Kropp & Själ

Fram till ganska nyligen rådde det fettskräck i väst – man skulle äta så lite fett som möjligt. Men så vände vindarna och fettet kom in i värmen. Vad är egentligen fördelarna med fett? Och vad händer när man enligt rådande ideal deffar eller bantar bort alla fettreserver?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En vanlig kropp ser inte ut på det sättet.

För Mikael Rydén är svaret tydligt. Han är professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning.

– Vi är utvecklade för att klara svält, vi måste ha ett lager av fettväv. Sedan är det olika var den sätter sig, till exempel kan kvinnor ha mycket fettväv på stuss och lår, men då är den mindre aktiv och mer godartad, den har inte samma negativa effekt på kroppens insulinkänslighet, säger han.

Gäster i programmet: Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning på Karolinska institutet, Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska institutet, Sarah Sjöström, simmare och Kristina Andersson, näringsfysiolog.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf.

Ibland säger munnen ja även fast hjärnan säger nej, när rädslan för att verka otrevlig och tråkig tar över. Det kan vara svårt att veta var den egna gränsen går – på jobbet, i relationer till anhöriga och till och med till försäljare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att jag blir lurad att köpa något som ville ha eller som jag tänkt att köpa. Vi 75-plussare har mycket prylar vi inte behöver, säger Bengt som sitter i solen på Liljeholmstorget i Stockholm.

Tonen i rösten är glad, men det han pratar om är egentligen något allvarligt. Det handlar om att kunna säga nej, både för sin egen skull och vissa gånger även för andras.

– Jag tror man ska ha i åtanke att de allra flesta blir tacksamma om någon börjar säga i från i en obehaglig situation. Till exempel under ett möte på jobbet där alla tänker samma sak, då kan man bli tacksam om någon stiger fram och säger ifrån, säger Åsa Kruse, psykolog och författare till boken ”Att sätta gränser för sig själv och andra”.

Hon fortsätter:

– Men det är klart att det är en balansgång, man kan ju inte alltid sätta gränser i alla sammanhang. I bästa fall kan man göra det i samförstånd med andra.

Gäster i programmet: Åsa Kruse, psykolog, David Waskuri, psykolog och Ida Flink, psykolog som forskar om sexuell smärta och har skrivit boken Du, jag och sex.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf

Programmet sänds direkt.

En tvångsmässig blinkning med ögat, ofrivilliga harklingar, skratt, skrik och svordomar. Ibland gör kroppen rörelser eller ljud utan att man själv riktigt valt det. Sker ticsen däremot ofta och under långa perioder kan det handla om Tourettes syndrom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under de senaste årens pandemi har läkare runt om i världen märkt en ökning av unga som söker hjälp för sina tics. Konstigt nog är majoriteten av patienterna tonårstjejer och de flesta har en sak gemensamt: sociala medier-plattformen TikTok.

Filmer med hashtaggen "tourettes" har över fem miljoner visningar. I filmerna berättar kända influencers om sina tics, och visar även hur de både verbala och fysiska ticsen yttrar sig. Studier visar nu att personer utvecklat ett liknande beteende som det som syns på TikTok. Frågan är då: Kan man bli smittad av tics?

Nja, det vore att förenkla. Nanette Mol Debes är överläkare och klinisk lektor på Tourettesmottagningen vid Köpenhamns universitetssjukhus.

– Det är viktigt att skilja på Tourettes syndrom och det här funktionella ticsliknande beteendet, som vi har bestämt att vi ska kalla det internationellt, därför att både orsaken till symtomen och behandlingen är olika, säger hon.

Nidbilden av en person med Tourettes syndrom är en person som okontrollerat svär och säger fula ord vid opassande tillfällen, men Pelle Sandstrak, som själv har Tourettes vill nyansera den bilden.

– Det är en sådan klyscha. Tourettes behöver inte vara att man säger något eller låter överhuvudtaget, det kan också vara ryck eller tvångsmässiga rörelser, säger han.

Gäster i programmet: Pelle Sandstrak, föreläsare och författare, Helene Ringberg, psykolog och Niklas Dahl, överläkare och professor i klinisk genetik vid Uppsala universitet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producenter: Olivia Sandell & Alice Lööf

Kan man förutse framtiden genom noggrann planering? Vad kan effekterna bli av att överplanera? Hur spelar vår upplevelse av tid in i vår planering?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Daniel Berg kämpade i många år för att få pengar till sin forskning. När han väl fick det var lyckan total. Han planerade i detalj när och hur han skulle arbeta, men verkligheten blev en annan. Nu sitter han hjälplös med tio färgkodade kalendrar och sliter sitt hår – han måste kämpa för att förmå sig att sätta sig vid datorn och faktiskt jobba.

Han tror det är fel på hans hjärna och att han behöver medicinering. Men enligt experterna är svaret på hans prokrastinerande mycket enklare än så.

Veckans Kropp & Själ handlar om att planera, förutse hur sitt framtida jag kommer att känna och den komplexa upplevelsen av tid.

Gäster: Karl Bergström, psykolog, Helena Granström, författare, Alexander Rozental, forskare och psykolog.

Programledare: Ninos Chamoun.
Producent: Alice Lööf.

Programmet är förbandat.

En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor – alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus – är lättare att hålla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor.

– Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: ”Kan mikrovanor hjälpa?” Och svaret är: ”Ja!”, säger han.

Anders Rosengren, läkare och författare till boken ”Hela livet” är inne på samma spår.

– Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss.

– Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf.

Programmet är en repris från den 14 september 2021.

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk.

– Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.

Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.

Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas.

– Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.

Och fortsätter:

– Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.

Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Programmet är en repris från 12 april 2022.

