Snittet säger hej då! I och med att det nya programmet Kosmo startar nu på lördag kl. 16.03 så stuvar vi om Kulturredaktionens tablå och utbud. Och det sista Snittet för ett långt tag sänds den 5e och 6e maj. I det sista programmet gräver Elin Claeson i arkivet och gör nedslag bland de röster som hörts i programmet under åren. I poddradioarkivet finns guldkorn av vitt skilda slag. De program som ni hör utdrag ur är: Hur kan man vara en röd kvadrat, från november 2008DV 8 Physical Theatre, från november 2008Annan konst, från april 2009Myten, konsten och nationen (om Kalevala), från mars 2009Evelyn Glennie, från maj 2009 Sedan besöker Karsten Thurfjell utställningen Building Blocks på Färgfabriken i Stockholm. Barn i åldrarna 5-16 år har fått beställa nio byggnader, dessa har sedan ritats av svenska och internationella arkitektkontor och förverkligas nu på konsthallens golv!

Snittet 28 april 2010 Mikael Wiehe

Mikael Wiehe har skrivit hundratals sånger där många blivit klassiker, och även om hans politiska intresse är stort är han också intresserad av de inre labyrinterna - både hos sig själv och andra - vilket märks i hans sånger.

Alldeles nyligen kom hans senaste album, Ta det tillbaka, där titeln manar att ta tillbaka den välfärd som nu håller på att monteras ner. Mia Gerdin har träffat Mikael Wiehe i Borås under pågående turné, apil 2010.

Eva Åström Rune är ordförande i riksförbundet för Folkmusik och Dans. Hon är dessutom musiker och arbetar med äldre politiska visor och skillingtryck bl a. Hon tillhör en annan generation än Wiehe och tycker hans musik hör till den svenska vistraditionen samtidigt som den har starka inslag av americana. Programledare är Mia Gerdin.

Mer information på www.sverigesradio.se/p1/snittet

- Det är konstigt att inte fler skriver politiska sånger, säger Mikael Wiehe, eftersom dom flesta faktiskt är intresserade av politik – skatterna, om inte annat!

 Själv har han skrivit hundratals sånger där många blivit klassiker, och även om hans politiska intresse är stort är han också intresserad av de inre labyrinterna – både hos sig själv och andra - vilket märks i hans sånger. 

 Alldeles nyligen kom hans senaste album, Ta det tillbaka, där titeln manar att ta tillbaka den välfärd som nu håller på att monteras ner. Mia Gerdin har träffat Mikael Wiehe i Borås under pågående turné. På Första maj kommer han att framträda i Flen bl a,  och med största sannolikhet kommer han då att angripa nyliberaler, Sverigedemokrater och alla som sätter egoismen före solidariteten.

Konstnären Torsten Jurell har under de senaste åren hyrt ateljé i Beijing i Kina, mitt i ett kraftigt expanderande konstliv som knappt tycks känna några gränser. Men det var också en period när myndigheterna stängde ner Facebook och Google. Det skedde under de folkliga protesterna i Xinjiang förra sommaren.

Uttrycket i Kina för ”osäker information” är ungefär densamma som det engelska ”shaky information”. Begreppet utgör en av byggstenarna i Torsten Jurells aktuella utställning Goda Nyheter från Underjorden! på Östasiatiska museet i Stockholm. Den undre världen i Kina representeras av Ban Zheng, den illegala licenshandel som manifesterar sig i tecknen och telefonnummer på murar och husväggar. ”Osäker information” heter också det skådespel som framförs av två skådespelare och ett högtalartorn i en digitalt styrd mekanisk teater.

I Snittet berättar Torsten Jurell om hans sätt att bearbeta intryck från Kina, vilket också innehåller berättelsen om en kvinnlig kackerlacka som ger sig ut i världen på jakt efter kärlek.

Kulturredaktionens Kinakännare Göran Sommardal ger också sin syn på det kinesiska kulturlivets dynamik.

Dessutom berättar Katarina Wikars om sina upplevelser av Kerstin Thorvall som lämnade jordelivet förra veckan.

Snittet Onsdag 14 april 2010: Birkin och Gainsbourg

I dagarna har filmen om den mytomspunne musikern Serge Gainsbourg svensk premiär och Snittet passar därför på att fånga upp vad som tidigare sagts om och kring och av denne popkonstnär i musik. Ur arkivet hör ni om en fransk Gainsbourgutställning där mycket av hans liv presenterades, men ni hör också intervjuer med Jane Birkin från 2008 (som länge var gift med honom) och med Serge Gainsbourg själv från 1988.

