Kropp & Själ

Safta, sylta och lär dig laga mat utan recept. Kropp & Själ-redaktionen tillbringar mellandagarna med två avslappnande sysslor: läser böcker och lagar mat. Lyssna och inspireras!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Böcker från avsnittet:

Alice Lööf har läst Det växer saft och sylt överallt av My Feldt
Mattias Lindgren har läst Den sista kokboken av Amanda Nordlöw
Ulrika Hjalmarson Neideman har läst Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys
Stina Näslund har läst Svamparnas förunderliga liv: vad en svampplockare behöver veta om underjorden av Anders Dahlberg och Anna Froster.

Händerna är trollkarlens viktigaste arbetsredskap och finmotoriken i handen är ren hjärngympa med alla komplicerade nerver. Kropp & Själ tar fasta på kroppsdelarna vi lätt tar för givet – händer och fötter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag brukar skoja och säga “don’t touch the money makers”, säger trollkarlen Caroline Ravn.

Hon fortsätter:

– Jag skulle gärna åka skidor, jag skulle gärna åka skridskor, men jag vågar inte. Vad händer om jag bryter ett finger eller bryter handen? Det är ju verkligen det här jag lever på.

Händerna är komplicerade konstruktioner och har ett stort utrymme i hjärnan med många nervceller som går åt för att åstadkomma handens finmotoriska möjligheter, säger handkirurgen Göran Lundborg.

– Handen har av filosofer betraktats som en slags yttre hjärna, eller en förlängning av hjärnan . Man har till och med sagt att handen är den synliga delen utav hjärnan, säger han.

Medverkande: Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi, Lena Maria Vendelius, mun- och fotmålande konstnär och sångerska och Carina Reinholdt, överläkare i handkirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
Detta program är direktsänt

Ultraljud, KUB, NIPT, moderkaks- och fostervattenprov. Alla är exempel på det som kallas för fosterdiagnostik, där man kan få reda på om avvikelser på fostret. Men hur ska man tolka och tänka kring resultatet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det vi skulle kunna jobba på är från vårdens sida säga att det finns olika skäl till att göra fosterdiagnostik – det ena är att kunna avsluta graviditeten, det andra är att vara förberedd, säger Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Fosterdiagnostik kan också användas för att upptäcka skador på fostret som går att operera redan innan förlossning. Peter Lindgren jobbar med det.

– Vi gör ungefär 150 sådana här operationer per år på Karolinska, säger Peter som är överläkare inom fostermedicin på Karolinska institutet.

Medverkande: Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset, Peter Lindgren, före detta överläkare inom fostermedicin på Karolinska universitetssjukhuset och Nina Asplin, ultraljudsbarnmorska och doktor i medicinsk vetenskap med anknytning till Strömstad akademi.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
Detta program är direktsänt

Är huvudvärken bara huvudvärk, eller är det något värre? Många kan nog känna igen sig i oron över att något i kroppen inte är som det ska. Men för vissa blir ångesten så stark att de inte ens kan ta sig hemifrån av rädsla för att bli smittade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna Dahlqvist har varit livrädd för att få cancer i hela sitt liv.

– När det har varit som värst har det präglat mina dagar, som att gå i ett filter av ångest, säger hon.

En dag händer det som hon fruktat och lagt ner så många timmar på att oroa sig för – hon får beskedet att hon har cancer.

– På något sätt hade jag nog i min fantasi tänkt att efter beskedet stängs en dörr, efter det är det bara mörker. Och det var mörker, men det gick ändå att åka hem, det gick att äta middag, det gick att ta hand om barnen. Det gick att leva, säger Anna.

Annas cancerbesked tog bort hennes rädsla för sjukdomen – den botade hennes hälsoångest.

Att känna en viss oro för sjukdomar är bra för oss. Det gör att vi söker vård i tid när något är fel. Men för en liten procent av befolkningen blir den här oron extrem och påverkar livskvaliteten.

– Det kan antingen handla om att man blir så paralyserad av oro att man får svårt att fokusera på andra saker, eller att man faller in i olika vanor för att hantera sina problem, söka vård ofta eller söka information hos anhöriga eller på internet, säger Erland Axelsson, psykolog och forskare.

Gäster i programmet är: Erland Axelsson, psykolog och forskare på Liljeholmens universitetsvårdcentral och Karolinska institutet, Emelie Uggla, programledare för podden “ Är jag sjuk?” och Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi på Karolinska Institutet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
Detta program är direktsänt

Elak, beräknande och grandios – så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.

Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter.

– Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon.

Men går narcissism att bota?

– Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst.

– Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar.

Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.

*Sandra är ett fingerat namn.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Detta program är direktsänt

Hur mogen är en tonåring att själv styra över sina beslut och sin tid? Var går gränsen mellan att vara en engagerad förälder och att gå över till att vara kontrollerande?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Kontrollerar alla andra föräldrar sina barns Whats App-konversationer och är jag den enda som inte gör det? Är jag en dålig mamma?

Kropp & Själ fick ett meddelande från lyssnaren Frida. Hon undrade om det är rätt eller fel att kontrollera sin tonårings sociala medier, och att, via GPS, hålla koll på var hon befinner sig.

Hur mycket är sunt att kontrollera sin tonåring och när går det över gränsen?

