Kvanthopp

En avancerad utomjordisk civilisation behöver stora mängder energi, resonerade fysikern Freeman Dyson. Ett sätt att hitta intelligent liv i rymden är därför att spana efter utomjordiska ingenjörsprojekt i rymden, som de så kallade Dysonsfärerna - enorma ”solfångare” som utomjordingarna använder för att tygla sin hemstjärnas kraft för sina behov. Enligt en färsk studie kan vi i princip redan ha observerat sju stycken sådana sfärer, i jordens relativa närhet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Vetenskapen är full av paradoxer: ekvationer och resultat som slirar ut i loopar av motsägelser och cirkelresonemang. Man kunde tro att varje forskare bävar för paradoxer. Men de allra bästa paradoxerna har gjort sina upphovsmän odödliga, från Zenon och de övriga gamla grekerna till Einstein. För oss vanliga dödliga är de prima hjärngymnastik. Här följer Kvanthopps fem-i-topp-lista över de coolaste paradoxerna. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Ingen rök utan eld. Och inga människor heller, åtminstone inte sådana som du och jag. Människan har lekt med elden i över en miljon år, med dramatiska följder för vår evolution. Men vem var verklighetens Prometheus, som gav oss den första gnistan? Och hur har det format dig och mig? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Räkna inte ut kärnkraften riktigt ännu. Nästa generations kärnreaktorer drivs med ett bränsle som det finns massor av och som inte är lika farligt som uran. Torium kan erbjuda en lösning på världens energibehov – fossilfritt dessutom – men å andra sidan, så här har det snackats i årtionden, utan nämnvärda framsteg. Vad är annorlunda den här gången? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Vi har vetat att jorden är rund sedan de gamla grekernas tid, bokstavligen i tusentals år. Ändå får konspirationsteorin om att jorden i verkligheten är platt, och att Nasa för oss bakom ljuset, allt fler anhängare på de sociala medierna. Nu ska saken avgöras en gång för alla när ett gäng plattjordare och rundjordare åker till Antarktis för något de kallar ”Det slutliga experimentet” (The Final Experiment). Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Veckans vetenskapsnotiser. Redaktör Joakim Lax.

Boeings mardröm fortsätter, nu också i rymden: Starliner-kapseln klappar ihop, två astronauter strandsatta på Internationella rymdstationen. Samtidigt avancerar planerna på att ge den åldrande ISS en knuff mot sin undergång, SpaceX har fått det uppdraget som är planerat till 2030. Vi bekantar oss också med Europas nya ”rymdlastbil”, Ariane 6.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

När och hur uppstod traditionen att segla för nöjes skull? Länge var sjömanskapet ett yrke, och inte ett värst välbetalt sådant. Man seglade för att man måste. För att man var fiskare eller matros eller motsvarande. Få kom på att åka ut och kränga bara för att det var roligt. När och hur förändrades det här? Vi ska summera yachtens historia i världen och i Finland. Vi ska också ta en titt på vilken roll segelföreningarna har haft när det har kommit till skapandet av Finlands nationella identitet och symbolvärld. Vi skulle ju till exempel inte ha vår blåvita flagga utan segelföreningarna som var blåvita innan det blev coolt, så att säga. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

”Vi kommer i fred för hela mänskligheten”, så stod det på plaketten som Apolloastronauterna hade med sig. Men det kunde ha gått annorlunda, 1959 övervägde USA:s militär en regelrätt väpnad ockupation av månen, inklusive kärnvapen. Men hur krigar man på månen, med vilken sorts vapen? Hur tänkte de som skissade upp Project Horizon? Och varför blev det aldrig någonting av planerna? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Träden. Blommorna. Fåglarna. Dinosaurierna. Däggdjuren, inklusive vi människor. Korallreven. Atlanten. Saturnus ringar. Samtliga av de här är saker som har funnits en kortare tid på jorden än hajarna. Hajarna, de levande fossilerna, har härskat i haven i mer än 400 miljoner år och överlevt samtliga fem stora massutdöenden. Men hur ska det gå för dem i den omvälvning som vi orsakar? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]