Konflikt

#bild=336302#Lördagen 26 januari#ljud=1014232#Stamkonflikter i Kenya, etniska motsättningar på Balkan och klanstrider i Afghanistan - vad döljer sig egentligen bakom rubrikerna?Vad får den etniska gnistan att tända - och vad krävs för att släcka branden? Hör rösterna från Nairobi, Uppsala och Kathmandu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När de första våldsamheterna bröt ut i Kenya efter att det omtvistade valresultatet meddelades under kaotiska former den 30 december rådde först bara en allmänning förvirring. Men ganska snart kom förklaringen - etniska motsättningar mellan rivaliserande stammar!!
Och man kunde ana en outtalad hänvisning till andra underförstått obegripliga konflikter i Afrika.

Förra året, mötte reportern Magnus Bellander Faith Wambui Ng’ang’a i Nairobi. Då hade hon stora förväntningar inför valet i december. Idag har han återvänt till henne. Han möter henne i en av Nairobis förorter med sin nyfödde son Jaheim. Faith Wambui Ng’ang’a är kikuyu och sonens pappa är kiisi, men Faith Wambui Ng’ang’a hoppas på en framtid i Kenya där etnicitet inte ska ha någon betydelse.

I torsdags möttes rivalerna om presidentposten Mwai Kibaki och oppositionsledare Raila Odinga för första gången sedan de våldsamma sammanstötningarna bröt ut för en månad sedan. Men det var långt till försoning och samarbetsvilja. När de visade upp sig med medlaren Kofi Annan skakade de pliktskyldigt hand men utan att se på varandra. Direkt efter mötet upprepade Kibaki att han är den rättmätige vinnaren vilket förstås upprörde oppositionen. Många av Kenyas ledande politiker har varit aktiva sedan tiden kring självständigheten 1963. Och nu är det många som efterlyser en ny generation ledare, som kan se bortom etnicitet och föra en politik grundad på idéer.

En av dem är den kenyanske forskaren Martin Kimani som nyligen besökte Sverige. Han är en av ledarna för den nybildade medborgarrörelsen Concerned Citizens for Peace, som vill samla kenyaner över de etniska gränserna för lösa krisen.
#länk=89582#
#länk=89586#
#länk=89587#

#bild=336303#Hör freds- och konfliktforskaren Anna Jarstad om hur etnisk identitet skapas och vad det är som gör att den etniska identiteten är så lätt att använda i konflikter.
#länk=89585#

#bild=336304#På CinemAfrica filmfestival i stockholm om en dryg vecka visas den prisbelönta filmen Ezras. Filmens regissör Newton Aduaka har en ny idé på arbetsbordet; en idé om en dokumentär storsatsning på en av den afrikanska kontinentens värsta konflikter; den som präglade nigeriafödde Aduakas egen barndom - Biafrakriget. Mikael Olsson ringde upp Newton Aduaka i Paris.

#bild=336294# I Bosnien Hercegovina var etnicitet den sträng de politiska ledarna spelade på för att mobilisera kroater, serber och bosniaker mot varandra inför och under Bosnienkriget. Roland Kostić, vid institutet för freds- och konfliktforskning vid Uppsla universitet doktorerade i höstas med en avhandling om etnicitetens betydelse efter kriget och han förklarar varför fredsavtalet i Dayton gjorde slut på 4 års blodigt krig men också cementerade den etniska splittringen.
#länk=89584#

#bild=336295# En viktig förutsättning för att säkra en stabil fred är att skapa en konstitution som inkluderar de grupper som tidigare har bekämpat varandra. En veteran på det området är den internationellt uppburne professorn i juridik Yash Ghai - kenyan med rötterna i Indien. I över tre decennier har han rest jorden runt för att hjälpa till att bygga upp länder som slitits sönder av krig och konflikter eller som just vunnit sin självständighet. För närvarande är han engagerad i Nepals fredsprocess. När han ser tillbaka på sin långa erfarenhet från olika konfliktområden - Sri Lanka, Afghanistan, Iraq och Kenya för att nämna några - då konstaterar han att etniska faktorer har fått allt större betydelse genom åren.
#länk=89579#
#länk=89581#
#länk=89583#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Marie Liljedahl

#bild=333774#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pakistan har blivit en världens farligaste platser, sa den före detta presidenten och oppositionsledaren Benazir Bhutto, innan hon återvände till sitt hemland efter åren i självvald exil. Hon berättade i intervjuer att hon mottagit mordhot till exempel rörande en prickskytt i Islamabad. Men det var i Rawalpindi mördaren dök upp för drygt tre veckor sedan.

Veckan efter mordet fylldes världens media med spaltkilometer av nyheter och analys om och kring Pakistans öde. Men nu, när medias intresse svalnat och TV-kamerorna släckts, har Pakistans kris djupnat än mer. Så sent som igår dödades nära hundratalet militanta islamister vid ett tillslag mot deras bas i den nordvästra gränsprovinsen uppger den pakistanska armén. I förrgår dödades åtta personer i ett attentat mot en moské i Peshawar. Dagen innan, i onsdags, anfölls ett tillhåll för militanta islamister vid gränsen mot Afghanistan av soldater, minst 40 personer ska ha dödats, i måndags, och för en vecka sedan, i lördags, dödades minst 10 människor när en sprängladdning exploderade i Karachi, samtidigt som president Musharaff besökte staden. Och för första gången flyr nu tusentals pakistanier till Afghanistan för att gränsområdet i Pakistan är så osäkert.

Efter mordet på Benazir Bhutto tog det inte många timmar innan det parti hon hade företrätt PPP, Peoples Party of Pakistan, deklarerade att partiet försökt uppfylla hennes sista önskan; att göra hennes man Asif Ali Zardari till partiordförande.

Han klev dock ett halvt, möjligen skenbart, steg tillbaka och blev vice ordförande, som hjälp till sin och Benazirs son; blott 19-årie Bilawal. Det väckte reaktioner både i och utanför Pakistan.

