Konflikt

Om vaccinationer och tvång, individens frihet och kollektivets ansvar. Bryts eller stärks samhällskontraktet när staten tar i med hårdhandskarna för att stoppa sjukdomsutbrott?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antalet mässlingsfall i Europa 2017 ökade med 400 procent, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. I slagfältet mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA och den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan.

Kan faktaresistens och misstro mot myndigheter bekämpas med tvång? Och spelar det egentligen någon roll när människors hälsa står på spel?

Hör reportage från Italien, som nyligen infört obligatoriska vaccinationer efter mässlingutbrott. I mars är det deadline i Italien för att alla vaccinationer ska vara gjorda, efter det kan barn som inte är vaccinerade hindras från att gå i skolan.

I det frihetsälskande Kalifornien, som också införde tvång efter mässlingsutbrottet på Disneyland 2014, debatterar man nu om det varit ett lyckat initiativ. Antalet barn som vaccineras har ökat, men samtidigt hävdar allt fler att de har medicinska skäl att slippa vaccineras och det har skapat en marknad för falska läkarintyg.

I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Vi besöker Järvaområdet i Stockholm där man använder kunskapsspridning som ett sätt att slå hål på gamla myter om vaccinationers biverkningar. Men vad händer då med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? Vi träffar en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av svininfluensavaccinationerna 2009.

Vaccinationsmotstånd har en lika lång historia som vaccinerna själva. Hör om den svenska utvandraren Henning Jacobson som år 1904 drev att slippa vaccinera sig mot smittkoppor, ett fall som slutade i den amerikanska Högsta Domstolen.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Producent: Stephanie Zakrisson
[email protected]

Reportrar:
Ivar Ekman
[email protected]
Richard Myrenberg
[email protected]
Sofia Pappa
[email protected]

Om politiska labb i ett demokratiskt krisläge. Runtom Europa växer nya politiska rörelser fram. Var hämtar de sin näring? Och kan de revolutionera demokratin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I detta avsnitt av Konflikt tittar vi närmare på nya politiska rörelser i Europa, som har det gemensamt att de beskriver sig som varken höger eller vänster på den politiska skalan. De vänder sig mot den "politiska eliten" och genom digitala plattformar vill de skapa inkluderande partier, som representerar "folkviljan", där alla kan vara med och utforma politiska idéer.

Programmet startar i en våning på Östermalm i Stockholm. Där lanserades i höstas ett nytt svenskt politiskt parti, Initiativet, som beskriver sig som ett systerparti till det danska Alternativet, som numera har nio platser i Folketinget. Konflikts Robin Olin intervjuar Initiativets partiledare, Michael Wernstedt i Östermalmsvåningen, som fungerar som ett slags partihögkvarter och samtidigt är ett så kallat "co-livingspace".

Det europeiska land där man kanske experimenterat mest med politik är Italien, och Femstjärnerörelsen, som grundades av komikern Beppe Grillo 2009. I dag har rörelsen nära 30 procents stöd, enligt opinionsundersökningar, utan vare sig ett högkvarter, presskontakter, ett regelrätt partiprogram, och utan en politisk ideologi. Konflikts Ivar Ekman träffade sju av rörelsens anhängare över en middag i den lilla kommunen Monte Porzio Catone, öster om Rom.

– Det här är en medelklassens och de utbildades revolution, säger läraren Vittoria, som samtidigt ser både ljus och mörker i Femstjärnerörelsen.

Frankrike har också nyligen gått igenom ett dramatiskt politiskt experiment. 2016 lanserade den då ganska okände Emmanuel Macron rörelsen "En Marche", som senare efter valsegern blev "La République en Marche" – ungefär "Republiken på väg". Precis som Initiativet och Femstjärnerörelsen insisterade Macron på att hans rörelse varken var höger eller vänster. Vad har hänt med rörelsen sedan valkampanjen? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp två forskare som försöker förstå "Macronismen": Rémi Lefebvre, professor i statsvetenskap vid Lilles universitet och Anaïs Théviot, forskare vid l'Université Catholique de l'Ouest.

De nya politiska rörelserna som Konflikt försöker förstå i detta avsnitt har fötts ur en djup kris för det demokratiska systemet i hela Europa. Det menar Nadia Urbinati, en italiensk forskare som undervisar vid Columbia-universitetet i New York.

– Krisen bygger på att medborgarna inte känner sig delaktiga, säger hon när Ivar Ekman träffar henne på ett kafé i Pisa.

