Kapitalet

Lojalitetsprogram blev populärt hos flygbolag som ville få kunderna att komma tillbaka lite oftare. Men vad händer om kunden kommer tillbaka lite för ofta? 

Att en sorts pengar kostar mer än en annan ser vi som en självklarhet – men varför kostar egentligen en australiensisk dollar mindre än en amerikansk? Vad får en valutakurs att svänga, och finns det något vi kan göra för att sänka den svenska kronan?

Vi hör också ett sponsrat inslag från SNS, där Julia Lundkvist och Jacob Bursell intervjuar Carl Dahlström, professor i statsvetenskap, om det det svenska utredningssystemets nutid, dåtid och framtid.

Så länge vi har haft pengar har vi haft ekonomiska kriser. Men vad är det som går fel när allt faller, och vad kan vi göra åt det? Tore Ellingsen har en idé.

Elon Musk tar inte ut en enda dollar i lön. Däremot har han världens kanske dyraste långsiktiga incitamentsprogram, potentiellt värt 56 miljarder dollar. Men funkar det? Finns det ens en koppling mellan väldigt mycket pengar och en maxad prestation? 

Efter avsnittet följer en intervju med John Hassler, ekonomen som fick den lätta uppgiften att räkna ut hur vi stoppar den globala uppvärmningen. Intervjun är gjord av Julia Lundqvist för SNS Reportage. 

Det finns en fråga som gäckat sparare och investerare i decennier: Är det värt att ens försöka? 

För tjugo år sedan satt Niklas Hallström och Daniel Harder och hjälpte Sveriges mynt- och frimärkssamlare att köpa och sälja på nätet. Sedan slogs de av en ambitiös idé: varför inte göra samma sak, men för landets alla bilhandlare? Nu har de kommit en bit på vägen. 

Einar Aas var den nordiska elbörsens stora fixstjärna – en ensam spekulant som tjänade hundratals miljoner på elprisets svängningar. Nu kunde han nå sin största framgång någonsin, så länge det inte blev regn i Nordnorge. 

Israelen Adam Neumann hade en trasslig uppväxt. Sen flyttade han till New York och startade ett kontorshotell. Eller gjorde han det? 

-------

Efter veckans avsnitt hör ni en intervju med Ylva Baecktrom, som forskar om beteendeekonomi vid King's Business School i London. Hon har också gjort karriär som investmentbankir, och haft en startup. Och så är hon utbildad psykoterapeut. Ja, ni hör. All denna erfarenhet har hon kombinerat i ett forskningsprojekt som vittnar om hur kvinnor och män behandlas olika av sina finansiella rådgivare. Inslaget är ett samarbete med Swedish House of Finance. 

Vill man förstå ekonomins kanske viktigaste siffra, finns det bara en sak att göra: sätt en deg, kavla ut, och grädda snabbt i 300 grader.