Programledare: Karsten Thurfjell

Jane Birkin är övertygad om att den skandalomsusade 60-talshitten Je t´aime, moi non plus som hon sjöng ihop med maken Serge Gainsbourg blir den sång som kommer att spelas i radio och TV när hon dör. Låten gjorde 1969 paret internationellt ryktbart, och Gainsbourg blev sedan alltmer känd som provokatör, snuskhummer och fyllbult, ett rykte som han inte direkt bekämpade, och som alltmer cementerades under hans hårda liv och stigande förfall.

Om just denna mytifierade historia handlar den bioaktuella Gainsbourg - ett legendariskt liv, av långfilmsdebuterande regissören Joann Sfar, och denna lekfulla och underhållande film gör ingenting för att punktera dessa myter. Ändå var Gainsbourg ständigt i arbete, och han uppvisade vid sin tidiga död 1991, 63 år gammal, att han med sin frenetiska produktion bidragit till en god del av 1900-talets kultur, med några tusen låtar till en lång rad artister, en drös med filmer, bilder, texter, tv-program - romanser och skandaler.

När skalden skulle fyllt 80 förrförra året visades en stor utställning om honom på Cité de la Musique i Paris, där man koncentrerade sig på vad han faktiskt åstadkom, inte minst hur hans intrikata texter och slagkraftiga musik lever vidare, både som en länk mellan popkultur och klassiskt - och mellan fransk och angloamerikansk musikkultur.

Snittet gör ett återbesök på den utställningen och sänder två tidigare intervjuer i Kulturradion. Cecilia Blomberg mötte Jane Birkin inför hennes konsert i Stockholm i januari 2008 och Annika Samuelsson träffade Serge Gainsbourg i hans hem i Paris 1988.

Programledare Karsten Thurfjell

Snittet om självhjälpsmani och miljöpanik. Under de senaste åren har den svenska tidskriftsmarknaden formligen exploderat av nyttiga, användarvänliga eller fem steg till ett bättre vad som helst - tidningar. Tove Leffler tittar på vårt omåttliga behov av att prestera, till och med när vi ska koppla av med en blank tidskrift, bland annat med hjälp av Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld och idéhistorikern Maria Björk. I Snittet intervjuas också

Thomas Johansson som är professor i socialpsykologi på Göteborgs universitet och som under många år har tittat på vårt behov att göra om oss inifrån och ut. Om enkla, snabba lösningar som sägs göra oss lyckligare.

I protest mot detta vältrande i jaget har Snittet också besökt utställningen Wiederkehr der Landschaft, på Akademie der Künste i Berlin. Utgångspunkten där är att människan och staden måste anpassa sig till landskapet och inte tvärtom. Yvonne Ihmels rapporterar om vattenbrist och översvämningar, men också om några småskaliga projekt

                                                                                                                                             

Under de senaste åren har den svenska tidskriftsmarknaden formligen exploderat. Lågkonjunkturåret 2009 var inget undantag. Bara sedan i november finns 22 nya titlar på våra tidningshyllor.

I takt med den ökningen går det även att se en annan tydlig trend. Det som med fackspråk kallas instrumentella tidskrifter. Nyttiga, användarvänliga eller fem steg till ett bättre vad som helst – tidningar. Tove Leffler tittar på vårt omåttliga behov av att prestera, till och med när vi ska koppla av med en blank tidskrift, bland annat med hjälp av Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld och idéhistorikern Maria Björk.

På Snittets redaktion passerar varje vecka nya titlar ur kategorin självhjälpslitteratur. En hunger som också tycks omöjlig att mätta. Thomas Johansson som är professor i socialpsykologi på Göteborgs universitet har under många år tittat på vårt behov att göra om oss inifrån och ut. Om enkla, snabba lösningar som sägs göra oss lyckligare. Men varför glöms hela tiden det större perspektivet bort, undrar han? De frågor som handlar om makt, orättvisor och politik.

I protest mot detta vältrande i jaget har Snittet också besökt utställningen Wiederkehr der Landschaft, på Akademie der Künste i Berlin. Utgångspunkten där är att människan och staden måste anpassa sig till landskapet och inte tvärtom. Yvonne Ihmels orienterar sig från en stor val som landat framför museientrén och som kommer att upplösa sig själv. Utställningen fortsätter sen att handla om de vattenproblem som såväl Venedig som Las Vegas brottas med på olika sätt, och till slut finns också verk om småskaliga projekt som ändå inger hopp om en hållbar framtid.

