Konflikt

Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas.

Tillsammans med vår reporter Amanda Lindholm tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos Yavid som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger.

I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar Sverker Spaak från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen Patrik Engström; och advokaten Ignacio Vita, verksam inom asylrätten.

I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där Abdel som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av Sofia Boo på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här.

Fasthållen till döds

I Konflikt hör ni, i Jesper Lindaus reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas.

I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter Babak Parham en ung afghan som vi kallar Amir. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till.

Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här:

Radio Sweden Coming alone to Sweden

Vill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här:

Utvisad till döds

Programledare: Ivar Ekman

[email protected]

Producent: Jesper Lindau

[email protected]

Om IS-kalifatets huvudstad. Vi känner Raqqa som ondskans högborg, men hur blev den det? Hör en kvinna inifrån Raqqa och några män i södra Sverige om deras Raqqa, den öppna, liberala landsbygdsstaden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt fokuserar i den här sändningen på Raqqa. På kartan är det en stad i Uppsalas storlek som ligger vid floden Eufrats strand i norra Syrien. Sedan ett par år tillbaka är den också känd mer som en symbol för all den brutalitet som gruppen som kallar sig Islamiska staten kommit att representera. Men Raqqa är mer än så. Det är en riktig stad med riktiga människor.

I Konflikt hör ni en kvinna från Raqqa som Konflikt varit i kontakt med. I Katja Magnusson reportage hör ni henne berätta om hur det är att leva under IS styre. Livet i Raqqa är mycket farligt så för att skydda vårt vittne har vi låtit ekots Samar Hadrous läsa in hennes berättelse.

Samtidigt är Raqqa också något annat. För att förstå vad som händer i Raqqa idag tar vi oss bakåt i tiden, till livet i stan innan revolutionen 2011 och kriget som följde. Vår reporter Khaled Alesmael åkte till utkanten av en liten stad i södra Sverige för att träffa några asylsökande Raqqa-bor. Över många koppar te får han höra om deras bild av Raqqa förr, en liberal landsortsstad som var känd för sin öppenhet.

I Konflikt diksuterar vi om hur det gick till när denna lilla stad blev ”huvudstad” i den så kallade Islamiska staten. Vi samtalar om det som för många syrier är en självklarhet, men som är mycket mindre känt utanför Syrien, nämligen att Assad-regimen och IS faktiskt är kopplade till varandra. Vi hör Sarmad Al Jilane, grundare av aktivistorganisationen Raqqa is being slaughtered silently och aktivisten Khalaf Malla, som ursprungligen är från Raqqa, och som faktiskt vara där när IS tog över.

I studion för att samtala om detta finns Aron Lund, som är sverige-baserad och internationellt erkänd analytiker av det syriska inbördeskriget. Och Idris Ahmedi, statsvetare vid Försvarshögskolan som har ett fokus på Mellanöstern och framförallt USAs politik där.

Programledare: Ivar Ekman

[email protected]

Producent: Jesper Lindau

[email protected]

Om vinnare och förlorare när USA valde Donald Trump. Hur kom det sig att en miljardär kom att uppfattas som folkets röst? Och varför förstod så få att det höll på att ske?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt handlar om det amerikanska valresultatet, ett resultat som många etablerade politiker, debattörer och journalister varnat för men som ändå tog många på sängen. En av överaskningarna var att det inte bara var arga vita män som röstade på Republikanernas kandidat Donald Trump, han fick också betydligt fler röster från kvinnor än vad prognoserna förutspått. Programmet startar på en valvaka på Women's National Republican Club, USA:s äldsta nationella republikanska kvinnoförening. Vi får möta åklagaren Mary Beth Buchanan och Claudette Hayle, som invandrat till USA från Jamaica, i frilansjournalisternas Victoria Greve och Kim Walls reportage.

En aspekt som bidragit till sprickan mellan det som brukar kallas etablissamanget och det som vissa refererar till som "folket" är de etablerade medierna. I princip samtliga etablerade amerikanska medier var kraftfullt emot Donald Trump, vad spelade det för roll för valresultatet? Konflikts Irma Norrman ställde frågan till Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms Universitet.

