Institutet för framtidsstudier

Vad vet den demografiska forskningen om det sjunkande barnafödandet vi ser i Sverige likväl som i stora delar av världen? I det här seminariet presenterar forskare inom demografi vad de vet hittills. Till exempel att det inte verkar bero på att färre bildar sammanboende par. Parbildningen ligger ungefär på samma nivåer, men fler par förblir utan barn. Nedgången sker också brett, i alla klasser och i alla åldrar. Dessutom är trenden global, vilket tyder på att det är något annat än samhällsekonomiska konjunkturer i enskilda länder, något som barnafödandet historiska varit starkt kopplat till. Regeringar i flera länder har tillsatt utredningar för att bättre förstå fenomenet. Detta seminarium samlar representanter från utredningarna i Norge och Finland, samt ledande forskare i demografi från Sverige. De kommer att ge sina perspektiv på läget och diskutera vilka politiska åtgärder – om några – som skulle kunna vända trenden.MedverkandeRannveig Kaldager Hart, docent vid Institutt for helse og samfunn, Universitet i Oslo och huvudsekreterare från delrapport i den norska offentliga utredningen om det låga barnafödandetAnna Rotkirch, forskarprofessor vid Befolkningsförbundet och huvudsekreterare i den finska utredningen om det låga barnafödandetGunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, med omfattande forskning om den aktuella fruktsamhetsnedgången i SverigeMartin Kolk, docent i demografi vid Institutet för framtidsstudier, aktuell med en studie om klimatoro och fertilitetModerator: Helen Eriksson, ordförande i Svensk Demografisk Förening och forskare i demografi vid Stockholms universitetArrangörer: Seminariet arrangerades i samarbete med Svensk Demografisk Förening, Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA) och Institutet för framtidsstudier.

Batterierna och behoven - finns metallerna som ska rädda världen.

Om omställningen till en global elproduktion till förnybar el ska kunna ske i närheten av i tid för att klara uppställda klimatmål behövs snabbt stora mängder material, däribland metaller - en del sällsynta - för tillverkning av teknologin som ska ta oss mot netto noll: batterier, solceller, vindkraftverk. Men finns de? Och om fyndigheter finns, kan de tas upp i den takt som krävs, utan att orsaka en massa andra problem? Kommer det fortsätta vara ekonomiskt lönsamt när de mest lättillgängliga fynden förbrukats?

Hör Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi vid Luleå Tekniska Universitet och grundare av Raw Materials Group Consulting, Jonathan Jeppsson, chef Aftonbladets grävredaktion och författare till flera klimatböcker, bland andra Mot kollapsens hjärta - om tillväxtens slut och civilsationens sammanbrott (Ordfront förlag) och Katarina Luhr, riksdagsledamot (mp), sprida ljus över frågan.

Samtalsledare: Magnus Linton

Se hela seminariet här: https://youtu.be/NgZwUZQr1s8?si=rFp76WqKFcP_aKjg

Detta samtal är en del i serien Offentliga samtal som arrangeras av Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådet. Hitta alla delar i serien i den här spellistan.

I takt med att barnafödandet sjunker i världen förblir fler och fler barnlösa. Särskilt män. Siffror från Finland visar att andelen män som förblir barnlösa har ökat från 19 procent 1990 till 29 procent idag. Barnlösheten är heller inte jämt spridd. De med lägst utbildning och lägst inkomster är i mycket högre utsträckning barnlösa än de med högre inkomster och utbildning.

En extrem illustration är en studie från Norge som visade att barnlösheten var 72 procent bland män med lägst inkomster, men bara 11 procent bland de med högst inkomster - ett gap som vuxit dramatiskt senaste 30 åren. Har barn blivit en klassfråga? Hur kopplar detta till ensamhet i allmänhet och manlig ensamhet i synnerhet? I vilken utsträckning är detta ett resultat av fria beslut och hur mycket är ofrivillig barnlöshet?

Panelister: Caroline Uggla, docent i demografi Södertörns högskola och författare till Familjeformeln (Natur & Kultur).Calle Brunell, psykolog på Manscentrum och författare till boken Man (Brombergs)Annika Strandhäll, riksdagsledamot, fd socialminister och jämställdhetspolitisk talesperson (s)

Samtalsledare: Anders Bjers, Vetenskapsrådet

Se hela seminariet här: https://youtu.be/0kQrukm5klU?si=e_qX6BH2yyZrtvC0

I dag har både Sverige och EU en restriktivare migrationspolitik än tidigare. De politiska partierna har närmat sig varandra, även om det skett med olika ingångar. Kan och bör Sverige ta emot fler migranter och asylsökande? Finns det arbete och bostad till fler? Hur motverkar samhället den redan stora segregationen? Och hur ska Sverige klara sin välfärd med en krympande befolkning?