Att-göra-listan, inköpslistan, topplistan, listan kan göras lång över listor vi skriver. De kan underlätta vardagen, få stora mål att kännas överkomliga men också skapa ångest, onödig stress eller väcka ilska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kropp & Själ denna vecka handlar om listorna som vi omger oss med, och vilken funktion de fyller i livet. Oskar har slutat skriva listor på fritiden för att särskilja ledig tid från arbetstid då allt noga spaltas upp. Åsa tycker vi kan slänga borde-listorna och fokusera på det som är viktigast och roligast.

Fredrik och Kristofer älskar listor och lever på att skriva dem. För Sebastian blev listorna vägen ut ur missbruk och kriminalitet. Han kunde se sitt eget beteende och ta ansvar för det när han spaltade upp det som han tidigare varit irriterad på och rädd för.

Medverkande: Oskar Henrikson, organisationspsykolog, Psykologifabriken, Åsa Alberius Munkhammar, neuropsykolog, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Fredrik Strage, musikjournalist, Kristofer Andersson, kulturjournalist och Sebastian, som driver stödboende samt är behandlingsansvarig på behandlingshem.

Programledare är Stina Näslund

Producent Ulrika Hjalmarson Neideman

Elitidrottare och världsmästare i tennis när man passerat 80 år - hur går det ihop? Witold Bajera och hans jämnåriga medspelare Roffe, Göran och Börje spelar WM för superseniorer på Mallorca.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Livet efter 80 kan vara fyllt av ålderskrämpor, vänners begravningar och tankar om att livet börjar lida mot sitt slut.

Men skulle det kunna vara precis tvärt om? Skulle man kunna rita om ålderstrappan och istället för att ta steg för steg nedåt fortsätta uppåt och på 90-årssteget byta ut käppen mot en guldmedalj?

Stina Näslund följer den 84 år gamla tennistränaren och elitidrottaren Witold Bajera under ett års tid för att ta reda på hemligheten bakom hans framgångar.

- Nej, inte tänker jag på döden och på begravningar. Det slutar när det slutar. Ibland tittar jag mig i spegeln och säger fy vad gammal du är. Men jag bara skrattar, jag har inga andra tankar, berättar han.

Programledare är Stina Näslund.

Producent är Clara Lowden.

Programmet är förinspelat.

Vissa samtal är en balansgång över en tunn lina spänd över manegen. En enda nyck, ett fel valt ord kan göra att allt stjälper. Det krävs mod och fullständig närvaro.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men det finns dem som vågar, som vigt sina liv åt att försöka nå andra människor genom samtal. Hur får man en människa att välja livet framför döden eller att upphöra med ett våldsamt beteende? Vad säger man till någon om orden kommer bli de sista i personens liv? Och hur är det att vänta på ett samtal som aldrig blir av?

Psykologen Anna Kåver har under många år bedrivit samtal med med suicidala patienter.

- Min uppgift blir då att på olika sätt försöka få patienten in i en ambivalens kring sitt rigida beslut. ”Jag vill dö, men kanske vill jag också leva, lite”. Det fröet vill jag fånga och försöka få att blomma upp, säger hon.

Christer Tessman har lång erfarenhet som förhandlare hos polisen, han har pratat gärningsmän ur situationer där de hållit gisslan eller barrikaderat sig.

- Man går in i någon slags bubbla med den här personen. De vill ju ha makten, de vill ju ha kontrollen. Det är ju de som vill ställa kraven hela tiden. Men deras krav har ingen annan kanal ut än till mig, berättar han.

Jeanette Reiskog jobbar på SOS alarm. Ibland händer det att personen hon pratar med avlider på andra sidan linjen.

- Jag kan ju bara hoppas att de kände nån viss tröst i samtalet med mig. Man har till och med fått ett gott skratt ibland ska du veta, berättar hon.

Polisen Per, som egentligen heter något annat, stämmer träff med hotaktörer, män som förföljer eller trakasserar kvinnor. Genom samtal får han dem att hitta en egen vinning i att sluta.

- Jag måste visa med kroppsspråket att jag inte är något hot. Röst och tonläge måste bjuda in till ett samtal. Vissa individer har ju löst alla sina konflikter med våld, eller verbala hot och kan gå nära en eller ta i en. Då får man inte gå, man måste sitta kvar, berättar Per.

Lenas dotter växer upp i ett fosterhem. Kontakten har varit sporadisk genom åren. Men Lena vill inte vänta längre, hon vill berätta för dottern om varför det blev som det blev.

- När man inte visste hur man skulle vara som mamma så var det ju inte lätt att vara det. Men jag var det ändå. Jag gjorde så gott jag kunde, säger Lena, som egentligen heter något annat.

Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, Christer Tessman, förhandlare hos polisen, Jeanette Reiskog, SOS Alarm, ”Per”, polis, ”Lena”, privatperson.

Programledare är Clara Lowden.
Producent Alice Lööf.
Programmet är förinspelat.

Hit kan du vända dig angående självmord eller om du mår dåligt:

· Jourhavande medmänniska 08 702 16 80

· Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatta på bris.se

· Självmordslinjen tillgänglig via chatt och telefon 90 101

· Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60

· Riksförbundet SPES - SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, 020-18 18 00 kl 19-22 kvällstid

· Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård

Här hittar du en lista på flera stödlinjer:

https://mind.se/hitta-ratt-kontakt/jourer-och-linjer-om-du-behover-prata/

Livet på 2020-talet är sprängfyllt av val, bara att köpa bröd i matbutiken erbjuder en uppsjö av alternativ. Men det finns en sak vi inte kan välja, och det är vår kropp. Kropp & Själ den veckan är en tillbakablick över några reportage vi sänt under det gångna året som handlar just om vår relation till den egna kroppen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och Alice Lööf

Producent är Alice Lööf.

Programmet är förinspelat.