#bild=333775#Men telefonerna har ringt mycket på den i Pakistan legendariska adressen 70, Clifton Road, Karachi. Huset där Bhuttoklanens anfader Zulfikar Ali Bhutto bodde, och där hans dotter Benazir hölls i husarrest efter hans hängning. Och också adress för mordet på Benazirs bror Murtaza 1996. Och idag, drygt tre veckor efter mordet på Benazir, är det Murtazas dotter Fatima Bhutto som springer mellan telefonerna.

Trots att Fatima gjort sig känd som en frän kritiker av sin faster Benazir skrev hon nyligen en mycket rörande tidningskolumn under rubriken ”Farväl till Wadi Bua”, Fatimas smeknamn på sin faster som på det lokala språket Sindhi betyder ”pappas storasyster”.
#link=89107#
#link=89108#
#link=89109#
#link=89110#
#link=89111#

Samtidigt i Sverige - hemma hos familjen Hussain i Sollentuna utanför Stockholm har stämningen varit spänd sedan mordet på Benazir Bhutto. Oron för deras pakistanska släktingar som finns spridda över hela landet gnager. Man är orolig för att de ska hamna i vägen för det eskalerande våldet. Farhannas bror befann sig 200 meter ifrån Benazir Bhutto vid attacken den 27 december förra året. Följ med Konflikts reporter Marie Liljedahl hem till familjen på middag. #link=89112#

#bild=333778#
Hassan Abbas, har tjänstgjort både som polischef i den oroliga Nordvästra gränsprovinsen och som chef för antikorruptionsmyndigheten under Musharaff. Han säger att det är tragiskt att väst inte uppmärksammat rörelsen för demokrati i Pakistan. Och att det var sorgligt att se hur regeringar i väst envisades med fortsatt stöd till president Musharaff, och bara såg på när han slog sönder rättssystemet och rörelsen för demokrati. Hassan Abbas ser västs, framförallt USA: s svek mot en begynnande massrörelse för demokrati som den största tragedin på länge i Pakistan. #link=89113#

#bild=333780#Husain Haqqani, landsman till Abbas, har också tidigare tjänat pakistanska regeringar under både premiärministrarna Nawaz Sharif och Benazir Bhutto. Bhutto var en personlig vän till ända till hennes död. Idag är han professor och chef för centret för internationella relationer vid Universitet i Boston. Också han har skrivit en uppmärksammad bok med den talande titeln ”Pakistan Between Mosque and Military”. Husain Haqqani anser att väst måste förstå paradoxerna i Pakistan.
#link=89114#
#link=89115#

#bild=333781#Författaren Ayesha Ijaz Khan är född i Pakistan men har bott många år utomlands och fick stor uppmärksamhet för sin bok Rodeo Drive to Raja Bazaar om en flicka vars föräldrar tar henne med hem till Pakistan från landet hon föddes i USA. Ayesha Khan, som också är jurist, har sedan boken kom ut gjort sig ett namn som kolumnist och analytiker av hemlandet, och hon menar att det finns två Pakistan idag.

Dels den som är i fokus i media om kriget mot terrorism och bilden av ett Pakistan som ett outvecklat och militant land. Och dels det Pakistan där människor är demokrater i hjärtat, och vill ha en rättstat. Khan menar att den bilden, den om ett modernt Pakistan, sällan syns i västmedia.
#link=89116#

Gäster i programmet

Farooq Sulehria, journalist och skribent för tidningar både i Pakistan och i Sverige. Farooq bor i Sverige men är på besök i sitt gamla hemland för att bevaka valet.

Henrik Chetan Aspengren doktorand vid School of Oriental and African Studies i London, med på telefon från bostaden i Islamabad.

Mer om Pakistan, dess politik, människor och kultur#bild=333784#
#link=89117#

#link=89118#

#link=89119#

#link=89120#

#link=89121#

Den nyligen genomförda opinionsundersökning WorldPublicOpinion fann att de flesta pakistanier visserligen vill att Islam skulle spela en större roll i samhället, men en stor majoritet vill ha ett mer demokratiskt system, motsätter sig ”talibanisering” och gav sitt stöd till regeringens planer på att reformera koranskolorna genom ett större fokus på vetenskap.
#link=89122#

#link=89123#

Programledare Mikael Olsson
Producent Petra Quiding

- OCH VAD HÄNDE MED AFRIKAS GUANTANAMO?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är snart ett år sen de islamiska domstolarnas förbund fördrevs från Somalias huvudstad Mogadishu av etiopiska trupper tillsammans med miliser tillhörande den FN-stödda interrims-regeringen. Etiopien fick i sin tur stöd av USA i form av underättelseinformation, flyganfall och amerikanska specialstyrkor.

Laglösheten och våldet härskar återigen i Somalias huvudstad Mogadishu. Strider pågår mitt i bostadsområdena. Enligt FN:s rapporter skjuter alla sidor urskiljningslöst omkring sig och gör sig skyldiga till grova övergrepp mot civilbefolkningen.

De senaste veckorna har de värsta striderna sen i våras rasat i staden. Mer än 200.000 människor har tvingats lämna sina hem. Och så gott som dagligen kommer rapporter om civila dödsoffer. Över 20 dödade civila bar det gångna dygnet.

Hör Mustafa Haji, chefredaktör på Radio Simba om den dagliga kampen för överlevnad och hoten som särskilt riktas mot journalister.
#link=87188#

Cathrine Weibel, informationsansvarig på FN:s flyktingkommissariat UNHCR berättar om desperata flyktingar som flyr hals över huvud, utan andra ägodelar än kläderna de bär och om familjer som splittras och barn som försvinner i kaoset.

#bild=323959#Omvärlden måste sluta blunda för situationen i Somalia, uppmanar Christian Balslev-Olesen, representant för FN:s barnfond Unicef, i Somalia. Det är orättfärdigt att vi ser på medan läget ständigt förvärras i landet som redan har bottenrekord i barnadödlighet, fattigdom och våld, säger han.

