I helgens program samtalar Annika med sina gäster om ovanan att skjuta på viktiga göromål till morgondagen att prokrastinera. Något inte mindre än en femtedel av Sveriges vuxna befolkning lider av. Bland dem tidsoptimisten och radioprofilen Ulf Elfving, hör honom berättar om när han åkte fel på Essingeleden och fick börja det direktsända radioprogrammet Upp till tretton från bilen. Psykologen Alexander Rozental är specialist på området och menar att det finns effektiv hjälp att få. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ANNIKA JANKELL:

Månaderna gick och flera vänliga påminnelser om att man efterlyste den blå elektriska mjölkpumpen damp ner på hallgolvet. Men icke att jag gick tillbaka med den. Det var som om min skam nu växt sig så stor att jag omöjligt kunde konfrontera den hälso- och sjukvårdsproduktfirma som stod för uthyrningen. I min värld hade de lika gärna kunnat tapetsera hela stan med affischer på mitt ansikte med rubriken WANTED, efterlyst…

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om rättvisa. Vi närmar oss 1 maj och nystar tillsammans med historikern Håkan Blomqvist vad som var upprinnelsen till att arbetarna fick en egen helgdag. Rättviseförmedlingen har funnits sen 2010 och har sen dess hjälpt företag, organisationer och media att hitta representanter och experter från underrepresenterade grupper. Här berättar ordförande Seher Yilmaz varför. Hur kommer det sig att barn är så bra på att nosa upp orättvisa? Det kan Knattetimmens Louise Hallin svara på. Gunillas jourhavande kompis Andrea Edwards berättar om första gången hon fick syn på orättvisa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GUNILLA RÖÖR:

Orättvisan består och kan bara fortsätta bekämpas. Det är som med disk och toalettbestyr, en sanitär olägenhet, ett arbete av personlig hygien-karaktär, det måste ses över om och om och om igen, det blir aldrig färdigt.

I helgens program samtalar Annika med sina gäster om passion. Eftersom det är påsk får vi höra om Johann Sebastian Bachs Matteuspassionen när mezzosopranen Janna Vettergren och översättaren Magnus Lindman kommer till studion. En passion för många svenskar är naturen och naturupplevelser, Mitt i naturens Martin Emtenäs kan inte ens minnas när fascinationen startade och idéhistorikern och miljöhistorikern Sverker Sörlin berättar hur naturen blev en del av den svenska folksjälen. Dessutom förklarar Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi, vad som händer i hjärnan när vi känner förälskelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ANNIKA JANKELL:

Att känna passion för något måste vara en gåva tänker jag, som alltid varit lite avundsjuk på de så kallade nördarna, de som hängivet drivs av ett intresse som tar all deras tid i anspråk, som hundraprocentigt hänger sig åt något speciellt. Oavsett vad passionen handlar om fiske, frimärkssamlande musik eller vävning, så är det en avundsvärd drivkraft i ständig framåtrörelse.

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om reklam - hur den används för att finansiera konsten på vita duken och få unga artister att höras, men också hur den påverkar oss och vår självbild. Hör Svenska filminstitutets VD Anna Serner om produktplacering och sångerskan och låtskrivaren Miriam Bryant som nominerades till nykomling på P3 Guld-galan 2013, men redan hörts av 100 miljoner amerikaner tack vare en ölreklam. Dessutom berättar doktoranden Nina Åkestam om vad reklamen gör med vår självbild. Själv bytte hon reklambyrån i New York mot forskning om marknadsföring vid Handelshögskolan och tittat på normer och representationen i branschen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GUNILLA RÖÖR:

Reklam för kondomer. Jag fick just det erbjudandet, att göra kondomreklam. Manus skulle jag skriva själv och jag funderade länge. Till slut hade jag en idé. Jag stod helt enkelt framför kameran och sa: ”Vissa människor påstår att ligga med kondom, det är som att äta kola med papper på”. Varpå jag tar upp en kola och stoppar den i munnen. Tuggar, länge och väl, för att tillslut försiktigt dra ut det tomma kolapappret ur munnen och slicka det en sista gång och säga: ”Mmm, det gick ju hur bra som helst. Använd kondom”

Denna lördag samtalar Annika med sina gäster om bröder, systrar och endabarn. Till studion kommer tvillingbröderna Rongedal, Henrik och Magnus. Det skiljer inte mer än tretton minuter mellan dem, ändå upplever de båda att den ena är storebror och den andre är lillebror, är det en slump? Elisabeth Schönbeck är beteendevetaren som intresserat sig för syskonforskning och menar att din plats i syskonskaran spelar stor roll för vem du blir. Birgitta Granberg berättar om ett syskon som dog innan hon var född, men ändå var levande genom hela hennes uppväxt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Annika Jankell:

Minns själv när den rivaliserande syskonkärleken slog till med full kraft från min äldsta dotter som just förstått att den trevliga mjölkbaren, där hon länge varit stamgäst, nu var ämnad för det lilla knytet som kommit hem med mamma från BB. Minns hur det var för henne att vänja sig vid att bebin hade förstatjing på mammas liljevita kullar fyllda med mjölk. Men det kompenserades med att hennes lillasyster sedermera blev och är den viktigaste personen i hennes liv.

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om kommunikation, sång och läxhjälp - alla olika typer av hjälpmedel. Hilke Osika berättar om FC, faciliterad kommunikation, en metod som gett henne möjligheten att kommunicera med tre av hennes nu vuxna barn som har svår autism. Ett annat hjälpmedel är körsång, att ta ton tillsammans har bevisligen effekt på hur vi mår, hör Björn Vickhoff från Sahlgrenska akademien, körledaren Johan Wallnäs och kördeltagaren Lisa Malmgren om det. I tre av våra storstäder kan man varje vecka få läxhjälp genom biståndsorganisationen Individuell människohjälps volontärer, Eva-Lotta Bäckman berättar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GUNILLA RÖÖR: 

Hon bor i ett alldeles bedårande gammeldamsrum, med egen flygel och kulörta lampor. En dag när jag frågar mamma vad hon gjort sen sist berättar hon om damkören som bildats på hemmet.