När programmet sänds har det bara gått några dagar sedan Donald Trump valdes till president, men glädjeruset har snabbt spridit sig till vår europeiska kontinent. Det franska partiet Front Nationals partiledare, Marine Le Pen, sa segervisst i fransk tv i veckan att "Vi har sett att det som verkade omöjligt, kan bli möjligt, det folket vill, kan bli verklighet".

Man brukar säga att i princip hela det svenska politiska landskapet ryms inom det Demokratiska partiet i USA och i år har också de svenska politiker som i vanliga fall sympatiserar med republikanerna varit skeptiska till Donald Trump. Med några få undantag, bland Sverigedemokraterna. Hur tänker de idag? Konflikts reporter Ulrika Bergquist fick tag i Tobias Andersson, ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, som varit i usa hela veckan för att fira det han ser som anti-etablissemangets seger. Hon begav sig också till Sveriges Riksdag och träffade ledamoten Mattias Bäckström Johansson (SD).

Gäster i Konflikts studio är Elisabeth Wallentin, PR-strateg, som tidigare arbetat för det Demokratiska partiet, Nicole Clifford, statsvetare som tidigare arbetat för det Republikanska partiet, Göran Rosenberg, journalist och författare, Alice Teodorescu, chef för Göteborgs-Postens ledarredaktion och Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator.

Programledare: Kajsa Boglind
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om hatfulla valkampanjer som smittar. Hur förändras demokratin när gränserna för vad man får säga förskjuts? Hör Marine Le Pens närmsta man, Trump-väljare och Amina som nästan ströps i sin egen slöja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt startar i hetluften i Arizona där amerikanerna snart vet vem som blir landets nya president. Läraren Maureen Costello har undervisat i samhällskunskap sedan Ronald Reagans tid och säger att det här är den värsta presidentvals-kampanjen någonsin, med ren mobbing, förakt för demokratiska institutioner och hårda ord. En rapport hon sammanställt visar att barnen tagit över politikernas språk – och använder glåpord för att sprida rädsla i klassrummen. Reportar Hewa Abdelzadeh och Ulrika Bergqvist.

Vad betyder det politiska språket och hur förändrar orden verkligheten?

Konflikts Anja Sahlberg tar oss till Frankrike där debatten dragit igång inför presidentvalet i vår. Hon träffar Front Nationals vice ordförande Florian Philippot som har bidragit till breddningen av partiet där trendiga unga välutbildade fransmän nu syns på Frontens valmöten. Historikern Valérie Igounet säger att Philippot har bidragit till att Front National fått en mer modern framtoning men de högerextrema kärnbudskapen är desamma. Författaren och statsvetaren Karim Amellal säger att ”lepeniseringen” har spridit sig i de franska folklagren och att även ett parti som det franska Socialistpartiet nu har anammat Front Nationals språkbruk och till viss del också politik.

Finns det ett samband mellan vad vi säger och vad vi gör? Gäster i studion är DN-journalisten Niklas Orrenius, aktuell med boken ”Skotten i Köpenhamn” och Marie Demker, professor i statsvetenskap i Göteborg som forskat både kring främlingsfientlighet och har följt värderingsfrågor i Europa under många år.

Kan själva utmålandet av den andre som ett hot göra det lättare att gå från ord till handling? Kanske rent ut av slå till någon i kollektivtrafiken, detta allmännaste av allmänna rum. Hör om Amina som blev attackerad av en man som slog henne med knytnäven och använde hennes slöja för att ta stryptag på henne. Och hon är inte ensam om att bli utsatt i kollektivtrafiken. Reportrar Mona Ismail Jama och Irma Norrman.

Programledare: Jesper Lindau
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Om kampen i Sydkinesiska havet, där den politiska kartan snabbt verkar ritas om. Är det en ny ordning vi nu ser födas – en ordning där Kina får som man vill?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur ska man förstå konflikten i Sydkinesiska havet? Frågan är stor och svaren varierar beroende på vem man frågar. Det här programmet är en produkt av ett nära samarbete med radions korrespondenter Hanna Sahlberg och Margita Boström. De har rest längs olika kuster vid Sydkinesiska havet och träffat både fiskare, turister och experter.

