Kapitalet

Gunnar har varit på presskonferens för Riksbanken och sett en finansiell kollaps.

Jacob berättar historien om den moderna finansmarknaden, en story som innehåller förvånansvärt mycket pollen.

I två delar berättar vi tillsammans med ekonomhistorikern Oskar Broberg historien om kryptovalutor. Från Bitcoins födelse till idag.

I slutet av 60-talet skakas den traditionstyngda schweiziska klockindustrin i sina grundvalar. En ny teknik, som inte bara är billigare, utan också mer exakt, riskerar att rasera exakt som schweizarna byggt upp i århundraden. 50 år senare är de gamla mekaniska klockorna hetare än någonsin. Vad hände? 

Dessutom: Argeninas president har förslag.

I två delar berättar vi tillsammans med ekonomhistorikern Oskar Broberg historien om kryptovalutor. Från Bitcoins födelse till idag.

Gunnar har upptäckt en vändning i en av historiens största finansiella härvor. Jacob har en konspiration.

1979 var aktiehandel närmast en marginalföreteelse, förbehållen de rika och särskilt insatta. 30 år senare var sparande en livsstil och en folksport, och en växande skara människor tillkännagav sig till FIRE-ideologins budord om finansiell frihet och tidiga pensioner. Något radikalt hade förändrats i svenskars relation till aktier. Men vad? Med Aktie-SM som lins, försöker David Larsson Heidenblad hitta svaret.

Jacob har grävt i budgetbevakningen. Gunnar har en kampanj för att ena hela Sverige. Här kan man signa upp så att man får höra hela avsnittet!

Sir Angus Deaton har varit professor i ekonomi i 48 år. Hans forskning var med och la grunden för den "mikroekonomiska revolutionen", han ses som en pionjär inom ekonometri, och han har fått ett Nobelpris för sin forskning om ojämlikhet. Nu talar han ut om allt han och hans ekonomkollegor haft fel om.

Kan ekonomernas kris bli en lösning på ett av Sveriges arbetsmarknadsproblem? Christine Lagarde tror det. 

Kan Sveriges riskkapitalister lösa Sveriges investeringsproblem? Skatteverket tror det.

I mitten av 00-talet går tre unga män upp på en scen på Handelshögskolan för att pitcha en idé: ett bolag som ger krediter, och löser allt krångel med e-handel. De blir sågade vid fotknölarna. Två decennier senare är Klarna en unicorn, kanske Europas största startup, men också symbolen för ett osunt shoppingbeteende som sätter unga i skuldfällor. Vad hände egentligen däremellan? Och hur mycket skapade Klarna den bubbla de  beskylls för att ha blåst upp, och hur mycket red de på en redan existerande våg? Jonas Malmborg, författare till boken Den store kreditfesten: Historien om Klarna, reder ut.