
Sign up to save your podcasts
Or


Cesaria Evora var kvinnan som spred den melankoliska Mornan från Kap Verde till en världspublik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hennes sånger handlade om öbornas liv och vardag. Om kärlekens
förgänglighet, avvisandets smärta och om sorgen hos de landsförvisade som drömmer om att återvända. Hon var känd som "Barfotadivan" för att hon alltid uppträdde utan skor.I hamnstaden Mindelo, där Cesaria brukade sjunga, växte Miguel Pinto upp. Han träffade henne första gången redan i tonåran. Idag bor Miguel på Tyresö. När han var hemma på Kap Verde i december 2011 träffade han Cesaria en sista gång. Två dagar efter deras möte gick hon bort, 70 år gammal.
i Klassikern berättar han för David Mehr om deras sista möte.
Somalia sägs vara ett land av poeter. Ett land där människor bär med sig orden i sitt minne och där dikter har ett syfte och en mening – en historia att berätta. Den mest kände poeten är Sayyid Muhammed Abdille Hassan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Han dog 1920 i malaria men man kan fortfarande höra hans dikter läsas. Sayyid Muhammed Abdille Hassan var poet och frihetskämpe. Han samlade människor till väpnat motstånd mot kolonisatörerna – främst britterna i ett krig för självständighet, mot förtryck. Ett krig som varade i tjugo år.
Förutom poesin och frihetskampen ägnade han sig också åt religion. Han stred mot att den kristna kyrkan tog somaliska barn till kyrkans skolor och gjorde dem kristna, han menade att islam på detta sätt splittrades.
Den somaliska frihetsrörelsen blev så småningom besegrad, när britterna ägnade sig åt de första flygraiderna över Afrika, och motståndet krossades. Det skulle dröja fyrtio år innan Somalia blev självständigt. Då mindes ingen nederlaget utan Saayid Muhammed Abdille Hassan hedrades för sin kamp för frihet. Och han hedrades med poesi.
Ett program av Helen Ardelius från 2012
Ahmad Zahir är en ikon och en legend som kallats för "kungen av afghansk musik", "den afghanska näktergalen" eller "Afghanistans Elvis Presley".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Zahir var den som fick det afghanska folket i alla samhällsklasser att lyssna på musik och det är svårt att hitta någon som varit lika stillbildande som han.
Det få vet är att hans historia lever vidare: i Sverige.
I en lägenhet i Farsta sitter Abdul Jalill. Under andra halvan av 1960-talet gick han i samma klass på gymnasiet som Ahamad Zahir. I Klassikern berättar han, i en unik intervju, om hur Amhad Zahir blev Afghanistans genom tiderna största artist.
Ett program av Simon Moser.
Den franske tecknaren och grafikern Gustave Doré (1832-1883) illustrerade de verkligt stora klassikerna: Milton, Dante, Balzac, Poe, Byron och Bibeln förstås - i vissa fall har hans bidrag överlevt texterna som de ursprungligen ackompanjerade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Milton, Dante, Balzac, Poe, Byron och Bibeln förstås - i vissa fall har hans bidrag överlevt texterna som de ursprungligen ackompanjerade.
1869 påbörjade Doré arbetet med en bok om jättestaden London tillsammans med skribenten Blanchard Jerrold. Doré arbetade i London tre månader om året, rörde sig i alla slags kvarter och eskorterades av polis till de allra värsta ställena. 1872 stod porträttet av staden klart och bestod av 180 graveringar. "London: A Pilgrimage" blev en stor framgång men kritiserades också för att den skildrade både fattigdom och "vulgäriteter".
I Klassikern berättar Mats Arvidsson om bokens tillkomst och förlorar sig i bilder som fortfarande är djupt fascinerande.
Denne galjonsfigur för den franska viskonsten som skrivit mer än 700 sånger har en förmåga som ingen annan att ständigt förnya sig. En Klassiker av Kerstin Berggren från 2011
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
1868 begåvades landets folkskolebarn med en bok på 564 sidor med läsning i blandade i ämnen: dikter, fabler, vetenskap, geografi också vidare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den var och förblir unik som den första icke-religiösa bok som fick spridning i bredare folklager i Sverige. Tidigare var det katekesen och psalmboken som gällde. Första upplagan var på 25 000 exemplar och inom tre år trycktes ytterligare 75 000 böcker. Som alltså skulle lära landets barn vad som var värt att veta. Det handlar om "Viborgska gatloppet" och "Slaget vid Svolder", och "Göken" och "Hjorten", "Livet vid fäboderna" och "De ätliga svamparna".
Här kunde man av George Washington lära sig vikten av att alltid tala sanning, även om man hade sågat ner päronträdet.
Men läseboken var förstås begränsad till det som var lämpligt. Läsebok för folkskolan skapades i en tid av nationsbyggande och identitetskapande och den gav oss vår nationalsång, den formade det som länge var en nationell litterär kanon och de många skildringarna av den svenska naturen har nog spelat en avgörande roll för föreställningen om naturkänslan som något mycket svenskt.
Och den kom också så småningom att kallas för en "nationalolycka" av Ellen Key. Idag kan den tyckas vara både lite löjlig, bisarrt nationalistisk och en rätt charmerande äldre variant av Bill Brysons populärvetenskapliga succé En kortfattad historik över nästan allting. Måns Hirschfeldt har läst dikter, fabler och landskapsbeskrivningar och talat med fil.dr. Inga-Lisa Petersson om Läsebok för folkskolan.
From the publisher's feed