Genom möten med fiskare både på den filippinska ön Luzon och kinesiska Hainan får vi en tydligare bild av det större spelet, om kampen om inflytande mellan USA - som länge haft rollen som ett slags sheriff, med militärbaser och många allierade i regionen - och ett allt starkare Kina. Vi hamnar mitt i högaktuell storpolitik, när "jokern" i spelet, Filippinernas nya president Rodrigo Duterte, med stundtals mycket hård retorik, förklarat att han vill ha starkare band till Kina.

Är det han som ska stjälpa den gamla ordningen? Eller är det han som ska skapa en ny fred?

Gäster är korrespondenterna Margita Boström och Hanna Sahlberg, och professor Stein Tønnesson, verksam vid Uppsala universitet. Alla tre medverkade direkt från Taiwans huvudstad Taipei.

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om Kinas högsta ledare Xi Jinping, som många säger är den mäktigaste sen Mao. Hör röster och sånger från degknytes-restauranger, internetfester och en cyklande ambassadör om Kinas väg under pappa Xi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt från Peking handlar om Xi Jinping, generalsekreterare i Kinas kommunistparti sedan 2012. Han har också titeln Folkrepublikens president samt överbefälhavare för Folkets Befrielsearmé. Är han den nye Mao?

Konflikt besöker den enkla lunchrestaurangen Qingfeng i den västra delen av Peking. Där testar vi den enkla husmanskost som är typisk för det nordkinesiska vardagsköket; ångat vitt bröd fyllt med kött, leversoppa och ångade grönsaker. Det är maten som Xi Jinping åt när han vid ett högst ovanligt tillfälle frotterade sig med vanliga kineser. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg får höra av gäster på restaurangen att han är omtyckt och att många är nöjda med hans kamp mot korruptionen. Vi får också höra om Xi Jinpings fru, den berömda sångerskan Peng Liyuen. Hon är ytterligare en del av den populära image som Xi Jinping har, en image som skiljer sig drastiskt från hans mycket mer anonyma och gråa företrädare.

Men Xi Jinping har inte bara anti-korruptionskampanjerna och leversoppan att tacka för sin popularitet. Han har också varit skicklig på att väva in ett kraftfullt nationalistiskt budskap i sina tal, ofta i form av en slogan som lyder ”Den kinesiska drömmen”. I Konflikt från Peking berättar vi om hur Xi Jinping formulerar den här drömmen, och om hur den omsatts i en allt aktivare säkerhets- och utrikespolitik. Något som oroar många av Kinas grannländer.

Ett annat område där Xi Jinping-regimen flyttar fram positionerna snabbt är övervakning och censur på internet, där väl den stora kinesiska brandväggen är det mest kända uttrycket. Internet och kommunikationsteknologi är väldigt utbrett i dagens Kina, inte minst i form av smarta mobiler och olika appar som, som Wechat, Alipay och Baidu. Den kinesiska regimen under Xi Jinping har uppmuntrat – och samtidigt utnyttjat – den snabba teknikutvecklingen på området.

Radions korrespondent Hanna Sahlberg och Lars Fredén, fram tills helt nyligen Sveriges Kina-ambassadör, samtalar om detta på en lummig takterrass i Peking.

Programledare: Ivar Ekman

[email protected]

Producent: Jesper Lindau

[email protected]

Konflikt sänder från Berlin dit många av Tysklands nära nio hundratusen nyanlända har kommit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt sänder från Kreutzberg, en av Berlins mest kosmopolitiska stadsdelar. Här har det tyska och det turkiska som gästarbetarna haft med sig smällt samman sedan många år tillbaka.

Men bara några hundra meter bort ligger ett av de mest omstridda flyktingboeodena i hela Tyskland - inhyst i gamla hangarer på Berlins legendariska före detta flygplats Tempelhof. Där trängs just nu flera tusen människor mellan vikväggar i båsliknande utrymmen, många sen flera månader tillbaka.

