Tiden och sommaren går, men Kaffepojkarna är till synes eviga. Varje fredag levererar vi ett nytt avsnitt i vår podcast, vecka ut och vecka in. Nu serverar vi vår 132:a påtår. Låt den väl smaka. Sommaren är kort, men inte vi.

Nu är det juligen! Kaffepojkarna välkomnar juli månad med en ny nostalgitripp, denna rosens dag. Kaffepratet och musiken leder fram till ett specifikt årtal. Vilket? En ledtråd: Det var samma år som Ulf Lundell kysste havet. God lyssning!

Glad midsommar! önskar Kaffepojkarna sina lyssnare i när och fjärran. Det är i natt det är dags plocka klöver och timotej, karibacka och ängsull och övriga blomster att lägga under huvudkudden och drömma om pandemifria tider. Eller som Van Morrison i Them skulle ha sagt det: »Here comes the night«.

Kaffepojkarna når ständigt nya skaror. Nu är vi över 77 000 som varje fredag rattar in de javadrickande gossarnas prat och deras musikaliska kaffebord. Men det finns plats för fler. Välkommen i vår gemenskap!

Fredag morgon och inget nytt avsnitt av Kaffepojkarna? Lugn. Dagen är inte slut än, även om jag är det för tillfället. Men nu är vi på spåret igen. Tidtabellen gäller, så varsågoda: Ett sprillande nytt kapitel Kaffepojkarna!

I en tid när det mesta är satt på stand by behövs Kaffepojkarna mer än någonsin. För en resa tillbaka med tidens ström till igenkännbarhetens landskap. Eller som det heter i visan: Är det konstigt att man längtar bort nån gång?

Knackelibang på dörren. Vem där? Kaffepojkarna förstås, med ett nybryggt avsnitt småprat och torrskodd  musik i en tid när regnet öser ner och äppelträden blommar.

Hänryckningens tid är inne, så låt dig hänryckas av Kaffepojkarna. Denna tid, när vårsolens vänliga lågor glänser som tungor av eld. Ja, ni kan väl er Tegnér? Eddie Constantine uttrycker samma sak i sång: C’est si bon – Det är så gott.

Kaffepojkarna är bönhörda. De fyra årstiderna har äntligen blivit två – och en tredje är på gång. Tjälen har släppt och sädesärlan trippar på gräsmattan. Vad mer kan man önska? Det skulle i så fall vara en avkopplande stund med Kaffepojkarna. Även vi blir bättre och bättre dag för dag.

I dag undrar Kaffepojkarna varför våren tvekar. Varför är all vår heta längtan fortfarande bunden i det frusna bitterbleka? Glöm kylan för en stund och njut av Kaffepojkarna i ett nytt välmatat, värmande avsnitt, det 123:e i ordningen. Vi får göra som Marie Fredriksson: tro, tro på en varmare tid.