Medverkar i programmet gör Liria Ortiz, psykolog och författare, Petra Krantz Lindgren, beteendevetare och Armita Golkar, docent i psykologi vid Stockholms universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
Detta program är direktsänt

Räknar du din ålder efter födelsedatum - eller hur du känner dig? Din biologiska ålder kan både vara lägre och högre än din kronologiska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Biologisk ålder är ett begrepp som blev känt för en större allmänhet i och med pandemin men som fortsatt att användas. Vad är det egentligen? Och på vilket sätt skiljer sig den biologiska åldern från den kronologiska?

Biologisk ålder kan funka som ett alternativ till att mäta årsringar och födelsedatum och istället titta på dina värden och hur kroppen mår. Finns det en vettig användning för det eller är det mest ett bot mot dödsångest?

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

Vad hjälper dig att hitta din väg i livet? Modern forskning, personliga vittnesmål – eller de gamla grekerna? Självhjälpen finns precis överallt men vilken väg ska du välja?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Självhjälp, till skillnad från annan litteratur, har ett syfte – att ge dig kunskap så att du ska kunna ta hand om dina egna problem. Det är en del av vår “expertkultur” menar psykologen och författaren Siri Helle. Men det kan också ställa till det för oss:

– Om man kommer in med rätt kunskap i rätt tid så är det helt fantastiskt. Man får hjälp att hantera sina besvär. Men det kan bli en ond cirkel, en uppsjö av råd pekar i olika riktningar och som inte bygger på forskning. Det blir att man konsumerar mer och mer och blir mer hjälplös och blir ännu mer beroende av experter.

Det centrala för självhjälp är att du på egen hand ska kunna överkomma livets svårigheter. Fokuset ligger på dig som individ, inte på samhället eller en struktur. Samtidigt som det ger en möjlighet så kan det också komma med ett högt pris menar Siri Helle:

– Det låter som att alla är sin egen lyckas smed. Du kan också. Och då blir det verkligen ett skuldbeläggande av de som lever i social utsatthet och mår psykiskt dåligt.

Gäster i programmet:
Siri Helle, psykolog och författare till självhjälpsboken Känslofällan.
Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med självhjälpsboken Ta din tid: Gör mindre men bättre

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

Dådet vid Mälarhöjden IP, när en 18-åring sköts till döds, skedde samtidigt som hundratals barn och vuxna befann sig på platsen. Idrottsplatsen som ska fungera som tryggt och positivt laddat område blir nu det motsatta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dådet vid Mälarhöjden IP, när en 18-åring sköts till döds, skedde samtidigt som hundratals barn och vuxna befann sig på platsen. Idrottsplatsen som ska fungera som tryggt och positivt laddat område blir nu det motsatta.

– Det här meningslösa och besinningslösa våldet har nått ett område i samhälle som borde vara fredat och skyddat, berättar Thomas Lindegård som jobbar på Mälarhöjdens Tennisklubb, ett stenkast ifrån gräsplätten där dödsskjutningen skedde.

När Libaan Warsame började nattvandra 2018 så hade han inte en tanke på att hans egen son, två år senare, skulle bli offer för det eskalerade våldet. Libaans son Hanad, blir skjuten och dör den 29 december 2020.

Trots den personliga tragedin så slutade inte Libaan Warsame med sitt engagemang. Vänner och grannar uppmanade honom till att flytta ifrån området och att bara se efter sig själv och sin familj.

– Men om vi i samhället, vi människor, börjar fly när det händer något sånt här, då har vi inget samhälle, då har vi inget land. När det är svåra tider så måste man hitta ett sätt att kämpa om man vill ha ett samhälle som är gott, säger Libaan Warsame.

Istället för att fly engagerar sig Libaan Warsame ännu mer i närområdet och startar föreningen Stoppa Skjutningen med syftet att hjälpa andra som också förlorat sina barn.

Många känner sig maktlösa inför sprängningar och skjutningar i bostadsområden, shoppingcentrum och på idrottsplatser. Ställen där vi borde vara trygga. Hur kan engagemang mota bort känslan av rädsla och maktlöshet?

Gäster i programmet:
Libaan Warsame, grundare av föreningen Stoppa Skjutningen.
Ida Kriisa, nattvandrare.
Kata Nylén, leg. psykolog, driver Klimatpsykologerna, jobbar mycket med engagemang.
Dominika Vergera Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola. Har studerat sociala rörelser och engagemang.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

– När ska man skilja sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så svarar psykologen och parterapeuten Allan Linnér. Men vägen dit, till att ta det oåterkalleliga steget är allt annat än lätt, menar han.

– Alla skilsmässor föregås av ett visst mått av vånda och osäkerhet. Kanske också av skuld och skam. Och finns det barn inblandade så kommer det ha bäring på frågor om ansvar och med vilken rätt man tar detta steg.

Det handlar om orden som för alltid förändrar livskartan och den framtid man trott legat och väntat, nämligen ”jag vill skilja mig”. En mening som kan komma både för tidigt och för sent, men som aldrig går obemärkt förbi. När är det egentligen läge att ta det steget i en relation man inte trivs i?

Gäster i programmet:
Anna Bennich, psykolog och parterapeut. Författare till Vägen genom skilsmässa.
Christian Daun, journalist och författare till Upplösningstillstånd – Rapport från en skilsmässa.
Allan Linnér, psykolog, par och familjeterapeut. Medförfattare till Kärlekens koreografi.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent