
Sign up to save your podcasts
Or


I utkanten av Östra kyrkogården i Malmö ligger en brutal blomsterkiosk i betong, byggd 1969. Byggnaden saknar hängränna och fönstren är fastsatta med svart fogmassa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Arkitekten Sigurd Lewerentz (1885-1975) som blivit allt mer uppmärksammad över hela världen ritade huset i slutet av sitt liv när han var över åttio.
Byggnaden är hans mest avskalade och extrema. Till kiosken kommer människor från hela världen för att studera Lewerentz lösningar.
Louise Epstein har tittat på huset tillsammans med arkitekterna Lars Asklund och Janne Ahlin.
1891 invigdes Skansen i Stockholm. Det är världens äldsta friluftsmuseum i sitt slag. Grundaren, Artur Hazelius, ville rädda delar av det gamla Sverige undan förgängelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Idag är det ett av Sveriges största turistmål med runt 1,3 miljoner besökare varje år.
Hur ser Skansens själ ut? Och vad rymmer den för hemlighet? Anna Tullberg söker svaren tillsammans med Ingeborg Borgenstierna, fd intendent på Nordiska museet.
En Klassiker från 2009.
En av landets mer berömda byggnader hyser "maktens innersta kärna", men hur ser det ut egentligen? I Klassikern får vi veta mer. Mats Arvidsson besöker arkitekten Ferdinand Bobergs Rosenbad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Om man åker på guidad visning runt Stockholm finns det ett hus som man alltid besöker. Ett hus som många ibland tror är kungligt, eftersom det har tre kronor på toppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Cecilia Blomberg och Katarina Wikars berättar mer om Ragnar Östbergs klassiska byggnad.
Konstnären Mattias Olofsson (som Stor-Stina) och guiden Sonja Sidorow-Lapington medverkar.
Porrfilmen Långt ner i halsen ses som den mest framgångsrika och inflytelserika i sin genre. Den var gjord på 35 millimeters film, hade specialskriven musik och en handling med stora inslag av humor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Efter premiären 1972 blev den snabbt en snackis, New York Times skrev om den med rubriken "porno chic" och även folk från övre medelklassen och kändisar började strömma till biografen på 49:e gatan på Manhattan. Sedan var det bara en tidsfråga innan den blev ett nationellt samtalsämne. Filmen landade i ett mycket kluvet politiskt klimat, där å ena sida den sexuella frigörelsen hade börjat ta fart samtidigt som det pågick flera juridiska processer mot porren. Men historien om filmen Långt ner i halsen är också historien om huvudrollsinnehavaren Linda Lovelace. Från att ha varit den sexuella revolutionens affischnamn och porrindustrins stora försvarare ger hon åtta år efter filmens premiär ut boken Skärseld – en bok där hon beskriver hur hennes man Chuck Traynor har tvingat in henne i prostitution och att agera i porrfilm. Hon blir nu porrmotståndarnas levande bevis på att porren är teorin och våldtäkten praktiken. Senare kommer hon att anklaga radikalfeministerna för att återigen ha blivit utnyttjad. Hennes tragiska levnadsöde, ständigt förknippad med filmen Långt ner i halsen, dyker ständigt upp i nya dokumentärer och spelfilmer.
Ett program gjort av Marie Liljedahl
Helmut Newtons bilder är omstridda. Var han en klassisk voyeur med pornografisk blick eller någon som visar fram kvinnan som vet vad hon vill? Newton erkände alltid att han var en manipulatör.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nakna tvåmeterskvinnor i pumps, filmvamper i uppslitsad latex, ljuset faller så vackert över en uppfläkt kyckling. Helmut Newton var världens bäst betalda modefotograf men blev också uppmärksammad för sina svartvita aktstudier av de rika och berömda.
Strax innan hans död 2004 öppnade Helmut Newton Foundation, hans fotografiska museum i Berlin, i ett gammalt kasino bakom Bahnhof Zoo.
Katarina Wikars tar i dagens Klassiker avstamp på Neue Nationalgalerie i Berlin, där Newton inför sin åttioårsdag för ett antal år sen hedrades med en gigantisk utställning. Till sin hjälp har hon Teresa Tönisberg och konstnärsgruppen OK girls.
-Hur kort skulle klänningen vara? Det var den stora frågan när sopranen Hjördis Schymberg hade en uppfattning och Isaac Grunewald en helt annan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Operan har satts upp i Sverige i tre omgångar. Förutom 1945 och 1962 i Stockholm så blev det just” ”Lycksalighetens ö” som fick inviga Norrlandsoperans nya scener år 2002. I samband med det träffade Kerstin Berggren den svenska legendaren Hjördis Schymberg som då hunnit bli 93 år.
I programmet berättar Hjördis Schymberg om sin roll som västanvinden Zephyr och hur det kunde gå till bakom kulisserna på 40-talet. Det var Isaac Grunewald som svarade för kläder och scenografi och lyssnaren får också höra sopranen Margareta Hallin berätta hur det var sjutton år senare när operan togs upp på nytt, då med henne i rollen som drottning Felicia och med Hilding Rosenberg i salongen under repetitionerna.
From the publisher's feed