
Sign up to save your podcasts
Or


Ingen kunde strukturera feber som författaren Stina Aronson (1892-1956). Katarina Wikars läser om Feberboken, Aronsons modernistiska manifest från 1931 och upptäcker ord som fortfarande bär: "bitterbrev", "samhällsmikrober", "nervspetsliv".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Feberboken publiceras under pseudonymen Mimmi Palm och är en delvis självbiografisk roman om författarens förhållande med Artur Lundkvist. (Sändes första gången 17/10 2009)
1900-talets utan jämförelse mest spridda revolutionära skrift är den i fickformat tryckta Maos lilla röda. Boken heter egentligen Citat ur ordförande Maos verk och är precis det: 427 olika citat indelade i 33 kapitel, med avsnitt från Maos verk, militärpolitiska skrifter och viktigare tal. Boken var tänkt att fungera som en handbok i genomförenadet av Kulturrevolutionen och ambitionen var #bild=1622309#att det skulle finnas en "lilla röda" per innevånare i landet (750 miljoner, 1967). Den slutgiltiga upplagan blev dock flera miljarder exemplar och 100-tals tryckerier var i åratal helt sysselsatta med mångfaldigandet. Efter att Mao Zedong avlidit 1976 uppmanades dock de kinesiska medborgarna att lämna sina exemplar till pappersinsamlingen och 1979 förbjöds fortsatt försäljning av boken, som sedan dess inte tryckts i Kina, annat än i piratutgåvor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Boken heter egentligen Citat ur ordförande Maos verk och är precis det: 427 olika citat indelade i 33 kapitel, med avsnitt från Maos verk, militärpolitiska skrifter och viktigare tal. Boken var tänkt att fungera som en handbok i genomförenadet av Kulturrevolutionen och ambitionen var #bild=1622309#att det skulle finnas en "lilla röda" per innevånare i landet (750 miljoner, 1967). Den slutgiltiga upplagan blev dock flera miljarder exemplar och 100-tals tryckerier var i åratal helt sysselsatta med mångfaldigandet. Efter att Mao Zedong avlidit 1976 uppmanades dock de kinesiska medborgarna att lämna sina exemplar till pappersinsamlingen och 1979 förbjöds fortsatt försäljning av boken, som sedan dess inte tryckts i Kina, annat än i piratutgåvor.
Editionshistoriskt sett, och sådant bör man ju vara noggrann med när det gäller en "helig skrift", har det funnits tre principiellt mycket särskilda utgåvor. En första upplaga innan Lin Biao officiellt utsågs till Mao Zedongs efterträdare. En andra upplaga med just denne försvarsminister Lin Biaos sanktfierande företal, med ett antal glödande argument för varför man måste studera Citaten och varför man bör följa ordföranden i vått och torrt. Och till sist en tredje upplaga med Lin Biao lika sorgfälligt utrensad, efter dennes störtdykande i ett flygplan över Manchuriet.
Göran Sommardal har i dagens Klassikern tagit fram sitt eget, av Lin Biao förordsförsedda exemplar av Maos lilla röda ur bokhyllan. Hans favoritcitat för dagen: "Revolutionen är ingen middagsbjudning."
#link=258045#
Tidningen som grundades 1892 av läraren Stina Quint hette då Folkskolans Barntidning. 1950 bytte man namn till Kamratposten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Från början var det mer av en pysseltidning med läsning för barn, men på sextiotalet ändrade tidningen inriktning och blev mer politiskt orienterad och tog även upp frågor om sexualitet. Under chefredaktören Margareta Toss, som arbetade på Kamratposten mellan 1957-1979, ställde sig tidningen allt tydligare på barnens sida och drev barnens egna frågor. Nina Asarnoj har besökt redaktionen där Ola Lindholm sedan 2006 arbetar som chefredaktör och även talat med två KP-läsare: Moa Larsson och Klara Andersson för att undersöka vad det är med KP som lockar nya generationer och hur tidningen har utvecklats i takt med tiden.
1909 färdigställde konstnären Richard Bergh efter flera års arbete det stora porträtt av Gustaf Fröding där poeten sitter i sin sjuksäng med armarna i kors och blicken i fjärran.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det har blivit ett av det mest omedelbart igenkännbara verken i den svenska konsthistorien och står på spiselkransen i stora salen på Nedre Manilla i Stockholm som ett av portalverken i Bonniers porträttsamling. Bergh ville från början måla porträttet direkt på väggen i villan, men husbygget drog ut på tiden. Istället blev resultatet "en färglagd teckning" som Bergh själv kallar det i essän Några ord till Frödings bild. I år var det 100 år sedan Gustaf Fröding dog, 50 år gammal och Klassikern tar idag därför tillfället i akt att titta närmare på "Frödings bild" som poeten, till konstnärens lättnad, aldrig själv såg: "därtill fruktade jag för mycket hans dom."I programmet medverkar konsthistorikern Nina Öhman och uppläsare är Ludvig Josephsson.
Angela är 14 och dödsförälskad i Jordan Catalano. Brian är socialt inkompetent, nördig och lika dödsförälskad i Angela. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut. När den amerikanska tv-serien Mitt så kallade liv (My So-Called Life, skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman) hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar. 13-åriga Claire Danes lyser med en sån kraft i huvudrollen, att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given. Ingen som har sett serien kan glömma hur det känns att kyssa Jared Leto för första gången.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut. När den amerikanska tv-serien Mitt så kallade liv (My So-Called Life, skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman) hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar. 13-åriga Claire Danes lyser med en sån kraft i huvudrollen, att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given. Ingen som har sett serien kan glömma hur det känns att kyssa Jared Leto för första gången.
I veckans Klassikern återvänder Karin Arbsjö till serien som förgyllde hennes tonår - men som lades ner efter bara 19 avsnitt.
Den blev föremål för flera rättegångar och censurförsök. Och älskad av många för sin fria och experimentella blandning av sex och politik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Klassikern idag handlar Vilgot Sjömans Jag är nyfiken gul. En film om idealism och realiteter och inte minst om att vara en ung kvinna i Sverige, 1967.
Lena Nyman gör huvudrollen som den "nyfikna" och hon guldbaggebelönades för sin insats. Men hon fick också utstå kraftiga påhopp, inte minst från filmkritikerhåll, för att hon visade upp sig naken och för sin kroppsform. Även dåvarande ecklesiastikministern Olof Palme kritiserades för sin medverkan i filmen. Efter en tvist med den amerikanska tullen som beslagtog filmen släpptes Jag är nyfiken gul också i USA och den är fortfarande en Sveriges mest framgångsrika filmexporter genom tiderna.
Måns Hirschfeldt har sammanställt programmet där också Göran Sommardal talar om filmen och dessutom hör vi intervjuer ur radioarkivet med Lena Nyman och Vilgot Sjöman. Samt Lennart Swahns berömda recension i Ekot, 1967.
From the publisher's feed