De italienska Femstjärnorna visar för människor utanför Italien att förändring och nytänkande trots allt är möjligt. Både i Turin och Rom har Femstjärnerörelsen tagit makten, men bilderna av hur det har gått när rörelsens stora idéer om politisk och demokratisk pånyttfödelse mött verkligheten går isär. Från Rom hör vi Simone Canettieri, reporter med fokus på lokalpolitik på tidningen Il Messagero, och Paolo Ferrara, gruppledare för Femstjärnorna i Roms kommunfullmäktige.

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om FN-experten Zaida Cataláns död, och konflikten i Kongo-Kinshasa. Det här är en historia om maktkamp och mod, om hungersnöd mitt bland guld och diamanter och om hur rättvisan ändå kan segra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Morden på Zaida Catalan och hennes kollega Michael Sharp satte fokus på det våld som plötsligt blossade upp i regionen Kasaii sensommaren 2016, en region som till ytan är lika stor som Tyskland. I Kasaii finns diamantgruvor, på annat håll i Kongo finns både guld och mineralrikedomar. Ändå tillhör landets 80 miljoner invånare de fattigaste på jorden.

Ulrika Bergqvist träffar Cataláns mamma Maria Morseby och systern Elisabeth Morseby som tvingats lära sig mer om landet för att förstå vilka krafter som kan ha legat bakom Zaida Cataláns död. ”Om vi hittar de som låg bakom mordet på Zaida och Michael kanske vi också får veta vilka som ligger bakom massgravarna i Kasaii”, säger Maria Morseby.

Hur hänger konflikten i Kasaii ihop med mordet på FN-experterna? Och vem tjänar på att nya konflikter blossar upp i olika delar av Kongo? Sveriges Radios Afrika-korrespondent Richard Myrenberg var med när demonstrationerna mot den sittande presidenten Josef Kabila bröt ut i december 2016. Presidenten har enligt konstitutionen inte rätt att sitta kvar vid makten. Han har förhalat ett nytt val och medborgarnas protester har lett till flera våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor runt om i landet. Hör människorättsaktivisten Fred Bauma och den lokale journalisten Sostene Kambidi som avslöjar att en politiker som kan ligga bakom konflikten i Kasaii och mordet på Catalán, verkar ha lämnat landet, trots reseförbud.

Den politiska krisen har aldrig varit så nära kopplad till den humanitära krisen som nu. Läget är det värsta på flera decennier säger Ida Sawyer, chef för Human Rights Watchs arbete i Centralafrika. I höstas deklarerade FN att den humanitära situationen i Kongo-Kinshasa nu nått samma nivå som den i Syrien, Irak och Jemen. Varje dag tvingas tusentals människor fly från sina hem, och sju miljoner av landets runt åttio miljoner invånare beräknas vara i akut behov av hjälp. I vissa byar är människorna för rädda för att ta emot mat, berättar Ulrika Blom, landsdirektör för Norska Flyktinghjälpen, i Stephanie Zakrissons reportage. Professor Georges Nzongola-Ntalaja frågar sig varför inte omvärlden gör mer för att komma åt Josef Kabila och hans regering.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström får svara på frågan om när Sverige tycker att det är lämpligt att införa riktade sanktioner mot Kabila.

Och så avslutar vi med en bit ur Zaida Cataláns dagbok och den historiska domen mot en kongolesisk milisledare. Frederic Batumike var en av de personer hon utredde. I december dömdes han till livstids fängelse för brott mot mänskligheten i form av mord och organiserade våldtäkter mot 37 flickor från en by i östra Kongo-Kinshasa. Dr Denis Mukwege som är kirurg på Panzi-sjukhuset i Bukavu, förklarar varför domen mot Batumike är historisk och hur Zaida bidrog till den.

Programledare: Stephanie Zakrisson
[email protected]

Producent: Ulrika Bergquist
[email protected]

Om kinesiska hamnar, järnvägar, mobilmaster och företag. Kinas pengar flödar över världen. Bör vi vara oroliga över det? Eller glada?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kinesiska företag investerar i infrastruktur och köper upp företag över hela världen. Tunga länder inom EU vill begränsa de kinesiska företagens framfart och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger i en intervju med Konflikt att Sverige varit "naiva" inför bland annat Kinas framfart. Finns det fog för oro?

Detta avsnitt av Konflikt fokuserar på frågan "Vad vill Kina egentligen?". Med hjälp av Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg söker vi svar på den frågan i den kinesiska maktens centrum, i Peking. Vi hör makroekonomen Wang Jun, vid "Kinas center för internationella ekonomiska utbyten", och Europaforskaren Jin Ling, vid det "Kinesiska forskningsinstitutet för internationella frågor", båda statligt anknutna tankesmedjor.