Och Balslev-Olesen får medhåll av FN:s särskilde sändebud i Somalia Ahmedou Ould-Abdallah som beskriver situationen i landet som den värsta humanitära katastrofen i Afrika. Daniela Marquardt får tag på honom medan han förbereder sin rapport till FN:s säkerhetsråd.
#link=87183#

Från Somalia kommer den näst största gruppen asylsökande till Sverige. Hittills i år har 3000 somalier sökt asyl här. Men de mindre resurstarka riskerar livet och tar sig över havet till Mellanösterns fattigaste land, Jemen. Under 2007 har 1000 personer drunknat eller förvunnit under den livsfarliga resan.

#bild=323962#Under hösten har flyktingströmmen från Somalia fördubblats jämfört med förra året, enligt UNHCR. Och nu finns omkring 100.000 somaliska flyktingar i Jemen. Många bor i tält i flyktingläger under miserabla förhållanden. Hör frilansjournalisten Daniel Ureys reportage från flyktinglägret Al-Kharaz i den ogästvänliga öknen i södra Jemen.

Konflikt följer upp vad som händer med Afrikas Guantanamo, de hemliga fängelser i Etiopien där ett 100-tal personer spärrades in efter att de flytt undan striderna i Somalia i december 2006. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har talat med andra fångar som satt kvar efter att flera västerlänningar släpptes i våras, däribland de fyra svenskar.

Den 3 december offentliggjorde USAs 16 säkerhetstjänster en gemensamt skriven rapport om Irans kärnvapenprogram. Efter noggrann underrättelseinhämtning och analys kom säkerhetstjänsterna fram till slutsatsen att Iran troligen hade lagt ned sitt kärnvapenprogram redan 2003.

Rapportens slutsats har i USA och världen närmast unisont tagits emot som en bekräftelse på att USAs politik gentemot Iran varit felaktig. Och den allmänna slutsatsen är nu att USA inte kan bruka militärt våld mot Iran för att stoppa Irans kärnenergiprogram.

Men det finns kritiker som anser att rapporten inte ska köpas rakt av. Och kritiken som inte hörts här i sverige, är faktiskt värd att reflektera över. En av de skarpaste kritikerna i USA, är USAs förre FN-ambassadör John Bolton. Tidigare var han dessutom minister för vapenkontroll vid det amerikanska utrikesdepartementet - med ansvar bland annat för analysen av Iran. John Bolton kallar underättelserapporten för en kvasi-kupp.
#link=87184#
#link=87185#
#link=87186#
#link=87187#

Programledare: Saam Kapadia
Producent: Daniela Marquardt

om tunga svenska (s)-politikers utspel om avvisning av flyktingar och om en marknad för smugglare som växer då möjligheter att söka asyl i EU minskar samtom Turkiet som buffertzon för flyktingar till EULördag 8 december#ljud=928030#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#bild=321421# I förra veckan tog debatten om flyktingpolitiken ny fart efter att kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson, som är en av socialdemokratins tyngre politiker, föreslog att flyktingar som kommit hit med hjälp av flyktingsmugglare omedelbart skulle avvisas utan att få sina asylskäl prövade. Han möttes av avståndstagande från sitt eget parti och kritik ifrån en stor del av det politiska etablissemanget. #länk=86642# #länk=86643#

#bild=321422#
Men Göran Johansson fick stöd av sin socialdemokratiske partikollega i Malmö, kommunalrådet Ilmar Reepalu. Och de båda fick applåder av Sverigedemokraterna: ”Det är naturligtvis glädjande att de etablerade partierna, i likhet med sina danska kollegor och trots sina tidigare utfästelser, är på väg att anpassa sin politik efter vår” skrev sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i ett pressmeddelande. Efter kritiken försökte Johansson och Reepalu i efterföljande intervjuer att nyansera sina uttalanden något men båda vidhöll att flyktingsmugglingen är det stora problemet. #länk=86638#

Men forskningen säger något annat. Den bild som målas upp av politiker och media är inte den riktiga, säger forskare i flyktingfrågor. Det starka fokuseringen på den kriminella hanteringen har skapat vrångbilder och det har lett till att debatten om flyktingarna handlar om fel saker, #bild=321424#
säger Ilse van Liempt på Institute for Migration Studies i Amsterdam. Hon har doktorerat på flyktingsmugglares drivkrafter och när hon intervjuas av Konflikts Saam Kapadia säger hon att de olyckor som drabbar flyktingar i smugglares händer ytterst är EU:s brott. Ett brott mot de mänskliga rättigheterna, eftersom EU:s lagar och regler nu utformats så att det i det närmaste blivit omöjligt att kunna söka asyl utan hjälp av smugglare. #länk=86634# #länk=86637#

George Joseph har på uppdrag av den katolska biståndsorganisationen Caritas talat med många flyktingar som smugglats och hört många vittnesmål om umbäranden som flyktingarna fått genomleva för att ta sig till Europa. Men han berättar också i dagens Konflikt att de flesta, trots umbäranden, skulle ta samma beslut idag. Det finns idag inte finns något annat val än att anlita en smugglare om man vill söka asyl i Europa. Muren kring Europa spelar flyktingsmugglarna i händerna, hävdar George Joseph.

Migrationsminister Tobias Billström möter Gregor Noll,#bild=321420#
professor i folkrätt vid Lunds Universitet i diskussion i studion. Där professor Noll, som forskat i och också agerat konsult när det gäller migrationsrättsliga frågor i EU, efterlyser kraftfullare svenska initiativ för att garantera möjligeten att söka asyl enligt Genevékonventionen. Bland annat diskuteras Gregor Nolls förslag om att möjliggöra asylansökningar på EU-ländernas ambassader. #länk=86641#

#bild=321423#
Journalisten och debattören Per Wirtén intervjuas av Konflikts Daniela Marquardt om sina möten med flyktingsmugglare. Han har funnit att bilden av enskilda flyktingsmugglare många gånger blivit felaktig och att diskussionen snarare borde handla om varför vi bygger murar runt Europa och därmed skapar en marknad för människosmuggling. #länk=86634# #länk=86636# #länk=86635#

