I takt med att kreditmarknaden har expanderat har hushållens skuldsättning ökat. Medan lån och krediter är en hanterbar del av vardagsekonomin för de flesta, har skuldproblemen fördjupats för en mindre grupp som lever med långvariga och svårhanterliga skulder.

I det här avsnittet samtalar vi med Julia Callegari, lektor i socialt arbete vid Mälardalens universitet, om överskuldsättning som socialt problem. Vad skiljer överskuldsättning från ”vanlig” skuldsättning, och hur har utvecklingen sett ut över tid? Vilken roll spelar Kronofogden, och hur avgörs vem som beviljas skuldsanering och vem som inte gör det?

Vi diskuterar också trygghetssystemens betydelse och frågan om skuldproblem i praktiken har blivit ett sätt att hantera sociala risker. Varför behandlas överskuldsättning främst som ett privatekonomiskt och finanspolitiskt problem, och mer sällan som en socialpolitisk fråga?

Länkar för fördjupning

I avsnittet pratar vi om Julias avhandling om det svenska skuldsaneringssystemet där hon bland annat analyserar skuldsaneringsbrev till Kronofogden. Vi nämner också den kommunala budget- och skuldrådgivningen, Kronofogdens statistik och Julias nyligen påbörjade forskningsprojekt Välfärd på kredit? Om kvinnor och mäns användning och rättfärdigande av konsumtionskrediter och privata lån vid knapp ekonomi.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spelproblem är ofta omgärdat av skam, förnekelse och kris och drabbar, utöver den spelande, även många anhöriga. I detta poddsamtal samtalar vi med Eva Samuelsson, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Stockholms universitet, om spelproblem och varför denna problematik är relevant för socialt arbete.

Samtalet rör sig från grundläggande fakta om spelproblem till de sociala, ekonomiska och relationella konsekvenser som spel om pengar kan få för individer, familjer och samhälle. Med utgångspunkt i forskning och intervjuer med personer med egen erfarenhet av spelproblem diskuteras socialtjänstens roll, policyramarnas betydelse och de utmaningar som finns när spelproblem ofta hamnar mellan olika ansvarsområden.

Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. 

I avsnittet nämner vi bl.a. Spelpaus, Spelberoendes Riksförbund, diverse olika begrepp kopplat till spelproblem, spel bland unga, ojämlikhet och spel och olika lagändringar kopplat till spelmarknaden. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barn och unga med funktionsnedsättning är en grupp som ofta hamnar i skymundan inom det brottsförebyggande arbetet. Forskning visar att unga med funktionsnedsättning löper en ökad risk att utsättas för olika former av våld och övergrepp, samtidigt som de också kan vara förövare.

I det här avsnittet samtalar vi med Malin Ekman Aldén, generalsekreterare, och Maria Melin, utredare, vid Myndigheten för delaktighet, om normbrytande beteende och kriminell rekrytering bland barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och intellektuell funktionsnedsättning (IF). 

Särskilt fokus riktas mot barn och unga med IF, och mot hur erfarenheter av att misslyckas i skolan och att inte passa in kan skapa sårbarhet för rekrytering till kriminella nätverk. Vi pratar bland annat om föräldrars villkor och påfrestningar, samt hur brister i samhällets stöd riskerar att förstärka utsattheten bland barn och unga som redan befinner sig i en utsatt position.

Samtalet spelades in live under Socionomdagarna 2025.

Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. 

Länkar för fördjupning

Samtalet tar sin utgångspunkt i rapporten Brottsförebyggande arbete för barn och unga med funktionsnedsättning: En kunskapssammanställning om normbrytande beteende och kriminell rekrytering av barn och unga med funktionsnedsättning. Vi nämner bland annat riskfaktorer för normbrytande beteende, gruppskillnader i sannolikheten att få en diagnos, och bristande stöd till föräldrar. Vi nämner också begreppen mate-crime och cuckooing; former av utnyttjande som uppmärksammats i denbrittiska policykontexten.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våld i nära relationer beskrivs ofta som ett könat socialt problem, där kvinnor är de vanligaste offren medan förövaren oftast är en man. Något som är mer ovanligt – och mer sällan diskuteras – är att det också finns män som utsätts för våld i sina nära relationer. Hur ser den utsattheten ut, och på vilket sätt skiljer den sig från kvinnors? Och varför väcker frågan om mäns våldsutsatthet ibland kritik och starka reaktioner i den offentliga debatten? Vi möter vi Maria Björsson, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, som varit med och tagit fram rapporten Tystnadens pris: Kartläggning av mäns utsatthet för våld i nära relationer. Med utgångspunkt i rapporten pratar vi om olika former av våld, destruktiva maskulinitetsnormer och hur man ska förstå sambandet mellan mäns våldsutsatthet och våldsutövande.