Vad händer när ett svenskt företag köps upp av kinesiska ägare? Ekots reporter i Västsverige, Victor Jensen, har besökt ingenjörsföretaget T-Engineering i Trollhättan, som numera ägs till hundra procent av det kinesiska statliga storföretaget Dongfeng. "Att vara ägd av en kines är en komplexitet", säger VD Klas Lundgren. En av de anställda, Quan Strömberg, ursprungligen från Kina, ser stora skillnader i företagskultur, men menar att den oro som ibland uppstår när kinesiska investerare visar intresse för utländska företag är obefogad.

Jerker Hellström, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och försvarsminister Peter Hultqvist intervjuas av Konflikts Ivar Ekman.

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om finansmannen och filantropen George Soros. Konspirationsteorierna kring honom är många. Vilka är de krafter som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen.

I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker.

Programledare: Robin Olin

[email protected]

Producent: Simon Moser

[email protected]

Om Polen, EU och vad rättsstaten fyller för funktion. Polens regering reformerar sina domstolar i grunden. Vad är egentligen problemet med det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan partiet Lag och Rättvisa, PiS, vann det polska valet 2015 har flera reformer av landets juridiska system genomförts i snabb takt, reformer som fått både EU och landets domare att gå i taket. Kritikerna menar att rättsstaten i praktiken håller på att nedmonteras i Polen, regeringspartiet avfärdar kritiken som propaganda.

Konflikts Anja Sahlberg åkte till Polens Högsta domstol där chefen nyligen kallade reformerna för en "statskupp". Michal Laskowski, domare och talesperson i Polens Högsta domstol, förklarar hur polska HD kommer att påverkas och han uttryckte stark oro för framtiden. Tolk är Magdalena Domeradzka.

På justitiedepartementet intervjuas Lukazs Piebiak, vice justitieminister och en av de ansvariga för de juridiska reformerna. Han menar att EU bara vill slå mot Polen för att det polska folket vågade välja en "konservativ regering". Och reformerna kommer, enligt honom, effektivisera domstolarna och rensa ut domare som tidigare varit en del av kommunistsystemet.

Ewa Letowska, professor i civilrätt, är en auktoritet i Polen. Hon har under sin karriär varit domare i Högsta förvaltningsdomstolen och i Författningsdomstolen och också Polens första Ombudsman för medborgliga rättigheter. I en intervju med Konflikt ger hon sin syn på utvecklingen i landet.

På plats i svenska Högsta domstolen intervjuar Ivar Ekman Johan Hirschfeldt, tidigare Hovrättspresident, i dag sitter han med i den så kallade Venedigkommissionen, ett rådgivande organ knutet till Europarådet som fokuserar på konstitutionella frågor.

På EU-kommissionens svenska representation ger Katarina Areskoug Mascarenas unionens syn på Polen och varför man valde att aktivera artikel 7, som kan leda till att Polens rösträtt i EU:s Ministerråd dras in.

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om den internationella samarbetsorganisationen som ska hjälpa världens länder att efterlysa brottslingar. Men varför har Interpol senaste åren varit föremål för en allt hårdare politisk debatt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uppdatering: Den 26/2 -18 meddelar Hamza Yalcin att han genom sin advokat i Spanien fått veta att den röda notisen mot honom är raderad och att han inte längre är eftersökt av Interpol.

Efter gripandet av den svensk-turkiske journalisten och författaren Hamza Yalcin i Spanien i somras, efter en röd notis hos Interpol utfärdad av Turkiet, menar kritiker att stater som Turkiet använder sig av Interpol för att jaga oppositionella utomlands. Vi undersöker om det ligger något i det? Vilket ansvar har länder som Sverige för att skydda människor som fått en felaktigt röd notis och är sökta för oppositionella aktiviteter?

Vi hör bland annat Hamza Yalcin och andra svenska medborgare som anser sig blivit felaktigt eftersökta, Bruno Min, på människorättsorganisationen Fair Trials, Catharina Törnqvist chef på polisens Internationella enheten (NOA), Ted Bromund, Interpol-kännare och konservativ debattör i Washington, Michelle Estlund, Jurist i Miami som skriver en populär blogg om Interpol, kolumnisten Hilal Kaplan på den turkiska tidningen Sabah och juristen Baltasar Garzon.