#bild=321419#
I takt med att EU har skärpt visumregler och förstärkt gränsbevakningen mot nordafrika, mellanöstern och det forna sovjetunionen, så har Turkiet roll som uppsamlingsplats för flyktingar som vill till Europa blivit tydligare. I Turkiet finns 100 000-tals flyktingar som försöker ta sig in i EU. #bild=321425#
I försök att leva upp till EU:s krav för fortsatta förjhandligar om ett EU-medlemskap har Turkiet försökt skärpa gränskontrollerna. Men flyktingarna har också blivit en bricka i förhandlingsspelet. Frilansjournalisterna Leon Tomlinson och Daniel Urey har besökt rapporterar om en närmast desperat flyktingsituation i Istanbuls fattiga förorter. #länk=86639# #länk=86640#

Programledare: Saam Kapadia
Producent: Mikael Olsson

#bild=318391#Om invandrings-politikens två sidor;

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hundratals miljoner människor världen över har det gemensamt att de lämnar sitt hemland i hopp om ett något bättre liv någon annanstans. Ledande politiker i världens rika länder uppvisar också gemensamma drag. De försöker stilla oroade hemmaopinioner med allt hårdare tag mot invandringen. #bild=318393#

I Sverige hade vi i veckan det socialdemokratiska kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson, som vill slänga ut alla de som kommit hit med hjälp av människosmugglare. #bild=318783#I de två första stora TV-debatterna i USA mellan alla de amerikanska presidentkandidaterna har frågan om immigration blivit den hetaste potatisen. När demokraternas kandidater debatterade försökte de undvika frågan. Men när republikanernas kandidater ställdes mot varandra försökte de istället överträffa varandra i grenen att stoppa invandringen. Den republikanske presidentkandidaten Duncan Hunter, från San Diego, är en av dem som allra ivrigast driver förstärkt skydd mot Mexico och var med och tog besluten om att bygga barriärer mot Mexico.
#link=86170#
#link=86169#
#link=86175#

Idag är USA i färd med att förlänga de båda stängsel som löper längs vissa delar av gränsen till Mexico. För tio år sedan var gränsövergången mellan Tijuana i Mexico, och San Ysidro i södra Kalifornien, den allra mest populära. Men med två stängsel, värmesensorer och ett ökat antal amerikanska gränspoliser, har antalet gripna minskat till ungefär en fjärdedel. I mer oländiga områden, längre österut, försöker hundratals människor dagligen att ta sig över gränsen. Frilansjournalisten Claes Andreasson har, för Konflikts räkning, följt med den mexikanska gränspolisen i Tijuana, Grupo Beta, som främst har till uppgift att hjälpa emigranter. De kom att möta flera som stött på amerikansk polis, deporterats, men är fast beslutna att försöka igen.
#link=86172#
#link=86168#

#bild=318685#Lilia Velasquez är advokat och lärare vid California Western School of Law i San Diego i södra Kalifornen, och specialiserad på immigrationsrätt. Efter drygt 20 år i yrket konstaterar hon krasst att immigranterna inte längre har några rättigheter som hon kan tillvarata åt dem. Egentligen borde hon ha lagt ned sin verksamhet för länge sedan. Men hon fortsätter att brinna för att ändra de amerikanska invandringslagarna. Med smeknamnet ”flaming justice”, flammande rättvisa, och propert klädd i röd dräkt syns hon ofta ute bland migranter och den amerikanska allmänheten för att informera om hur systemet fungerar - eller snarare inte fungerar. Men det viktigaste arbetet bedriver Velasquez på sin advokatbyrå. När Konflikts Daniela Marquardt ringer upp henne börjar hon berätta om en mexikansk man med fyra barn som är amerikanska medborgare. Hans fru var tvungen att åka till Mexiko för att ta hand om sin svårt sjuke far. Och när hon skulle återvända till familjen måste hon ta hjälp av en smugglare för att ta sig över gränsen till USA. Och det här var just när skogsbränderna i södra Kalifornien bröt ut tidigare i höstas…
#link=86154#
#link=86178#

#bild=318690#I det Europa som tillhör EU har fokus, liksom i USA, legat på att säkra EU:s yttre gränser för att stoppa inflödet av immigranter. ”Frontex”, EU:s byrå för samarbete kring gränsbevakningen, startade i år sitt Europeiska patrullnätverk i samband med flyktingströmmen från Afrika till kanarieöarna. Så muren byggs allt högre, men för en månad sedan tog EU-kommissionen ett nytt initiativ och öppnade en liten dörr in till Europa. ”Blue card”-systemet som svar på USA:s ”Green card”. För de mest högkvalificerade; IT-tekniker, ingenjörer och läkare. För där finns ett stort behov av den invandringen, hävdar Franco Frattini, eu-kommissionens vice ordförande och kommissionär för rättvisa, frihet och säkerhet. Konflikts Mikael Olsson ringde hans talesman, Friso Roscam Abbing, och frågade om kampen om de högutbildade, behovet av de lågutbildade och regleringar för att göra den illegala invandringen legal. Som experimentet med spanska, tillfälliga ”apelsinplockarvisum” till marockaner…
#link=86181#
#link=86185#
#link=86184#
#link=86183#
#link=86180#
#link=86186#

#bild=319977#Men det finns de som är kritiska till behandlingen av migranter som en handelsvara som tas in och kastas ut efter behov. En av dem är Parvati Raghuram, forskare och lärare i migrationsfrågor vid Open University i Milton Keynes i Storbritannien, och som själv har sina rötter i Indien. När Daniela Marquardt träffar henne på seminarium i Stockholm vill Raghuram vända på saken och belysa vilken betydelse migranter har haft i de länder de kommer till. Hennes eget specialområde är den brittiska hälsovården som är helt beroende av läkare och sjuksköterskor från länder i Afrika, Karibien och södra Asien. Den brittiska regeringen talar stolt om den nationella hälsovården, National Healthcare Service, men Parvati Raghuram tycker det borde heta Internationella hälsovården...
#link=86187#