Länkar för fördjupning

I avsnittet uppehåller vi oss framför allt kring rapporten Tystnadens pris: Kartläggning av mäns utsatthet för våld i nära relationer. Ett centralt resultat i rapporten är att män primärt rapporterar utsatthet för psykiskt våld, något som också framkommer forskning. Vi nämner även en annan rapport från Jämställdhetsmyndigheten, om mäns delaktighet i att motverka mäns våld mot kvinnor, och en artikel i Kvartal som ifrågasätter om psykiskt våld verkligen ska kallas för våld. Ett lästips med avseende på mäns våldsutsatthet och maskulinitet är också Caroline Hanséns avhandling.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Familjehemsvården berör tusentals barn, familjer och socialarbetare runt om i Sverige, men socialtjänsten kämpar ständigt med att hitta familjehem. Under de senaste decennierna har en ny marknad vuxit fram: den konsulentstödda familjehemsvården, där privata aktörer anlitas för att rekrytera och stötta familjehem på uppdrag av kommunerna. Vi pratar med Evelina Fridell Lif, nybliven doktor i socialt arbete, om hur familjehemsmarknaden fungerar. Vad vet man om omfattningen av den konsulentstödda familjehemsvården, och hur kan man förstå det faktum att företag och organisationer anlitas för att utföra arbetsuppgifter som ursprungligen tillfallit socialtjänsten? Vilka konsekvenser får den så kallade marknadiseringen för barnen, för familjehemmen och för det offentliga ansvaret? 

Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  

Länkar för fördjupning

I avsnittet pratar vi bland annat om i vilken omfattning svenska kommuner använder sig av konsulentstödd familjehemsvård, något som Evelina studerat inom ramen för sin avhandling. Hon har även undersökt hur socialarbetare uppfattar användningen av privata familjehemsaktörer, och familjehemsföräldrars egna erfarenheter av att navigera i ett välfärdslandskap där både offentliga och privata aktörer erbjuder stöd och uppdrag. Under avsnittet nämner vi också den statliga utredningen För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots att Sverige har en förhållandevis utbyggd äldreomsorg står anhöriga för merparten av omsorgen om äldre. Men vem är det egentligen som ger den obetalda omsorgen – och vad får det för konsekvenser? I det här avsnittet möter vi Petra Ulmanen, fil. dr och universitetslektor i socialt arbete, för ett samtal om anhörigomsorg och kön. Hur ska vi förstå att familjen saknar lagstadgat ansvar – men ändå ofta bär det tyngsta lasset? Hur påverkas arbetsliv, relationer och livsvillkor när vuxna barn kliver in som obetalda omsorgsgivare? Och varför är det framför allt kvinnor som berörs?

Vi återknyter till Jämställdhetspolitiska utredningen som presenterades för tjugo år där äldreomsorgen lyftes fram som en kritisk jämställdhetspolitisk fråga i paritet med barnomsorgen. Vad har hänt sedan dess och vilka utmaningar står vi inför framåt? Programledare är forskarna Peter Andersson och Klara Hussénius från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trauma är ett begrepp som allt oftare används i den socialpolitiska debatten, men vad betyder det egentligen? Och hur stor plats ska det ta i socialt arbete? Vi pratar med Jenny Svebeck, socionom och legitimerad psykoterapeut som också är verksam som adjunkt på institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Varför är det viktigt att socialarbetare får handledning och varför är bemötandet så viktigt inom socialt arbete – hur kan arbetsplatsen förstås som ny läroplats efter examen? Hur påverkas man av att lyssna till traumaberättelser och betydelsen av att arbeta i en tillitsfull miljö. Programledare är forskarna Peter Andersson och Klara Hussénius från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. 

Länkar för fördjupning

I avsnittet pratar vi om ACE-faktorer kopplat till trauma, vi diskuterar också begreppet härbärgering/hållande i socialt arbete. Vidare nämns också begreppen sekundär traumatisering, vikarierande traumatisering och Compassion Fatigue (empatitrötthet).    

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya siffror från Folkhälsomyndigheten visar att en av fyra tjejer mellan 16 och 29 år har utsatts för vaginal, oral eller anal penetration mot sin vilja. I det här avsnittet möter vi Carolina Överlien, professor i genusrelaterat våld och hälsa, för ett samtal om sexuellt våld i ungas nära relationer. 

Varför är utsattheten fortfarande så utbredd – trots samtyckeslagstiftning, en ny läroplan och att nästan ett decennium gått sedan #metoo? Hur talar unga själva om svårigheter att sätta gränser i sexuella situationer, och vilket stöd får de när gränser överskrids? Vi pratar också om digitaliseringens påverkan, porr och risken för att vuxenvärlden bemöter ungas erfarenheter med budskapet ”vi förstår ingenting”.

Programledare är forskarna Peter Andersson och Klara Hussénius från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Länkar för fördjupning

I avsnittet pratar vi om en nyligen publicerad rapport från Folkhälsomyndigheten som visar att en av fyra unga tjejer utsatts för vaginal, oral eller anal penetration mot sin vilja. Carolina Överlien berättar att siffrorna ligger i linje med tidigare studier, och nämner en studie hon genomförde ihop med Sibel Korkmaz och Héléne Lagerlöf. Hon berättar också om ett stort norskt forskningsprojekt som utmynnat i rapporten "Nesten innafor": Seksuell vold og krenkelser i unges nære relasjoner. Vi nämner även Stina Jeffners avhandling ”Liksom våldtäkt, typ…”: Om ungdomars förståelse av våldtäkt. När vi diskuterar porrens påverkan på unga nämner Carolina pågående forskning av Meghan Donevan, som i en nypublicerad studie intervjuat kvinnor i porrindustrin.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.