Det har gått ett drygt år sen förbundskanlsner Angela Merkel höll en presskonferens här i Berlin och sa de där orden som etsade sig fast hos så många: vi kommer att klara det här - wir shaffen das.

Så vad ska man säga - hur har Tyskland klarat att ta emot alla de som kommit hit?

En av de nyblivna Berlinarna är Layla Rashid som hoppas kunna fortsätta uttöva sitt yrke som grundskollärare också i sitt nya hemland Tyskland. Men det kräver intensiva studier, framför allt i tyska. Konflikts Per Eurenius träffade henne och hennes familj och dessutom nyblivne politikern Christian Bucholz som just kommit in i Berlins delstatsparlament för invandringskritiska Alternativ för Tyskland.

Angela Merkel investerade mycket engagemang och personlig prestige när hon förra hösten förklarade att flyktingarna var välkomna i Tyskland. Under året som gått har det invandringskritiska Alternativ för Tyskland kommit in i flera delstatsparlament och Merkel har också mött hårt motstånd från de egna leden. Sveriges Radios Daniela Maraquardt beskriver hur flyktingolitiken har påverkat Angela Merkels ställning.

Också i EU har kritiken mot Angela Merkels flyktingpolitik varit hård. Det finns till och med de som skyller EUs splittring, tydligast utryckt i Brexit, på Merkels försök att driva igenom ett större gemensamt flyktingmottagande. Samtidigt finns ingen annan stark europeisk ledare som kan ta över Merkels roll som inofficiell ledare i unionen.

Konflikts Kajsa Boglind intervjuade Stefan Kornelius, utrikschef på tidningen Suddeutsche Zeitung och Josef Janning på tankesmedjan European Council of Foreign relations om hur Merkels ställning inom EU förändrats.

Gäster på kafét är Annamaria Olsson, Berlinare sedan åtta år och som startat integrationsprojekt Give Something Back to Berlin, som fått flera priser. Projektet skapar mötesplatser för både nya och mer etablerade berlinare. Många av volontärerna själva är flyktingar.

I sändningen hörs också Lars Danielsson, Sveriges ambassadör i Berlin och Tobias Etzold, statsvetare vid stiftelsen Wissenschaft und Politik, med inriktning på Skandinavisk politik, och Daniela Marqardt som är radions Berlinkorresondent.

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Per Eurenius

Om de ensamkommande som blir av med boenden och skolkamrater. Hör röster från Mölndal, Sergels Torg och Rosenbad om valet mellan att utvisas till Afghanistan eller att stanna på gatan i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Håller Sverige på att skapa en gatubarnsmaskin? Det är grundfrågan som genomsyrar dagens Konflikt. Programmet börjar på Sergels torg i Stockholm i januari 2016, när en maskerad, svartklädd mobb försökte gå till attack mot de nordafrikanska barn och ungdomar som Konflikt handlade om den 24 september. Vad skulle hända om de fick sällskap av många, många fler unga pojkar på drift?

Vi får träffa Muhammed och Mustafa, två afghanska killar som just fått avslag på sin asylansökan och fått sin ålder uppskriven till över 18 år, som tillfälligt bor på vandrarhem. De har att välja mellan att lämna det Göteborg där de har sin skola och hela sitt sociala sammanhang för att bo på en asylanläggning utanför Halmstad, eller att hanka sig fram i väntan på att deras överklagan ska avgöras och utvisningsbeslutet vinna laga kraft. Ulrika Bergqvist träffar Mustafa och Muhammed.

Vi återvänder även till Sergels torg och träffar polisen Christian Frödén, som jobbar med att söka upp unga asylsökande som hamnat utanför samhället. Han ser med oro på vintern som kommer och risken att de många nordafrikanska ungdomarna nu ska få sällskap av unga afghaner.

Vi besöker även det HVB-hem för ensamkommande barn som Mustafa och Muhammed nyligen tvingades lämna, efter att ha bott där i ett drygt år. Där berättar föreståndaren David Nilsson hur han upplever att Sverige lovat dessa unga människor för mycket, och att vi idag inte behandlar dem bättre än länder som Iran och Pakistan.