#bild=318694#Bland europas politiker hörs ofta talet om ett helhetsperspektiv, där det vid sidan av satsningarna på hårdare gränskontroller också utlovas satsningar på bistånd för att skapa möjligheter till försörjning också i migranternas hemländer. Senast var det vår egen migrationsminister Tobias Billström som i sitt tal på EU:s ministermöte för en dryg vecka sedan efterlyste satsningar i bland annat norra Afrika. Men hitills har mycket lite synts till och liken efter flyktingar som förolyckats till havs fortsätter att flyta iland på Spaniens stränder. Just en sådan flyktingtragedi väckte invånarna i den spanska byn Rota på Atlantkusten nära Gibraltar sund. Reportern Ulrika Bergkvist ringde läraren Rafael Quiros som först upptäckte kropparna av de 37 unga marockanerna och bestämde sig för att göra något. Idag är han ordförande för Solidaridad Directa, en vänföreningen med byn Hansala i Marocko, där många av de unga flyktingarna kom ifrån.
#link=86167#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Mikael Olsson

Lördag 24 november

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Jordens folk har nu nått så långt i sin samhörighet att en rättskränkning på en plats på jorden upplevs av alla” Med det Immanuel Kant-citatet ur hans ”Om den eviga freden” från 1795 inleder arrangörerna av årets sk MR-dagar, folkrörelsernas forum för mänskliga rättigheter, sin programbroschyr. #link=85722#

MR-dagarna hölls i början av veckan på Stockholmsmässan. Och arrangörerna hade bemödat sig om ett digert tvådagarsprogram fyllt av föreläsningar, seminarier och debatter om frågor kring krig, fred, mänsliga rättigheter och rättssäkerhet. Men trots mängder av kvalificerade utländska och svenska gäster verkar evenemanget ha passerat så gott som obemärkt i svenska medier. En sökning på internet igår gav inga träffar i svenska tidningar eller TV.

Kanske säger det något om vilken vikt svensk offentlighet fäster vid den dramatiska inverkan ”kriget mottt terrorismen” haft på individers rättssäkerhet runt om i världen. Det är bekymmersamt då just detta skeende verkligen synliggjort viktiga brister i olika länders rättstillämpning, konstituion och/eller demokrati. I dagens konflikt medverkar fyra nyckelpersoner inom området De är alla jurister som mot sina regeringars vilja kämpar för att värna rättsäkerheten i kampen mot terrorismen.

#bild=316373#
Och så hör ni ett av offren. Adel Hakim. Oskyldigt fängslad på Guantanamo.

Här i Konflikt har vi vid flera tillfällen sen juni 2006 berättat om dom fem uiguriska män som fyra år var fängslade på Guantanamo, trots att dom tidigt friades av USA från alla terroristmisstankar. #bild=316374#

I maj 2006, flögs uigurerna från Guantanamo till Albanien. Där hamnade de i ofrivillig exil på en nedgången flyktingförläggning utan möjligheter att lämna landet. Sverige hade vid två tillfällen fått frågan ifrån USA om att ta emot dem, men sagt nej. Övriga länder i Europa sa också nej. Albanien var det enda land som tackade ja och det var efter löften om pengar från USA.

En av männen, Adel Hakim, har en syster i Sverige. Han kunde lämna Albanien i söndags eftersom han fått ett fyradagarsvisum till Sverige för att kunna berätta om sina upplevelser på MR-dagarna i Älvsjö.

#bild=316372#
Det är åtta år sen Adels storasyster Kavser Hakamjan senast träffade sin lillebror. Det var i hemstaden Ghulja i Xingjiangprovinsen i Kina. Nu, efter fyra års inlåsning på Guantanmo och ett och ett halvt år i ofrivillig exil i Albanien, är Adel hos sin syster och hennes barn i Sverige. Konflikts Randi Mossige Norheim skildrar återföreningen.

Adels öde väcker frågan om det finns någon möjlighet till upprättelse eller ersättning för den skada sådana som Adel lidit. #bild=316378#
En av dem som arbetar intensivt med det är Steven Watt, advokat vid ”American Civil Liberties Union”. ACLU är en lobbyorganisation för medborgerliga rättigheter och förträder flera personer som råkat ut för utomrättsliga gripanden, placerats i hemliga fängelser eller på Guantanamo. Bland dom klienter som Steven Watt driver skadeståndsmål för, så finns den tyske medborgaren Khaled Al-Masri och egyptiern Ahmed Agiza som avvisades från Sverige. Konflikts Mikael Olsson intervjuar Watt. #link=85723#

I Italien har en rättsprocess redan inletts mot 26 CIA-agenter#bild=316377# och 5 medlemmar av den italienska militära underättelsetjänsten. Bland andra de till helt nyligen två högsta cheferna för italiens militära underrättelsetjänst, SISMI. Åtalet leds av åklagaren Armando Spataro, biträdande chef för åklagarmyndighetens anti-terroristenhet i Milano, också han på Sverigebesök. I en intervju av Mikael Olsson berättar den rutinerade Spataro om att det inte är ”krig” mot terrorismen som behövs utan ordinärt polisarbete. Som mot maffian. #link=85725# #link=85724#

En annan åklagare som skulle talat på MR-dagarna i helgen heter Martin Hoffmann, vid åklagarmyndigheten i München. Han och hans kollegor har utfärdat internationell arresteringsorder mot de tretton CIA-agenter som var inblandade i bortförandet av den tyske medborgaren Khaled Al Masri 2003. #bild=316379#
Men Martin Hofmann ställde in sin föreläsning i Stockholm i sista stund. Det skedde efter överläggningar med det tyska justitiedepartementet. Konflikt ringde Hoffmanns chef vid överåklagarämbetet i München, August Stern, och bad om en förklaring. #link=85726#

Även i Sverige har frågetecknen kring säkerhetstjänsternas metoder varit många. Inte minst i gripandet och bortförandet av de två egyptierna Agiza och al Zery. Justitieombudsmannen har i det fallet konstaterat att brott mot svensk lag begicks, men det har aldrig prövats i domstol. Och i våras berättade Konflikt om de svenska medborgare som greps vid Somalias gräns och som sen satt fängslade i #bild=316380#
Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Samtidigt avslöjade Konflikt att SÄPO försökt värva en bror till en av de fängslade som informatör mot löften om hjälp att få hem svenskarna från Etiopien. Idag säger en av Sveriges ledande kriminologer, polisprofessorn Leif G W Persson, att samtalsmetoden, som är oetisk, är ett standardverktyg för underättelsetjänsten - och påstår han, SÄPO-chefen Anders Danielsson kommer aldrig någonsin att stoppa metoden. Reporter Randi Mossige Norheim.