Programledare: Cecilia Blomberg

Den ekonomiska krisen tvingar USA:s museer att avskeda personal och ställa in utställningar. I den desperata jakten på pengar tummas det nu på etiken. I Kalifornien har en gallerist blivit chef för ett stort konstmuseum, något som tidigare var otänkbart. Och i New York ställer ett annat stort museum ut sin styrelseledamots privata konstsamling. Men även europeiska museer har problem med integriteten. Vem avgör egentligen vad som är viktig konst? Mårten Arndtzén har undersökt sponsorernas ökande makt över museerna.

Vad som händer i New York har länge haft stor betydelse för stora delar av det svenska kulturlivet. För några år sedan lanserades namnet ”Sofo” för det bohemdesignjuppifierade området söder om Folkungagatan på Södermalm i Stockholm. Nästan som Soho på Manhattan, fast kanske inte riktigt. I alla fall så har benämningen bitit sig fast, och trots alla försök att häckla idén, tycks den funka för yngre generationer, som i täta led söker sig dit för att shoppa, festa eller gå på lägenhetsvisningar. Serietecknaren Lena Ackebo ger snart ut ett nytt album med titeln ”Fuckin Sofo”. Blir det månne en svidande satirisk vidräkning med stockholmsk New Yorkromantik?

På konsthallen Brandts i danska Odense pågår hela våren en utställning med den litauiske konstnären Deimantas Narkevicius, som bor och arbetar i Vilnius. Det rör sig om åtta stora filminstallationer, som alla handlar om "det individuella och kollektiva minnet". Det är den största utställningen hittills i Skandinavien med verk av Narkevicius, som slog igenom 2001 då han representerade Litauen vid konstbiennalen i Venedig. Lars Lönroth träffade konstnären i Odense.

Programledare Karsten Thurfjell

Originalverk till ett värde av ca 2 miljarder kronor visas nu på Eriksbergshallen i Göteborg, och bland dyrgriparna finns en tidigare okänd målning av Leonardo da Vinci: La Bella Principessa.

Med hjälp av modern multimediateknik visas teckningar, skisser och målningar av renässansens tre mästare, Michelangelo, Rafael och da Vinci under utställningsnamnet And There Was Light. 

Mia Gerdin undrar vad renässansen stod för och om den hänger ihop med vår tid. Håkan Wettre är utställningsansvarig på Göteborgs Konstmuseum som visar en parallell utställning Renässanser, och den försöker ge vissa svar.

I Snittet får vi även träffa skådespelaren Anna Carlson som fyller 60 i år och varit verksam på scenen i nästan 40 år. Hon är dessutom sedan 2006 en stridbar ordförande i Teaterförbundet.

Anna Carlson är just nu aktuell som filosofen Hannah Arendt i den hyllade föreställningen Den banala kärleken på Uppsala Stadsteater. Hon gör också monologen Ett år av magiskt tänkande, baserad på Joan Didions bok, där hon gör rollen som författaren själv. Två starka, vuxna kvinnor, gestaltade av den lika starka Anna Carlson.

Anneli Dufva har träffat henne för att prata både om kvinnoroller på teatern och kvinnans roll på teatern.

Dessutom intervjuas koreografen Anmar Taha som flydde från Irak till Sverige för drygt tre år sedan.  I Göteborg har flera dansare samlats som tidigare studerade vid Bagdads Performing Arts School, och i projektet Iraqi Bodies skapas danser som behandlar deras upplevelser. Mia Gerdin såg urpremiären av The Sleepers på Pusterviksteatern i Göteborg, en föreställning som handlade om skräcken att bli kidnappad och förd till okänd plats med okända människor, och du ser bara mörker eftersom du har ögonbindel på dig.

Programledare: Mia Gerdin

Det handlar om performancekonst i Snittet. Mårten Arndtzén intervjuar konstnären Marina Abramovic i New York, Cecilia Blomberg intervjuar spanska performancekonstnären Dora Garcia och programledaren diskuterar kring performance med Gunnar Bolin i studion.

Programledare: Anneli Dufva

                                                                                                                                        

Den serbienfödda konstnären Marina Abramovi (född 1947) räknas som en av de största inom performancekonsten. Redan på 70-talet blev hon känd för sina sjävlutlämnande, och ibland livsfarliga, performanceföreställningar. Idag räknas hon till konstartens pionjärer, och nu visar MoMa (Moderna Museet)  i New York en stor retrospektiv över hennes konstnärskap. Där kan man se både dokumentation och återuppföranden av hennes tidigare verk. Men också Marina Abramovi själv, livs levande, i en performance som pågår ända tills utställningen stänger, i maj. Mårten Arndtzén har sett utställningen och träffat performancekonstens Grand Lady i New York.

