God morgon mina änkor, ni som sytt mina kläder med milslånga sömmar till tröst

Så börjar Charlie Engstrands första dikt. Han var tonåring och hade ännu inte varit med om några tragedier eller något otäckt, men anslaget var redan då melodramatiskt, säger han.

Kan ett hus ha en själ? Eller rent av ett psyke? Sitter husets historia i väggarna och vilka berättelser är det i sådana fall som läcker ut? Cecilia Blomberg tar oss runt bland några speciella hus.

The Stahl House i Los Angeles som är ett av USA:s mest fotograferade hus. The Eames House där designikonerna Charles och Ray bodde och skapade sida vid sida med utsikt över Stilla Havet.

Men det är också hus som är karbonpapper över konstnärers fantasier och projektioner. På årets Venedigbiennal var flera paviljonger ombyggda så att man som besökare tvingades in i labyrintiska iscensatta gångar och rum. Gudsförgätna platser som de dammiga övergivna skrubbarna Mike Nelson byggt i den brittiska paviljongen. Till vita mjuka väggar som bågnar in mot besökaren i Luxemburgs paviljong.

Och om huset som litterär huvudperson i tyska Jenny Erpenbecks Hemsökelse där ett hus vid en stilla insjö blir bärare av hela Tysklands våldsamma 1900-tal. Eller om le Corbusiers prestigevilla Savoye utanför Paris där det formässigt perfekta men läckande taket nästan tog livet av husbeställarens son.

Duvorna poar, trasten jollrar och rullar sin flöjt, rödhaken knäpper och sisar och korparna är svarta och olycksbådande. Det visslar, susar och låter i Tomas Bannerheds mångfaldigt prisade debutroman Korparna. Boken har han hållit på att skriva under tio års tid.

"Jag känner det som om jag genomgått en förvandling och blivit den jag innerst inne alltid har varit", säger Tomas Bannerhed om romanens tillblivelse. Själv trodde han att en berättelse om lantbrukare i Småland på 70-talet inte skulle bli någon hit men kritiker och läsare har tyckt annorlunda.

I K1 kommer nu den långa versionen av hans berättelse om vägen till skrivandet, och den obestämda känslan av skuld över att inte ta över det jordbruk och det liv som generationerna före honom gjort.

När Mia Gerdin läste Korparna trodde hon att författaren föddes med en fågelkikare i ena handen och en fälthandbok om fåglar i den andra, men Tomas Bannerhed berättar att han först i vuxen ålder lärde sig allt det om natur och fåglar som Korparna är så uppfylld av. Uppläsare är Anna Persson.

Anna Tullberg går på parabolvandring i Fittja med konstnären Isabel Löfgren, som pimpar paraboler där sedan i höstas. De boende har svårt att skiljas från sina antenner, då kapas en livlina till andra delar av världen. Men när de deltar i ett konstprojekt skapas nya nätverk i satellitstaden.

Karsten Thurfjell möter en radioopera med en konstnärlig stöld invävd i själva verket. Frågan hur många metaplan man orkar med är aktuell i operaföreställningen ”Nuckan och skurken” som har premiär nästa vecka på Årsta teater i södra Stockholm. Handlingen om brott begångna i det godas namn går i linje med att uppsättningen bygger på en stulen idé, där sångarna spelar sig själva som spelar rollerna i operan på scen, som i sin tur är en direktsändande radiostudio.

Elementära och existentiella frågor om det kapitalistiska systemet. Varför har bankcheferna så svårt att göra sig förstådda, när finansministern rasar och folket gör ränteuppror?

I det andra programmet i K1:s serie om kapitalismen tar Katarina Wikars reda på hur en bubbla uppstår och när en ekonomi förvandlas till en zombie. Mårten Arndtzén reder ut räntans mysterier och undersöker de räntefria alternativen - från Skövde till Iran.

Om det nu är så att politikerna avhänt sig makten till marknaden så måste även gamla humanister lära sig ekonomiska. Hur mycket pengar kan det finnas? Om börsen var en människa skulle den sitta på psyket?

I det första av två program ställer Lars Hermansson och Katarina Wikars elementära och existentiella frågor om det kapitalistiska systemet.

De lär sig vad en skräpobligation är, går på derivatkurs och förstår slutligen vad surrogatmödrar har med tillväxt att göra. Hör bl. a börschefen Jens Henriksson, författaren Nina Björk och ekonomihistorikern Jan Jörnmark.

I uppföljaren Förklara kapitalismen för mig 2 undersöker Mårten Arndtzén räntans mysterier och vi lär oss vad en zombiebank är.

Drakar flyger i motvind.Så skrev regissören för Hertsö Happening när ett snöoväder knäckte Laestadiantältet på hockeyplanen i Hertsön i Luleå häromveckan. Plötsligt var scenrummet borta, men teatergruppen gav sig inte och inom en vecka var ett nytt tält på plats.Nu är det snart premiär för Hertsö Happening, en musikal som skrivits utifrån människors egna berättelser från ett baktalat bostadsområde. Helene Alm rapporterar.

I ett radhus i stadsdelen Bäckby i Västerås, bor musikern Tobias Lejdeby. Tobias skyr vardagens alla bestyr med tvätt och disk och storhandlande. Tur då att parallella världar tillåts existera! Följ med David Rune in i radhuset och gå på musikalisk ljudvandring långt bortom köttbullar i big pack och rapporter om uppehållsväder. Ett program av David Rune.

Vad tänker regissörer på när de regisserar? Hur kommunicerar de egentligen med skådespelarna under repetitionerna? Och hur ser de på sitt arbete? Anna Pettersson, själv skådespelerska och regissör driver ett forskningsprojekt i Stockholms Dramatiska högskolas regi, där hon tillsammans med skådespelare undersökt hur kommunikationen mellan pedagoger, regissörer och skådespelare fungerar. Nu har hon för Kulturradion samlat tre regissörer i studion: Kajsa Giertz, Måns Lagerlöf, och Ole Anders Tandberg för ett samtal om deras arbetssätt och hur de ser på gestaltningsögonblicket. Det har resulterat i två program som sänds i K1 med start den 9 maj, och med del två den 16 maj.

.