Programledare: Saam Kapadia Producent: Mikael Olsson

FÖR YTTERLIGARE FÖRDJUPNING SE KONFLIKTS ARKIV DÄR BLA FLERA PROGRAM AVHANDLAR FRÅGORNA OVAN:

-12 MAJ I ÅR INTERVJUAS BLA FD CIA-CHEFEN MICHAEL SCHEUER I KONFLIKT DEN . #ljud=882381#

- 24 MARS, 14 APRIL OCH 26 MAJ OM SVENSKARNA FÄNGSLADE I ETIOPIEN

- 30 DECEMBER -06 ETT SAMMANFATTANDE REPORTAGE OM UIGURERNAS OCH ADEL HAKIMS ÖDE.

DESSUTOM KAN NI LYSSNA PÅ DETTA REPORTAGE UR VECKANS STUDIO ETT: #ljud=882261#

#bild=313961#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omställningen av det svenska försvaret från ett invasionsskydd till en försvarsorganisation som ska delta mer aktivt i internationella krishärdar ökar riskerna för skador och död.

Hur väl förberedda är soldaterna på de situationer och hot de kommer att möta? Är det svenska samhället redo? På senare tid har flera politiska beslut fattats som kan komma att kosta svenska liv.

Nyligen beslutade riksdagen att Sverige skall bidra med minst 200 soldater till en norsk-svensk FN-insats i Darfur i Sudan. I Darfur råder som bekant inbördeskrig, minst 15 av soldaterna från Afrikanska unionens FN-styrka i Darfur har dödats och vad som beskrivs som ett folkmord pågår.
#link=85357#

I nästa vecka väntas riksdagen besluta om att sända ett skyttekompani på minst 200 man till Tchads gräns mot Sudan för att på EU-uppdrag stabilisera läget. Området beskrivs som en krigszon och en del av kriget i Darfur.

Samtidigt har försvaret hållit slutövning med den Nordiska stridsgruppen, Nordic Battle Group, som under första halvåret 2008 skall fungera som EU:s snabbinsatsstyrka. 2800 man, varav 2300 svenskar, ska stå stridsberedda.

Dessutom har Sverige två stora pågående insatser. I Afganistan finns idag knappt fyra hundra svenska soldater och i Kosovo undefär lika många. Sverige har även ett 40 tal militära observatörer på 13 nog så farliga platser runt om i världen.

Idag finns alltså drygt 800 svenska militärer i aktiv utlandstjänst. Men om alla planerade insatser blir av, och den nordiska stridsgruppen skickas ut, så kan Sverige till våren ha över 3500 soldater ute i världen. Och i konflikthärdar som ofta kommer att vara långt farligare än de flesta tidigare uppdrag.
#link=85356#
#link=85353#

I Sverige har debatten kring dessa frågor varit betydligt tystare än i andra länder. Och när frågorna diskuteras handlar det ofta om tillgången till avancerad utrustning och fysiskt skydd. Men ett allvarligt och växande problem är de psykiska skador som soldater i utlandstjänst drabbas av.

I veckan återvände 230 svenskar som har tjänstgjort i Afghanistan. Av dem har 30 personer sökt psykologhjälp. Det är dubbelt så många som i den förra gruppen återvändare.

I programmet medverkar Försvarsmaktens insatschef Anders Lindström och Per-Erik Korström, veteran med lång erfarenhet av utlandsmissioner och utbildning av soldater för internationell tjänst.
Hör också försvarsminister Sten Tolgfors och hans företrädare Mikael Odenberg. Allan Widman (fp) är regeringens utredare av den svenska veteranpolitiken.
#link=85354#

#bild=314025#Ulrika Bergqvist tecknar ett personligt porträtt av sin kamrat Tomas Bergqvist, som tjänstgjorde för Särskilda skyddsgruppen, SSG, när han omkom i ett sprängattentat i Afghanistan i november 2005.

Programledare: Saam Kapadia
Producent: Daniela Marquardt

#bild=311588#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Räknat i naturtillgångar är Kongo ett av världens rikaste länder. Här finns i stort sett varje mineral som listats i det periodiska systemet. Under kung Leopolds kolonialstyre på 1800-talet var gummi den stora inneråvaran. I dag är det andra rikedomar som lockar investerare till landet, som det relativt okända mineralet coltan. Coltan är så betydelsefullt för den högteknologiska industrin att vissa bedömare säger att den trådlösa kommunikationen inte hade existerat utan det.

#bild=311603# För vår reporter Ulrika Bergquist berättar Colette Braeckman om den svartgrå mineralmassan coltan som de flesta av oss drar nytta av varje dag. Braeckman, journalist från den forna kolonialmakten Belgien skriver för Le Soir och Le Monde Diplomatique och har skrivit flera böcker om Demokratiska Republiken Kongo.

#link=84961#

#link=84960#

Paul Efambe, på konsultföretaget Afric berättar om den ström av internationella investerare som just nu söker hans och andras tjänster i Kinshasa.
#bild=311178# Och hör forskaren John Katunga om råvarorna som en förbannelse för hans hemland. Katunga bor numera i Kenya där han arbetar med bistånd och forskar kring kopplingarna mellan naturtillgångar och konflikt.

För trots att Kongo-Kinshasa alltså har några av de största och mest värdefulla mineralfyndigheter i världen är landet ett av världens fattigaste. Man beräknar att 1.200 människor om dan dör av ren och skär nöd - brist på rent vatten, sanitet, avsaknad av mat och av sjukvård och mediciner. Pengarna från naturresurserna hamnar helt enkelt någon annanstans, än hos det kongolesiska folket.

