Ingen sjukdom är så vanlig som psykisk ohälsa i vårt land - och värld - i dag. Och inga är så drabbade som vi kvinnor. Folkhälsomyndigheten skriver att fyra procent av befolkningen mellan 16-84 år fick diagnosen depression 2020. Kvinnor i gruppen 16-29 år drabbas nästan tre gånger så ofta som män. Antidepressiva läkemedel kommer på femte plats i listan över “vanligaste medicinerna” folk hämtar ut i dag. Det är kvinnor som äter dessa - i dubbelt stå stor utsträckning jämfört med män. Kvinnor vårdas i tredubbelt högre grad för ångest och depression på psykiatriska mottagningar (socialstyrelsen).

Är kvinnors psykiska hälsa det offer ett patriarkalt total-kommersialiserat samhället kräver i dag? Är ni okej med det? Hur länge skall det få hålla på så här?