I Stockholm, på Galleri Index, visas samtidigt den spanska konstnären Dora Garcia (född 1965), som även hon, liksom Abramovic, i sina verk ställer frågor om förhållandet mellan konst och åskådare, mellan tid och rum. "Where do characters go when the story is over?" kallas utställningen som nu nått Stockholm. Cecilia Blomberg har träffat Dora Garcia.

Och i studion funderar kulturredaktionens Gunnar Bolin kring performance både som uttryck och trend. Går det egentligen att återskapa en performance?

Programledare: Anneli Dufva

1) Lars Norén intervjuas inför lördagens (13/3) premiär av Orestien på Folkteatern i Göteborg. Reporter: Mia Gerdin

2) Filmskaparna Ethan och Joel Coen har fått kritik i USA efter filmen A Serious Man som anklagats vara anti-judisk. Katarina Andersson rapporterar från New York.

3) Kerstin Berggren intervjuar brittiske dramatikern Dennis Kelly och svenska regissören Maria Åberg inför fredagens premiär av Kellys nya pjäs " The Gods Weep" med Jeremy Irons i huvudrollen.

Programledare: Mia Gerdin

Mer information på sr.se/p1/snittet

Varför satsar Lars Norén på ett tungt grekiskt drama som sin första uppsättning på Folkteatern i Göteborg?  Valet han gjort är Aischylos trilogi Orestien som är både ett hämnddrama och en beskrivning av samhällsförändringar och som dessutom innehåller en konflikt mellan manligt och kvinnligt.  Vilka sidor i dramat har Norén valt att lyfta fram, undrar Mia Gerdin i en intervju veckan innan premiären.  (Premiär 13 mars). 

Mer teater blir det i en rapport från London och Royal Shakespeare Company. Nästa vecka är det nämligen premiär på den välkände brittiske dramatikern Dennis Kelly´s nya pjäs The Gods Weep med Jeremy Irons i huvudrollen. För regin står den svenska regissören Maria Åberg, som efter åtta år i den engelska huvudstaden nu är ordentligt etablerad i Londons teatervärld. Kerstin Berggren har träffat Maria Åberg och Dennis Kelly. 

I Snittet ingår också en rapport från Katarina Andersson om bröderna Coens senaste film A Serious Man som fått kritik i vissa judiska kretsar eftersom filmen innehåller flera looser-karaktärer som är judar.  Är det främst den äldre generationen som blivit nervös och kritisk när judar porträtteras som osympatiska individer? Rafi Samuels-Swartz från judiska organisationen NEXT menar att det är så, och att hans generation är mer öppen. Han säger också att judisk kultur på allvar gjort sitt intrång i populärkulturen de senaste 10-15 åren. 

Programledare är Mia Gerdin

Någonstans mellan konst, vetenskap och arkitektur. Där rör sig Tomás Saraceno som just nu är aktuell med en utställning på Bonniers Konsthall i Stockholm. Tomás Saraceno, född 1973, har sina rötter i Argentina, men har bott i både Sydamerika och Europa. Han är utbildad arkitekt och konstnär och extremt intresserad av spindelnätets speciella egenskaper som ett av de starkaste material som finns.

I nära samarbete med vetenskapsmän har han återskapat ett tredimensionellt spindelnät. Det är han först med. Och på Bonniers Konsthall har han fyllt ett helt rum med en uppförstorad modell av ett nät vävt av en ”svart änka”.

Tomás Saraceno skapar också alternativa städer och drömmer om att kolonisera rymden med samhällen efter samma principer som internet.

Berlinarkitekten Heike Hanada vann tävlingen om en utbyggnad av Stockholms berömda Stadsbibliotek, signerat Gunnar Asplund.  Efter en sex år lång process för att få fram en lämplig utbyggnad lade stadens politiker i höstas förslaget på is, ett beslut som fortfarande inte fått någon vettig förklaring. I måndags kväll berättade Heike Hanada om sin upplevelse av tävlingen på en debatt i Stockholm.

Ruben Östlund belönades nyligen med en Guldbjörn på filmfestivalen i Berlin för sin kortfilm om ett misslyckat rån. I Snittet hör ni honom berätta hela filmen i radio, och hur han själv funderat kring vår bild av brott och brottslighet.  Brottsligheten befinner sig för det mesta långt ifrån filmernas dramatiska skeenden, menar han - den är betydligt vardagligare än vi tror.

Programledare: Karsten Thurfjell