Men sen knappt ett år tillbaks har Kongo nu en folkvald regering, efter årtionden av vanstyre, envälde och krig. Och den nya regeringen har för avsikt att omförhandla kontrakt som givits till utländska gruvbolag, kontrakt som helt enkelt varit för dåliga för Kongos del.

#bild=311182# Konflikts Maria Sjöqvist intervjuar en av dem som står bakom översynen, landets vice gruvminister Victor Kasongo.

#bild=311156# Patricia Feeney på organisationen UK-Raid i London, som arbetar med just företags ansvar gentemot utvecklingsländer, har varit en av de pådrivande parterna i kampanjen Fair Share for Congo. Kampanjen har samlat över 20 organsationer i Kongo, Europa och Nordamerika kring kravet att Kongo ska få ut sin rättmätiga del av vinsten från tillgångarna som utvinns i landet. UK-Raid hoppas på kommissionen som ska se över gruvkontrakten men känner tveksamhet inför om regeringen i Kongo kommer att följa rekommendationerna.

#link=84963#

#bild=311173# Och Jason Stearns, en av västvärldens ledande experter på Kongo, säger att många av dem som var med och förhandlade fram de dåliga kontrakten fortfarande har viktiga roller i den kongolesiska regeringen i dag. Han befinner sig just nu i Kinshasa för research för den bok han skriver om kriget i Kongo, bland annat om råvarornas roll för maktkampen.

#link=84962#

Svenskanknutna Lundin Mining är ett av de företag som har granskats av kommissionen i Kongo för en eventuell omförhandling av sitt kontrakt där. Hör bolagets egen version om varför Kongo är en bra investering. Konflikts Daniela Marquardt intervjuar informationschefen Catarina Ihre som inte oroar sig över granskningen. Men Patricia Feeney på organisationen Raid tycker att det finns många oklarheter kring hur Lundin Mining fick sitt åtråvärda kopparkontrakt i Katanga-provinsen, och säger att det är något som den svenska regeringen borde intressera sig för. Handelsminister Ewa Björling svarar på Raids propå.

Men det går faktiskt för ett litet fattigt land att förhandla fram bra villkor gentemot det internationella storkapitalet. I Liberia har Afrikas första kvinnliga president, Ellen Johnson-Sirleaf haft som en av sina första prioriteringar att göra slut på dåliga överenskommelser med internationella storbolag. #bild=311171# Richard Tolbert, chef för den Nationella investeringskommissionen, återvände till sitt hemland Liberia efter 25 framgångsrika år på Wall Street, bland annat för att omförhandla landets kontrakt med världens största stålföretag Mittal Steel. Konflikt berättar om gruvkontraktet som hålls fram som ett föredöme för vad ett litet fattigt land kan uppnå.

I studion Magnus Jörgel på Försvarshögskolan som forskar i råvarornas roll i konflikter i framför allt Afrika.

#link=85106#

Programledare Daniela Marquardt
Producent Maria Sjöqvist

#bild=309207#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Vi måste, om inte få bort, så i alla fall lätta på det tryck på media som kommer från regeringen och stora affärsintressen”. Det sa den amerikanske legendariske journalisten Dan Rather till Larry King i ”Larry King live” på CNN i september i år. Några dagar tidigare hade han stämt sin forna arbetsgivare CBS och dess forna ägare Viacom på 70 miljoner dollar.
Skälet till stämningen är det reportage som sade sig kunna bevisa att president George Bush fick hjälp att slippa undan krigstjänst i Vietnam. CBS stoppade reportaget och Dan Rather och hans kollegor fick sparken och programmet 60 minutes II som las ner.
Nu menar Dan Rather att ägarna och ledningen för CBS vek sig och offrade den oberoende journalistiken för företagets vinstintresse.
#link=84570#

#link=84571#

#link=84587#

#link=84572#

Imorgon är det exakt ett år till presidentvalet i USA och primärvalskampanjerna är i full gång i USA. Den bevakas på ett aldrig tidigare sett vis, med internet som på allvar denna gång spelar en roll. Bloggar, videoklipp, kampanjer, allt sker på internet.
Men samtidigt så är de etablerade medierna i kris hävdar många, och den krisen gäller vare sig pengar eller teknik. Det handlar om trovärdighet och oberoende. Kritikerna hävdar att USAs etablerade medier om inte helt, så till stor del, satt sig i knäet på den politiska och ekonomiska makten.

#bild=309220#

En som gett Dan Rather starkt stöd är president Clintons förre rådgivare i Vita Huset. Sidney Blumenthal. Förutom att vara presidentrådgivare så har han också varit chefredaktör på nättidningen Salon.com. Idag arbetar han på New York University.

Sidney Blumenthal anser att den amerikanska pressen är befläckad av självcensur, att de stora mediebolagen vikt sig för påtryckningar ifrån Vita huset och att den amerikanska pressens trovärdighet och oberoende är i kris.
#link=84573#

#bild=309241#Men Blumenthal, som var president Clintons rådgivare och sedan varit chefredaktör på den liberala nättidningen Salon, avfärdas av Washington Posts neokonservative kolumnist Charles Krauthammer. Han anser att stämningsansökan visar att Dan Rather förlorat förståndet.

- Ni européer borde se på Amerika i ett enklare perspektiv och strunta i de grandiosa hotbilder som ni matas med ifrån den europeiska och amerikanska vänstern, säger Charles Krauthammer i Konflikt.
#link=84575#

#bild=309216# Men debatten i USA om den egna utrikespolitiken har ställt frågan om amerikanska media gjort sitt jobb, i fokus. En av dem som anser att media svikit och till och med bidragit till bedrägerier och krigshets är Scott Ritter, tidigare vapeninspektör i Irak, underrättelseofficer i marinen och numera flitig debattör. Han är republikanen som röstade på Bush, men när han kriget mot Irak blev ett faktum blev han istället en av den amerikanska fredsrörelsens förgrundsfigurer. Han menar att de flesta amerikaner inte längre kräver djup eller kvalitet i nyhetsförmedlingen, och skälet till det är att medieföretagens viktigaste uppgift är att tjäna pengar. För, som Ritter säger, komplexa resonemang och impopulära sanningar är inte bra för affärerna.

