Från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet emigrerade en tredjedel av Sveriges befolkning till Amerika. Samtidigt sökte sig judiska invandrare från östra Europa till Sverige i hopp om ett bättre liv utan fattigdom och förföljelse. Vid denna tid var Sveriges gränser öppna. Många slog sig ned på orter där det idag inte längre finns ett synligt judiskt liv, som Sundsvall, Härnösand och Karlstad. Vilka var det som kom till Sverige under den här perioden? Vi berättar om hur livet blev i Sverige för de som invandrade och de avtryck som de gjorde på svenskt näringsliv och kultur.

1800-talet präglades av stora förändringar. Vägen till frigörelse började för Sveriges judar och 1838 upphävdes judereglementet, som begränsade judar medborgerliga rättigheter. Seklet präglades också av en ny syn på religionens roll och individens möjligheter och på många håll reformerades judendomen för att bättre passa in i det moderna samhället. Hör mer om hur upplysning och modernitet påverkade det judiska livet i Sverige.

För 250 år sedan, 1775, gav kung Gustav III sigillgravören och köpmannen Aaron Isaac tillåtelse att bo i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen. Det blev starten för judiskt liv i Sverige. Men judar hade inte samma rättigheter som andra svenskar. Det så kallade judereglementet begränsade deras möjligheter och rörelsefrihet. Lär dig mer om en spännande epok och om livet i byggnaden där Stockholms synagoga fanns och Judiska museet ligger idag. En central plats för det judiska livet i Sverige.

Före 1775 var det inte tillåtet att leva ett judiskt liv i Sverige. Bara den som var lutherskt kristen fick bo och arbeta här. Trots förbudet förekom det ändå att judar vistades i landet, men spåren efter dem är få. Vad vet vi i om de judar som reste, handlade och bodde här? Lär dig mer om den allra tidigaste judiska närvaron i Sverige.