Kropp & Själ

FOMO, fear of missing out, kallas vår tids folksjukdom, som får näring från sociala medier. Men FOMO är i själva verket något djupt mänskligt. Det handlar om rädslan för att bli exkluderad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den psykiska smärta du känner när du bli utesluten från gruppen, går att likställa med smärtan från en örfil, säger hjärnforskaren Katarina Gospic.

Människor med ständig koll på vad andra gör, verkar få svårare att uppskatta nuet.

Jacqueline Rifkin, doktorand i marknadsföring vid Duke University, gav ungdomar på ett sommarläger i uppgift att hålla stenkoll på vad deras vänner, som inte var där, gjorde genom sociala medier. De som följt sina vänners varje steg på nätet, tyckte senare att hela lägervistelsen var sämre, än de som fått i uppgift att titta på roliga filmer.

I Studion: Katarina Gospic, hjärnforskare, Jenny Jägerfeldt, psykolog och Sverre Sjölander, zoolog.

Han kallas den främste friidrottaren genom tiderna. Om psyket och de fysiska förutsättningarna som krävs för att bli världens bästa sprinter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Usain Bolt, som numera har gått i pension, lyckades behålla lekfullheten genom hela sin karriär, kanske är det en del av hans framgång. Hans fysik, att vara lång och stor, vilket är ovanligt för en sprinter, har gjort att han tar längre och färre steg än andra, det har gjort honom snabbare än alla andra.

Att vara bäst redan som ung kan bli ett tungt ok att bära. Sprintertalangen Irene Eklund satte ungdomsrekord på 200 meter som 15-åring, hon beskrevs som Sveriges största framtidshopp inom friidrotten. Men sen tog det stopp, hon drabbades av skador och depression. Nu gör hon comeback och berättar om hur hon tränar för att bli bäst, målet är att komma till OS.

I Studion: Tommy Åström, sportjournalist, Fredrik Weibull, idrottspsykolog, och Jenny Jakobson, fysioterapeut som forskar om idrottsskador.

Peter är 39 år och har längtat efter barn i flera år. Han har svårt att föreställa sig livet utan att någonsin få bli förälder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Barnlängtan och fertilitetsproblem förknippas ofta med kvinnlighet. Kvinnor gör karriär och väntar allt längre med att få sitt första barn, vilket leder till problem när man väl bestämmer sig, är budskapet.

Men hur är det med männen? Flera studier har visat att det finns en liten, men förhöjd risk, för vissa psykiska tillstånd som autism och schizofreni om pappan är äldre. Andra studier visar att pappans ålder spelar in vid IVF-behandling och att mäns spermakvalitét har blivit sämre 50 åren.

I studion: Emma Frans, forskare i medicinsk epidemiologi, Lucas Gottzen, genusvetare och andrologen Stefan Arver.

Är du trevlig mot dina kolleger? Snackar du skit om dem så fort de lämnar rummet? God stämning på jobbet är lika viktigt för hälsan som träning och gröna juicer, enligt psykologen Oskar Henrikson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om du undanhåller information från dina kolleger för att själv bli befordrad och aldrig sätter på kaffe efter att du tagit den sista slurken, kan det vara ett tecken på att din arbetsplats fungerar dåligt. När någon beter sig illa på jobbet, handlar för det mesta om sammanhanget och inte om egoistiska personlighetsdrag.

Att vara egoistisk brukar inte heller fungera särskilt bra i kärleksrelationer. Isabelle Ståhl har skrivit boken ”Just nu är jag här”, en generationsroman som beskriver flyktiga relationer som sällan fördjupas och ett samhälle där nästa kärlek alltid finns ett knapptryck bort på telefonen.

Böcker som nämns i programmet:

Ensam eller stark. Åtta principer för framgångsrika team, Oskar Henrikson med flera.

Omgiven av psykopater: Så undviker du att bli utnyttjad av andra, Thomas Erikson.

Just nu är jag här, Isabelle Ståhl.

Kärlekens koreografi : Du och jag och vi hos psykologen, Allan Linnér och Anders Nyman.

Filosofen Bengt Brülde skriver på en kommande bok om kärlekens och vänskapens filosofi.

Programmet är inspelat på bokmässan 2017.

Skrik i natten, nappar som kastas och mardrömmar som väcker hela familjen. Det kan ta flera år innan man som förälder kan räkna med en god natts sömn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att anlita en sömncoach för att få skräddarsydda råd är en trend som importerats till Sverige från USA och Storbritannien. Vi träffar babysömncoachen som tar mellan 800 och 15 000 kronor för sina konsultationer.

Många sömnmetoder har marknadsförts som lösningar. Däribland femminutersmetoden, där barnet lämnas ensamt för att sova och sedan tittas till var femte minut. En tortyrmetod som skadar anknytningen enligt kritikerna, ett bra sätt att lära barn att somna själva menar förespråkarna.

