Inlästa texter

”Extremt farligt”, säger filosofiprofessorn Åsa Wikforss om Carl-Oskar Bohlins beslut att publicera hela sin intervju med SVT.

Jag tycker att hon är alldeles för försiktig.

Av Ludde Hellberg

Inläsare: Magnus Thorén

Före den mytiska 1990-talskrisen kallades det ”massarbetslöshet”. Idag är en nivå på 7–9 procent sedan länge normaliserad. Ändå fortsätter politikerna att låtsas som att de kan få ned arbetslösheten till de nivåer som förr betraktades som acceptabla. Varför?

Av Jörgen Huitfeldt

Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Dödsmisshandeln i Karlstad blev en påminnelse om hur snabbt ett tomrum fylls när fakta saknas. Men den säger också något mer besvärande om varför vissa berättelser om verkligheten får så mycket större dragningskraft än andra.

Av Jörgen Huitfeldt

Inläsare: Jörgen Huitfeldt

I tolv år har Miljöpartiet haft makten Stockholms stad i olika konstellationer. Under den tiden har cykelbanorna blivit fler och luften friskare. Samtidigt finns en konflikt mellan huvudstadens invånare och de mer bilberoende kranskommunerna. Stockholm illustrerar en märklig europeisk paradox: De gröna partierna är som starkast där miljön redan är som bäst.

Av Jonas A Eriksson

Inläsare: Cassandra Alm

Slutet för Magarörelsen kan visa sig i form av en man utklädd till giraff, skriver Magnus Thorén. Humorlösheten och det rättrådiga gravallvaret liknar dödsstöten för wokerörelsen. Och svensk höger är härmed varnad.

Inläsare: Magnus Thorén

Min svärmors barnbarn är tillsammans med en dömd ungdomsbrottsling. Hur oroliga ska vi vara och vad har vi rätt att säga och göra för att skydda henne?

Det undrar A i veckans läsarbrev till Anna-Karin Wyndhamn. Läs här vad hon svarar.

Inläsare: Staffan Dopping

Vår tids lokala original är den virala personligheten. Att låta byfånarna vara byfånar är betydligt mänskligare. Jason Arday är ett avskräckande exempel, skriver Linnea Bali.

Inläsare: Nathalie Rothschild

Varför haglar sympatier över Lindsay Clancy som misstänks för att ha strypt sina barn? undrar Anna Axfors. 

Inläsare: Cassandra Alm

Nedväxt, eller degrowth, framställs allt oftare som ett svar på klimatkrisen. Förespråkarna har kanske en poäng – om resursanvändningen ska minska räcker det inte med tekniska lösningar. Men när nedväxten ska omsättas i praktiken uppstår frågor. Vad ska växa respektive krympa? Och hur ska besluten få demokratisk legitimitet?

Av Mats Nilsson

Inläsare: Cassandra Alm

Blundar man för tekniska problem, konsekvenserna av hettan i Europa och ryska Rosatoms ställning förstår man inte varför kärnkraften tappar marknadsandelar i världen, skriver professorn i industriell energipolicy Tomas Kåberger.

Inläsare: Magnus Thorén