Arrangörer: ABF Stockholm, Institutet för framtidsstudier och Katalys

MedverkandeAnders Ygeman (S), riksdagspolitiker och talesperson för S i migrationsfrågor
Carina Mood, professor sociologi, IFFS
Jan O Jonsson, professor sociologi, IFFS
Jerzy Sarnecki, professor emeritus kriminologi, IFFS
Tony Johansson, ekonomihistoriker och författare till rapporten ”Vinsten med invandring”
Mark Ahlenius, grundare och vice vd Jobbentren

Moderator: Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef ABF Stockholm.

Efter den första flyktingvågen 2015 förändrades Sveriges flyktingpolitik radikalt. Det fanns många människor som sökte asyl i Sverige, varav en stor andel var ensamkommande unga män. Vissa kommuner hade redan en lång erfarenhet av att ta emot asylsökande med andra mindre.

Vad hände med flyktingar som kom till Sverige? Hur gick det med integrationen och vilka utmaningar stod kommunerna inför? Hur förändrades Migrationsverkets uppdrag under de här åren?

MedverkandeBoel Goedner (S), kommunstyrelsens ordförande Södertälje
Eva Hållsten, initiativtagare EBO Storsudret
Thord Eriksson, journalist och författare
Ronny Löfquist (S), kommunstyrelsens ordförande Hylte kommun

Moderator: Anna Ekström, ABF Stockholm

10 år har gått sedan flyktingkrisen och mycket har förändrats sedan dess. Från att ”Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt” som dåvarande statsminister Stefan Löfven sade i ett uppmärksammat tal 2015, till att regeringen införde mycket restriktiva lagar för att förhindra asylsökande att komma in i landet.

Vad var det som hände? Hur agerade cilvilsamhället? Vad gjorde regeringen, statliga myndigheter, regioner och kommuner?

MedverkandeAnders Kessling, f.d. statssekreterare regeringskansliet
Johan Oljeqvist, vd Fryshuset
Najma Mohamed, en av initiativtagarna till Refugees Welcome Stockholm
Omar Alshogre

Moderator: Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef ABF Stockholm

Första delen av tre i seminarieserien om Flyktingvågen 2015.

Det har gått 10 år sedan den stora flyktingvågen 2015. 160 000 asylsökande strömmade in i Sverige efter att under dramatiska omständigheter ha flytt från Mellanöstern, Sydasien och Afrika. Civilsamhället visade snabbt prov hur man kunde hjälpa till i mottagandet av en stor mängd människor i nöd.

Sverige öppnade först sina gränser men innan året var slut var de mer eller mindre stängda och nya, mycket restriktiva lagar hade införts för att begränsa asylsökande.

Vad var det egentligen som hände? Hur kunde Sverige ta emot så många flyktingar och sedan på rekordsnabb tid svänga helt i synen på migrationspolitiken?

Hur såg migrationspolitiken ut de efterföljande åren? Hur gick det för de som kom och blev kvar i Sverige? Och vilken flyktingpolitik vill vi ha i Sverige i framtiden?

ABF Stockholm och Institutet för framtidsstudier bjuder in till en samtalsserie om hur migrationsfrågorna förändrats under de senaste 10 åren och blickar framåt för att diskutera frågan om hur migrationspolitiken ska se ut framöver. Det tredje seminariet i serien samarrangeras även av tankesmedjan Katalys.

Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan numera till exempel avgöra vilken skola dina barn hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. I antologin AI och makten över besluten ges en rad exempel på vad som händer när vi överlämnar besluten åt en AI. Vilken kvalitet håller besluten? Och hur agerar de organisationer som använder teknologin när medborgare ifrågasätter dessa beslut? Hur säkerställer vi att systemen som implementeras inte blir dyra och dåliga? Hur kan potentialen tas till vara? Och är AI förenligt med våra demokratiska principer?

I seminariet medverkar antologins båda redaktörer, två av författarna, samt två tjänstemän som på regeringens uppdrag arbetar med förutsättningarna för användningen av AI i offentlig sektor i Sverige.

Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier och expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet
Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR
Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier
Charlotta Kronblad, forskare på området tillämpad IT vid Göteborgs universitet
Annemieke Ålenius, särskild utredare för "Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse" på E-hälsomyndigheten
Mats Snäll, leder regeringsuppdraget att ta fram riktlinjer för användningen av generativ AI inom den offentliga förvaltningen, på Myndigheten för digital förvaltning

Moderator: Markus Furendal, forskare i statsvetenskap.

#beslutsfattande #offentligabeslut #aibeslut

Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka. I boken Retur Överkalix berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemokraterna på senare år gjort sina framstötar. Finns en framtid för platser som Överkalix? Kan ny efterfrågan på fossilfri energi och jordartsmetaller – och turism som bjuder på tystnad och uthärdligt sommarklimat – skapa ny utveckling? Eller är allt bara konstgjord andning i väntan på slutet? Hur hanterar de människor som stannade i eller lämnade Överkalix frågan om ortens överlevnad och framtid?Hör författaren i samtal med idéhistorikern Sverker Sörlin – om Norrlandsfrågan, om att avhandla angelägna frågor i sakprosans form, och om avsked och återvändande.Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier. Född i Jockfall i Överkalix kommun, Norrbotten. Han har tidigare skrivit om kunskap och kreativitet utifrån sin forskargärning i böckerna Kunskapens människa och Kreativitetens människa på Santérus förlag.Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor vid KTH. Född i Åsele, Lappland. Hans avhandling Framtidslandet om Norrlands naturresurser och industrialiseringen gavs 2023 ut i en utökad nyutgåva hos Teg Publishing. Nu aktuell även med boken Snö: En historia, utgiven av Volante.

När vänsterpartiets tidigare kommunikationschef värvades till pr-byrån Kreab – känd för sitt påverkansarbete för privatiseringar av välfärden – var hon bara en i en allt längre rad politiker som nu säljer strategisk kompetens till företag som vill påverka med pengar. Hur stor är Public Affairs-sektorn i Sverige idag och hur har den vuxit fram över tid? Vad säger ny forskning om dem som arbetar på denna marknad och om deras bakgrund? Behövs en karenstid för politiker som vill bli lobbyister? Eller kommer partipolitiken helt dräneras på unga begåvningar om samhällsengagerade berövas möjligheten att ta en politisk erfarenhet till annan sfär? Välkommen till ett offentligt samtal om den svenska lobbyismens senaste våg. Hör forskare och praktiker om kunskapsflödet mellan politik och näringsliv och dess konsekvenser för demokratin. Vad är nytt? Vad är gammalt? Vad händer härnäst?TalareGissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitetAnna Tyllström, doktor i företagsekonomi vid Institutet för framtidsstudierPanelisterChrister Nylander, ordförande för tankesmedjan Ohlininstitutet och före detta riksdagsledamotHåkan Tenelius, rådgivare i offentliga affärer och välfärdskvalitet på TeneliusHolm, tidigare näringspolitisk chef hos VårdföretagarnaMaria Wetterstrand, VD för byrån Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för MiljöpartietModerator: Anders Bjers, VetenskapsrådetInspelat 24 oktober 2024. Seminariet ingår i serien Offentliga samtal - forskare möter praktiker som anordnas av Institutet för framtidsstudier i samarbete med Vetenskapsrådet.

Den nya rapporten "Insatser, åtgärder och metoder för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk – Evidens, behov och förmåga" sammanfattar nationell och internationell forskning om insatser mot brottslighet kopplad till kriminella nätverk och redogör för vilka typer av åtgärder som har visat upp goda resultat.

Den identifierar också centrala kunskapsluckor när det gäller effektiviteten av det brottsförebyggande arbetet och ger rekommendationer för hur såväl forskningsfältet som utvärderingsförmågan kan stärkas i Sverige. Rapporten är gjord för Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen.MedverkandeHenrik Ekengren Oscarsson, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, VetenskapsrådetAmir Rostami, professor i kriminologiHernan Mondani, docent i sociologiKnut Sundell, docent i psykologiPanelisterJale Poljarevius, polismästare på PolismyndighetenGreta Berg, expert brottsförebyggande på Sveriges Kommuner och RegionerKarin Svanberg, chef på enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete, BRÅMattias Vepsä (S), JustitieutskottetJan Jönsson (L), borgarråd i Stockholms stadModerator: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, Institutet för framtidsstudierSeminariet riktar sig till beslutsfattare, myndighetsföreträdare, forskare och andra aktörer med intresse för brottsförebyggande arbete. Under seminariet presenterar forskargruppen rapportens huvudsakliga resultat, följt av en paneldiskussion med inbjudna experter och tid för frågor från publiken.