förklaring kan vara den enskilde lärarens roll. Den kan sällan överskattas, konstaterar skolforskaren Erik Cardelús som även pekar på kulturens betydelse.

Myndigheter i Sverige har börjat kommunicera mer på andra språk än svenska. Detta växer till synes på måfå, och ingen verkar tänka på de övergripande konsekvenserna. Ett nytt samlat grepp behöver tas i frågan om språk, skriver Josefin Utas.

Cykeln har under historiens gång vinglat från höger till vänster och dessutom gjort en klassresa nedåt. Men framför allt är den väl ett individualistiskt frihetsprojekt – och var hamnar den då, frågar sig Kvartals Henrik Höjer.

Det går att få mer "pang för pengarna” i klimatarbetet, anser svenska forskare som undrar varför inte mer görs för att samla in koldioxid. I en ny bok säger professorn i klimatekonomi Gernot Wagner att världen till slut kommer tvingas tämja solens strålar genom ”geoengineering”. Jonas A Eriksson skriver om aktuell debatt inom klimatekonomin och menar att näringslivet kan ge lösningar när politiken är låst.