- Så roligt, säger mamma, så roligt. Sist satt vi i kyrksalen och sjöng opp oss och det gick utmärkt.

- Jaha, vad sjöng ni då, frågade jag.

- Å, det minns jag inte riktigt, men vi sjöng opp oss bra och jag kom på en ny sångövning.

- Jaha, vilken då då?

- Jo, vi sjung hjälp, hjälp, hjälp, hjäääälp, sjunger min lilla mamma.

På lördag samtalar Annika med sina gäster om namn. Stina Ivansson har tillsammans med sin sambo just namngivit sin förstfödda, men för att slippa oönskade kommentarer kring namnen de funderade över innan dottern såg världens ljus så pratade det varken med familj eller vänner om dem. Emilia Aldrin är namnforskare och hävdar att man kan skönja föräldrarnas värderingar i namnet de ger sina barn. Caroline Kustus bytte namn under tvår år, varför? Kjell Hedvall är kommunalråd i Lidköping, staden som hamnar i ständig förväxling med Linköping. Går det att byta namn på en stad? Hör namnvårdskonsulenten Leif Nilsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ANNIKA JANKELL:

Hej jag heter Annika, som drygt 40 000 till gör i Sverige. Ibland har jag undrat hur mina älskade föräldrar tänkte som gav mig ett så pass vanligt tilltalsnamn. Det kompenserades förvisso med mitt mellannamn, släktnamnet Hildegard, ett namn som jag under uppväxten tyckte var så bedrövligt att min storebror Mats utpressade mig och fick mig att ge bort mitt lördagsgodis till honom mot att han inte skulle avslöja det där outhärdliga mellannamnet på skolgården.

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om sorgen efter ett barn. Agneta Krohn förlorade sitt svårt sjuka barn Moltas när han var 13 år gammal. Moltas bror Max Rickard berättar om hur han som barn hanterade sin sorg vid dödsfallet. Anders Magnusson är grundare av Svenska institutet för sorgebearbetning och beskriver hur vi gör bäst i att vara hjärtan med öron men utan mun när vi möter någon i sorg, att bara försöka att lyssna till vad den sörjande har att berätta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GUNILLA RÖÖR:

Hon berättar om sin pojke, hur han såg ut, hur bedårande hans fötter var, hur han tillslut fick ro bredvid sin mamma. En alldeles vit baby med svart hår, samma färg som hennes. Hon berättar om hur hon ritar av hans fot, hur hon plockar spår, hur hon samlar minnen. Detta lilla liv som hon aldrig ska få se levas, men för alltid får leva med. Hon samlar på sin pojke. Efter samtalet skiljs vi åt och jag tänker på hennes historia och undrar hur man överlever, hur lever man över? Det som sägs att det går över, vart går det?

Denna lördag firar Jankell i P4 den internationella kvinnodagen tillsammans med sina gäster. Vikten av förebilder och att inte glömma bort alla kompetenta kvinnor i nutid som dåtid löper som en röd tråd genom programmet. I slutet av 1800-talet ansågs Anne Charlotte Leffler vara en av Sveriges främsta författare och dramatiker, skådespelerskorna Görel Crona och Anita Wall har den 8 mars premiär med en av hennes pjäser, Moster Malvina. Här berättar de om hur Lefflers över 100 år gamla komiska tragedi fortfarande känns både aktuell och modern. Alexandra von Schwerin är redaktör för boken "Den dolda kvinnomakten", hon berättar om den plats kvinnors tagit i företagsledningar historiskt. Musikern Marie Selander var en av initiativtagarna till uppropet som 157 kvinnliga musiker skrev under för att vi inte skulle glömma bort dem, hör henne om förebilder och pionjärer. Tre medlemmar ur sextetten Oh My O står för livemusiken under kvällen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ANNIKA JANKELL:

Så var det ju det där med de två könen. Kvinnan och mannen. Systern och brodern. Frun och maken. Mamman och pappan. Flickan och pojken. Med samma existensberättigande och behov av varandra kan man ju tycka att jämställdheten borde vara alldeles självklar mellan dessa individer som alla fötts till just människor.

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om identiteten. Aleksa Lundberg bytte kön socialt och fysiskt och funderar på varför vi sätter så mycket av identiteten i könet. Journalisten Jack Werner letade efter människan som på olika plattformar på nätet kallade sig Veronika "The Ineffable Swede" Larsson, men vilken var hennes verkliga identitet? Sociologen Magdalena Kania-Lundholm kom för ett år sen med en avhandling om hur stater och nationer bygger sina identiteter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GUNILLA RÖÖR:

Det finns en övning som vem som helst kan göra. Ta fram papper och penna. Sätt dig ner och tänk. Tänk ordentligt. Skriv ner sju vändpunkter, sju tillfällen i ditt liv då du tyckte att ditt liv tog en ny vänding, en vändning som på något sätt fick dig att förändras och bli till den du är idag. Det är en märkvärdig övning. Jag satt själv en hel natt och grubblade. När min lista var färdig fanns där några punkter som förvånade mig. Punkter som jag först nu förstår har påverkat både mitt val av yrke, mitt val av partner, mitt val av livsåskådning. Och den punkten kunde börja med något så enkelt som minnet av en röd sko. Gör din egen lista och förundras.