I Studion: Jenny Klefbom, psykolog, Lars Palm, läkare och sömnexpert och Eva-Lotta Funkquist, forskare vid Uppsala universitet och barnsjuksköterska.

Den erkände naturfotografen satt uppe på nätterna och redigerade in lodjur, mårdhund och grävling i sina landskapsbilder. Lögnen var som en skenande bil som inte gick att stoppa, säger han.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi människor tycks ha en förmåga att trassla in oss i nät av lögner när vi väl har börjat rucka lite på sanningen. Forskaren Tali Sharot, vid University College i London, har sett i studier att hjärnan härdas av lögner. Den negativa känsla som uppstår när vi börjar ljuga, blir allt mindre ju mer vi far med osanning.

Ett visst mått av lögner är nödvändigt för att vi ska kunna fungera i samhället, men var går gränsen?

I studion: Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet och Anna Bennich Karlstedt, psykolog.

Kropp & Själs producent Stina drabbades av hjärntrötthet efter en hjärnoperation. Hon är inte ensam. Hundratusentals människor lider av en trötthet som påverkar hela livet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett år efter operationen låg hon hemma med hörselkåpor för att stänga ute ljud från familjen. Det blev sakta bättre, idag kan hon arbeta och leva ett ganska normalt liv, även om det är långt ifrån hur det var tidigare.

Sofie Wennberg jobbade som underläkare och tävlade i Taekwondo på elitnivå. Hon fick en spark i ansiktet och drabbades av hjärntrötthet till följd av sina skador.

Varför tröttheten drabbar runt en fjärdedel av alla som får en hjärnskada, vet ingen. Det forskas på olika sätt att bemöta tröttheten genom mindfulness, medicin och träning.

I studion: Birgitta Johansson, docent vid Sahlgrenska Akademin och specialist i neuropsykologi, Lars Rönnbäck, professor vid Sahlgrenska akademin och överläkare i neurologi och Anna Bråndal, fysioterapeut och forskare.

Luke har ätit förebyggande HIV-medicin, även kallad PrEP, i ett år. Det ger honom en extra säkerhet trots att han använder kondom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även i Sverige kan det bli möjligt att få PrEP på recept. Medicinen bör ges till personer med hög risk för HIV i Sverige, föreslog Folkhälsomyndigheten nyligen.

I länder som USA och Storbritannien är medicinen etablerad, men i Sverige, har det i praktiken inte gått att få den utskriven av läkare. Men det finns en svart marknad där läkemedlet säljs på internet.

PrEP har visat sig skydda väl mot HIV i flera studier, men användaren får inte missa en enda tablett. Det har även hänt att enstaka personer fått HIV som varit resistent mot medicinen.

I Studion: Anders Blaxhult, infektionsläkare vid Venhälsan i Stockholm, Jon Gjönnes, RFSL, Lars Moberg, Noaks Ark och Magnus Unemo från WHO:s expertlaboratorium för gonorré och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Som en levande mardröm. Så beskriver Beatrice Halby sin tillvaro sedan hon sattes upp på väntelistan för nya lungor. Förra året dog 21 personer i väntan på donation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon bär alltid telefonen nära för att inte missa ett samtal om att det är dags. Beatrice lider av en lungsjukdom som gör en transplantation avgörande för att hon ska överleva.

Över 80 procent säger att de vill donera efter sin död, men det är relativt få donationer som faktiskt blir av. Om organbristen som drabbar svårt sjuka och om lösningarna för att ingen ska dö i väntan på hjärtan, njurar, lungor eller andra organ.

I Studion: Cecilia Arfwedsson, donationsansvarig läkare på Karolinska universitetssjukhuset, Linda Gyllström Krekula, forskare vid Karolinska institutet och Peter Carstedt, patientföreningen MOD, mer organdonation.

Lotta Brinell gick ner 20 kilo när hon var med i tv-programmet Biggest loser. Men några år senare vägde hon mer än hon gjorde innan programmet. Många som går ner i vikt går upp igen inom några år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kroppen verkar göra allt för att den som bantat ska gå upp igen. Det var en av slutsatserna när forskare undersökte vad som hänt med deltagarna efter tv-programmet Biggest looser i USA. Några år senare hade många gått upp all vikt, en del var till och med tyngre än de varit innan tv-programmet.

Enligt Carl-Magnus Brodén, Gastroenterolog vid Aleris obesitas Skåne, får många patienter med fetma livsstilsråd som skuldbelägger dem istället för att ge rätt hjälp. Vården har inte tillräckliga kunskaper om hur fetma fungerar, menar han.

I studion medverkar också: Torsten Olbers, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Heidi Stensmyren, Läkarförbundet och Ingrid Larsson, näringfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.