Det skrevs en hel massa sånger, mestadels på jiddisch, i de judiska ghettona och i koncentrationslägren under andra världskriget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan tidigt, just efter krigsslutet och befrielsen, förstod man vikten av att dokumentera och spela in dessa sånger, som vittnade om erfarenheterna från Förintelsen.

Bret Werb är anställd på USA:s Förintelsemuseum i Washington DC, och i två upplagor av Jiddisch far alle berättar han om dessa visor, allt från känslomässiga och tragiska sorgesånger till galghumoristiska teaterkupletter.

Producent: Thomas Lunderquist

Första gången Rifke Galpern reste utanför USA var det till Polen. Det som kallas det gamla hemmet av många judar i Amerika som har sina rötter där.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rifke hade förväntat sig ett konstigt, kallt, gammaldags och svartvitt land, som i filmen Ida som utspelar sig där 1962. Istället upptäckte hon att man i Warszawa både kunde äta veganskt och gå på gayklubbar. Hon blev besatt av detta levande, moderna ”alter heim”, Östeuropa, liksom hon tidigare blivit besatt av jiddisch, språket som hennes morföräldrar bar med sig från sin shtetl och använde först i Israel, sedan i Kanada och USA.

Producent: Thomas Lunderquist

Egon Brill är ett av få ögonvittnen som finns kvar i Sverige och kan berätta om Förintelsens fasor. Han fyller 99 år i sommar, föddes 1926 i Tyskland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1938 flydde han med sin familj till Polen i hopp om att klara sig undan Hitler. Så blev det inte. Hans pappa och båda småsyskon (se bilden) blev tre av alla miljontals offer för nazisterna. Själv överlevde han flera koncentrationsläger, sist Dachau, och kunde efter kriget återförenas med sin mamma, som kommit till Malmö från Bergen-Belsen med Vita bussarna.

I dagens Jiddisch far alle berättar Egon ömsom på jiddisch, ömsom på svenska om några av sina upplevelser under kriget.

Producent: Thomas Lunderquist

Andra familjer med överlevande från Förintelsen hade jiddisch som hemligt språk när barnen inte skulle förstå. Rifkes familj i Chicago hade polska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jiddisch förstod nämligen alla, det var det språket man talade hemma, och det enda språk Rifke förstod under sina första tre år. Polska kunde hennes morföräldrar mycket väl, de kom från Polen efter kriget, men de talade det helst inte. De hade av kända orsaker ett något traumatiskt förhållande till sitt hemland.

Producent: Thomas Lunderquist

Duvid Zakalik kallar sig luftmentsch - ett jiddischuttryck för den som är lite uppe i det blå, lite opraktisk och mest intresserad av andliga ting

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I själva verket är han mycket, utöver hortonom, trädgårdsforskare, bland annat också översättare från jiddisch och klezmer, jiddisch-spelman. Främst på piano och dragspel. För när Duvid var tre år gammal kom hans pappa, som älskade att fynda överskottslager av möbler, tyger och mattor, hem till honom och hans bror med ett piano direkt från fabriken och sa: ”Boys, you’re going to learn the piano!” Duvid fastnade, och i dagens program resonerar han om jiddischmusikens väsen.

Producent: Thomas Lunderquist

Poeten Rokhl Korn (1898-1982) levde ett minst sagt kringflackande liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uppvuxen på landet i Galizien i nuvarande Polen evakuerades hon under kriget till Uzbekistan och sedan Moskva, för att efter kriget kort återvända till Polen och sedan tillbringa två år i Stockholm innan hon emigrerade till Montreal, Kanada.

I jiddischkretsar var hon en tongivande efterkrigspoet som gav ut åtta diktsamlingar och två band kortprosa. I sin senare diktning använde hon orden för att återskapa en förlorad värld - sin trygga barndom. Ett exempel på detta presenteras här. Jiddischisten Miriam Isaacs i Washington DC lärde sig läsa på samma bibliotek i Montreal som Rokhl Korn föreläste i. I programmet berättar Miriam mer om den stora jiddischpoeten.

Om ett misslyckat sovjetiskt försök att göra en succébetonad brittisk jiddisch-musikal om sionistisk frigörelse till propaganda mot Storbritannien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I senaste programmet berättade Alexandra ”Sashe” Poljan om jiddisch-musikalen Kungen av Lampedusa i London, som bygger på den sanna historien om hur den brittiske stridspiloten Sydney Cohen fick en hel garnison fiendesoldater att kapitulera  under andra världskriget, när han var tvungen att nödlanda på ön Lampedusa.

Här berättar Sashe vidare. Vi får höra den osannolika historien om vad som hände med den brittiska pjäsen när den hamnade i händerna på fienden Sovjetunionen efter kriget: Den sovjetiske jiddischförfattaren Peretz Markish fick i uppdrag att förvandla den brittiska sionistiska frigörelseberättelsen till propaganda mot Storbritannien, för ett misslyckat försök att upprätta en judiskt självbestämmande län i Birobidjan i sydöstra Sibirien.

När den brittisk-judiske stridspiloten Sydney Cohen och hans tvåmanna-besättning var ute på uppdrag i sitt Swordfish-flygplan tvangs de nödlanda på den italienska fiendens ö Lampedusa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här är berättelsen om hur en hel garnison på 4 300 soldater för axelmakterna under andra världskriget kapitulerade inför en fattig, föräldralös judisk skräddarlärling från östra London - och hur det blev till den största musikalsuccén någonsin på jiddisch-scenerna i Londons East End.

Izzy Posen, en före detta ultra-ortodox jude från London, ville lära sig mer om världen än vad han fått i sitt slutna chassidiska samfund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han fick lära sig engelska från grunden för att kunna studera på universitetet, och har idag en vetenskaplig youtube-kanal på jiddisch för att chassider ska kunna ta till sig världsligt vetande.

Det har varit en lång resa för Izzy att bryta sig loss från sitt stängda samfund och dess religiösa dogmer, för att lära sig hur världen faktiskt fungerar. Men han har också lärt sig leva med och förhålla sig till sitt judiska arv och kultur. För den är trots allt fortfarande viktig för honom. Han vill ta fasta på det positiva med sin ursprungsmiljö: sammanhållningen och solidariteten.

Jiddisch har funnits länge i Sverige, också ute på landet. Gerd Juvin lärde sig förstå språket som barn på 1950-talet i Hälsingland, genom att lyssna på sin morfar Simon, gårdfarihandlare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gerd Juvin beskriver sig som en glad farmor till sex barnbarn i Malmö. Under sin egen barndom tillbringade hon tolv somrar hos mormor och morfar i Hälsingland. De bodde där från pesach på våren till rosh hashana på hösten, för morfar cyklade runt och sålde varor i Gävleborgs län, som gårdfarihandlare. Nu har Gerd skrivit en barnbok om en av sina somrar hos bobe-zeyde, mormor och morfar söder om Järvsö, tillsammans med Malin Norrby. Shabbes i Sörby heter den, och beskrivs som ett slags Jul i Bullerbyn för svensk-judiska barn.