Inte ett ord

I denna veckas avsnitt avrundar vi första säsongen av ”inte ett ord” och pratar om framtiden för podden och projektet.

Att skriva en roman kan vara en ensam process och ibland är det skönt att ha någon att bolla sina idéer med. Men hur mycket påverkas vi egentligen av våra skrivarvänner?

Att komma igång och få upp farten i vårt skrivande är en skön känsla. Allting flyter på och nya idéer växer fram. Men vad händer om vårt projekt blir för stort och vi plötsligt börjar tappat greppet om vår roman?

När det kommer till skrivtid så finns det många goda råd, allt från att planera sin tid till att skriva varje ledig stund. Men vad är det egentligen som påverkar kvalitén och hur mycket vi får gjort när vi väl sätter oss?

När vi har gått med en idé länge så kan det vara lockande att sätta sig och börja skriva. Men hur bra är egentligen en idé vi bara haft i huvudet och behöver den utvecklas mer innan vi börjar?

Drömmen om att skriva en roman startar ofta långt innan vi börjar sätta ord på papper. Men hur mycket av vår dröm stämmer egentligen överens med den verkliga skrivprocessen?

Är vissa idéer svårare att skriva än andra och bör jag välja en lättare när jag startar min debutroman? Finns det en risk att jag ”slarvar bort” mitt drömprojekt p.g.a. att jag inte har skrivit så mycket tidigare?

För att kunna ge våra läsare en genuin upplevelse kan det ibland vara frestande att skriva om verkliga händelser. Men vart går gränsen och när börjar vi kliva ”riktiga människor” på tårna?

Oavsett hur kreativa intentioner vi än har så är det lätt hänt att vårt skrivande blir lite mekaniskt. När planer, strukturer och synopsis börjar tvinga vår historia in i en smal fålla kan både texten och skrivprocessen börja kännas livlös..

Då har det äntligen blivit dags att gå in i nästa fas av det här experimentet, själva skrivfasen. Men.. Hur ofta och hur mycket måste man skriva för att få ihop sitt första utkast?