Programledare: Robin Olin

[email protected]

Producent: Simon Moser

[email protected]

Konfliktredaktionen ser tillbaka på 2017 och på vad som hänt i flera av de frågor som vi följt under året. Hör om IS-rättegångar, statslöshet, nazistdemonstrationer, Trump och freden i Nordirland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2017 går mot sitt slut och vi har samlat Konflikts redaktion i studion för att berätta vad som hänt i flera av de frågor som vi grävt ner oss i under året som har gått. Några av dem, som Brexit eller IS-rättegångarna, kommer vi säkert få anledning att återkomma till framöver.

Vi önskar gott nytt år, och glöm inte att tipsa oss om vad ni lyssnare vill höra om under 2018!

Medverkande:

Ivar Ekman
[email protected]

Robin Olin
[email protected]

Firas Jonblat
[email protected]

Anja Sahlberg
[email protected]

Stephanie Zakrisson
[email protected]

Om livsfarliga vägar mot Europa, som med EU:s Afrikapolitik blivit allt farligare. Om utveckling för att komma åt migrationens grundorsaker. Och om bristen på legala vägar till EU för Afrikas unga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Detta avsnitt börjar i Madrid, där Konflikts Robin Olin följer med en grupp nykomna västafrikaner i Spaniens huvudstad Madrid. De driver runt planlöst i hopp om att hitta något att äta och någonstans att sova. Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén har träffat 26-årige Kharim Sao i Elfenbenskusten som reflekterar över de farliga migrantrutterna mot Europa, samtidigt som hon fick en inblick i maktens korridorer, när EU och Afrikanska unionen höll möte i Abidjan hösten 2017.

Det västafrikanska landet Niger har hamnat i den europeiska unionens absoluta fokus. 2015, samma år som den så kallade flyktingkrisen i Europa, beslutade EU, på ett toppmöte i Maltas huvudstad Valetta, om att försöka stoppa migrantströmmarna från Afrika genom tätt samarbete med några afrikanska nyckelländer, däribland Niger. EU använder biståndspengar för att få enskilda länder att med olika medel stoppa den illegala migrationen mot unionen.

– Niger har blivit en mönsterelev, säger forskaren Adam Abdou Hassan vid universitetet i Rouen, som ursprungligen är från Niger.

Vi hör också den 16-årige migranten Alpha Ouman Sow i ökenstaden Agadez, som stoppats som ett led av EU:s politik och skickats tillbaka till Niger.

– Att ta sig genom öknen och över Medelhavet det är verkligen svårt, ett helvete, säger han till frilansjournalisten Bastien Renouil, som gjort intervjun för Konflikts räkning.

Det finns ju också vägar för unga afrikaner som skulle kunna stanna i Afrika. Vad krävs för att gjuta framtidstro i den unga befolkningen på kontinenten? Frilansjournalisten Elise Cannuel har intervjuat den unga juridikstudenten Salimata Nah Traoré i Burkina fasos huvudstad Ouagadougou.

Är motsvarigheten till de illegala vägarna legala vägar? Finns det några sådana? 2008 satsade EU på ett center i Mali, ett slags arbetsförmedling, där tanken bland annat var att unga afrikaner skulle kunna söka jobb i Europa. Hur har det gått med det centret? Anja Sahlberg sökte svaret.

Programledare: Firas Jonblat
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om falska asylberättelser, trasiga system och priset för att leva med en lögn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi får tidigt lära oss att det är fult att ljuga. Ändå är lögnen ibland det enda sättet att få asyl i Europa. Med hjälp av Ekots reportrar Emelie Rosén och Babak Parham berättar vi om den organiserade handeln med falska asylberättelser och dokument som riktar sig mot iranier. Något som är olagligt men som ändå sker helt öppet.

Vi träffar också iranier som strandat i Aten. Hur ser de på lögnen som möjlighet till ett annat liv?

Masoud Kamali som är professor i socialt arbete vid Mitthögskolan i Sundsvall och som just nu forskar på asylberättelser, menar att osanningar är vanliga i asylansökningarna. Ett viktigt skäl är utformningen asylsystemet som det är utformat idag gör att även de som har riktiga skäl att söka asyl kan uppleva att de måste krydda sina berättelser.

Men vad händer om man får komma till Sverige, ges möjlighet till ett nytt liv och allt är baserat på en lögn? Vi hör om mannens som efter 30 år i Sverige vill tala sanning och hur svårt det kan vara att ta tillbaka en lögn.

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Producent: Simon Moser
[email protected]