Hör också en av USAs mest regelbundna och talföra kritiker av media; Eric Alterman, återkommande kolumnist och bloggkrönikör i mediefrågor för den vänsterliberala veckotidningen The Nation och NBCs nyhetsweb. Alterman är också professor i journalistik vid Brooklyn college vid universitetet i New York och har författat ett flertal böcker i ämnet.
Enligt Eric Alterman blev medieföreträdarna farligt försiktiga efter 11 september-attentaten. Och de liberala, och mer vänsterorienterade krafterna i USA, har levt i föreställningen att media i huvudsak tjänade deras syften, säger Alterman, men hävdar att det blivit mer och mer uppenbart att media i decennier framförallt gynnat de konservativa.
#link=84577#

Gäst i studion Erik Åsard, professor och föreståndare för Svenska Institutet för Nordamerikastudier (SINAS) vid engelska institutionen, Uppsala universitet.

Mer om USA och media
I dagarna bereds i den amerikanska kongressen ett förslag till förändrad medielagstiftning när det gäller ägande av media.
#link=84578#

#link=84579#

#link=84581#

Programledare Saam Kapadia
Producent Petra Quiding

#bild=306905#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyra miljoner irakier är på flykt undan våldet och kaoset i Irak. 2 miljoner finns i grannländerna Jordanien och Syrien och 2 miljoner gömmer sig inne i landet. #link=84251#

#bild=306907#Bland dom finns tusentals personer som valde att arbeta för koalitionsstyrkorna för att hjälpa till att skapa det Irak de trodde på. Som hoppades på att USA:s invasion skulle ge dem friheten. Eller som samarbetade för att klara dagen. Idag är de antingen döda eller under livshot. Många har redan dödats eller fått sina anhöriga mördade eller kidnappade. För stora delar av befolkningen i Irak betraktar dem som medlöpare och förrädare. #link=84256# #link=84257#

#bild=306906#Idag uppskattas fler än 100.000 irakier varje dag riskera sina liv för den amerikanska insatsen i Irak. Men i USA var det länge tyst om dem. Den amerikanska linjen har nämligen varit att inte ta hand om dessa irakier och att inte låtsas om problemet.

#bild=306908#Men nu finns en lista med namn och kontaktuppgifter till en liten del av alla dem som är i desperat behov av skydd. Bakom listan står Kirk Johnson, som arbetade för den amerikanska biståndsorganisationen USAID i Bagdad och Fallujah under 2005. Denna världens sorgligaste lista, som Johnson kallar den, växer för varje dag, men det började med ett namn, kollegan Yagdhan som skrev till Kirk Johnson efter en makaber och skrämmande #bild=306898#
upplevelse när han kom hem från jobbet en dag. Kirk Johnson, som driver the List project, intervjuas av Konflikts Daniela Marquardt. #link=84252# #link=84253# #link=84254# #link=84255#

#bild=306909#Den som mest ingående bevakat USA:s hantering av irakiska anställda i Irak är journalisten och författaren George Packer. Efter en reportageresa till Europa, mellanöstern och Irak skrev han ett mycket uppmärksammat reportage i The New Yorker i våras. Titeln på reportaget var ”Betrayed”. Förådda. Efter artikeln vittnade George Packer inför det amerikanska representanthusets utrikesutskott tillsammans med en av de irakier som varit anställd på den amerikanska ambassaden i Bagdad. Inför representanthusets utrikesutskott den 26 mars i år berättade hon att hon 2003 såg fram emot#bild=306904#
den amerikanska invasionen för att få uppleva ett fritt Irak, men sedan dess sett den drömmen gå i kras och tvingats i landsflykt efter att ha nekats asyl i USA. George Packer berättar i ett samtal med Saam Kapadia att han skäms och blir rasande när han tänker på att Sverige tagit emot tiotusentals irakier och att USA bara några hundra. #link=84258# #link=84259# #link=84260#

Ett land som tagit sitt ansvar är Danmark. Men det var efter häftig debatt och motstånd från regeringen som Danmark till sist beslutade att evakuera de irakier som arbetat för den danska militären i Basra. Nära 400 tolkar och familjer har flugits från Irak till Danmark de senaste 3 månaderna. Ett sextiotal av dem har redan fått asyl. Samtidigt betonar den danska regeringen att tolkarnas ansökningar behandlas som alla andra och om skälen till asyl inte är tillräckliga så riskerar dom skickas tillbaka. Konflikts träffade några av de irakier som precis fått uppehållstillstånd på Röda Korsets flyktingläger i Ebeltoft på Jylland. Hade vi förstått att konsekvenserna skulle bli så här hade vi aldrig ens övervägt att jobba för danskarna, berättade de för Konflikts Petra Quiding. #link=84261# #link=84262#

Sverige framhålls av många, som tex George Packer ovan, som ett föregångsland. Men frågan är hur länge till. För nyligen avkunnade Migrationsdomstolen en dom som kan göra det svårare för irakier att få asyl här. Domstolen slog fast att det inte råder ”inre väpnad konflikt” i Irak. Man stöder sig på den svenska utlänningslagens definition av när det råder ”inre väpnad konflikt”. För att få asyl i Sverige måste man nu kunna bevisa att man är personligen hotad. Migrationsverket har specificerat vissa särskilt utsatta grupper i Irak som löper stor risk att utsättas för våld. Dit hör poliser, politiker och tjänstemän i regeringen eller i den amerikanska administrationen. Men nu är situationen så allvarlig att många fler grupper är utsatta för våld. Fullständigt godtyckliga småsaker som att sälja något till en amerikan eller ha någon i släkten som gör det räcker för att utsättas för livshot. Det berättar advokater och flyktingar som Konflikts Randi Mossige Norheim träffat.

Programledare: Saam Kapadia Producent: Mikael Olsson