I studion för att diskutera de unga afghanernas situation finns Lars Westbratt, statssekreterare på justitiedepartementet med ansvar för migration, och Matilda Brinck-Larsen, gruppchef på ett boende för ensamkommande på Tjörn utanför Göteborg.

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Producent: Jesper Lindau
[email protected]

Om tårar och teknikaliteter när Colombia ska sluta fred. Kan ett avtal få slut på hat och hämndbegär? Är sanningen om kriget nödvändig för att colombianerna ska försonas? Eller kan den vara ett hot?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Söndag 2 oktober röstar colombianerna ja eller nej till ett fredsavtal som kan göra slut på världens längsta inbördeskrig. Men hur förlåter man och gå vidare? Vad krävs för att ett folk ska försonas efter år av infekterade strider? Det är frågor som dagens Konflikt kretsar kring.

Programmet börjar i Colombia där Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin tecknar en bild av stämningen inför omröstningen och hur folket ser på det fredsavtal som de ska rösta om.

Det mesta tyder på att colombianerna kommer att rösta ja till överenskommelsen mellan Farc och regeringen och den stora frågan efter det blir avmobiliseringen Runt 7000 gerillasoldater ska avväpnas och integreras i det civila samhället - ett samhälle som många av dem inte levt i sedan de var barn. Lotten Collin fick unikt tillträde till ett av Farc-gerillans djungelläger i juli i år, precis innan parterna förklarade att fredsavtalet var färdigförhandlat.

Kan ett folk försonas efter så många år av blodiga strider? Det är en fråga som många länder brottats med innan Colombia, till exempel Algeriet, som Colombia enligt egen utsago sneglat på när förslaget som det colombianska folket ska ta ställning imorgon mejslats fram. Det har gått nästan på dagen elva år sen algerierna gick till valurnorna för att säga sitt om "Fördraget för fred och försoning". Konflikts Anja Sahlberg minns den dagen i september 2005.

Gäster i Konflikts studio är Stefan Åström från Folke Bernadotteakademin, som länge har arbetat med avväpning av både paramilitärer och gerillasoldater i Colombia, och Karen Brounéus, psykolog och docent på institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Programledare: Kajsa Boglind
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om pojkarna som ingen vill ha. Hör om platsen de lämnat i unikt reportage från Marocko. Hör om livet i limbo i Sverige, och hör ansvarig minister om varför de utlovade lösningarna fungerar så dåligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens ämne är de hundratals - uppskattningarna säger 800, men ingen vet säkert - marockanska barn och unga män som befinner sig i Sverige, de som i media kommit att kallas de "marockanska gatubarnen". Vi närmar oss ämnet med hjälp av Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum, som länge följt frågan. Han träffar 16-årige Ali på ett bibliotek utanför Stockholm.

– Jag vill absolut inte åka tillbaka, hellre begår jag självmord än åker tillbaka till Marocko. Och min familj där vill inte heller att jag kommer hem, säger Ali, som - precis som de flesta andra - fått avslag på sin asylansökan.

Konflikt skickar sin reporter Abdelaziz Maaloum till det som kallas "Dödens Triangel" i Marocko, en region sydost om Casablanca som många av de unga marockanerna i Europa och Sverige kommer från - en region som präglas av fattigdom och hopplöshet.

Vi besöker också den marockanska organisationen Bayti, som svenska Migrationsverket slöt ett avtal med 2014 för att lättare kunna skicka tillbaka minderåriga marockaner som inte har rätt att stanna i Sverige. Men Bayti vill inte fortsätta samarbetet.

– Ingen har kunnat skickas tillbaka, det leder ingenvart, säger Jawad Chouaib, som är chef för Bayti.

Vad är regeringens plan för att lösa situationen med de unga marockanerna som vistas i Sverige illegalt? Konflikts Anja Sahlberg intervjuar den ansvarige ministern Anders Ygeman.

Gäster i studion är Emma Wennerström från Barnrättsbyrån och Kjell-Terje Torvik från Migrationsverket.

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]