Gud helade Josefines pappa från obotlig cancer. När sjukdomen tre år senare ändå tog hans liv upplevde Josefine ett annat helande – en förändrad gudsrelation.

Jag har alltid varit öppen med min kristna tro i skolan, men har länge velat bli mer frimodig i att berätta om min tro. När min svensklärarare berättade att vi skulle hålla ett argumenterande tal inför klassen kände jag mig utmanad att argumentera för varför jag tror på Gud.

Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen. (Rom 12:12)

”Vad gör jag nu?”. Kanske har du upplevt den känslan. Du möter något svårt i livet och det går inte riktigt att se vad som är nästa steg. Här kommer fem tankar som hjälp på vägen.

Ordspråket “du är vad du äter” är välbekant för de flesta. Detsamma kan även sägas om den kultur vi tar del av, speciellt som unga. Hur kan vi som kristna förhålla oss till kulturen som vi hela tiden omges av?

Vad gör jag nu, när livet inte blev som jag tänkt mig? Hur ska jag kunna hjälpa min kompis att må bättre? Varför känns allt bara tungt och hopplöst?

"Jag fick se hur Jesus slet upp dörrar och satte sig bredvid mig."

Må nu hoppets Gud fylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den helige Andes kraft. (Rom. 15:13)

Sanna kämpade med ångest och känslan av att vara värdelös och oälskad. När hon lärde känna Gud förstod hon att hon är oändligt värdefull i hans ögon.

Filen kan inte hittas, för Jesus har redan gjort allt.