Kvanthopp

Rött är kulören för ljus med en våglängd mellan cirka 625 och 740 nanometer. Det röda sträcker sig från det gulaktiga scharlakansröda och cinnoberröda till det blåröda karmosin, med nyanser från rosa till mörkt vinrött. MEN! Liksom de andra färgerna är rött egentligen bara en illusion som vår hjärna framkallar. Det minskar såklart inte vår fascination med dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

I tusentals år var gravar och katakomber det djupaste som mänskligheten grävde i jorden, drygt tjugo meter eller så. Men vår underjordiska sfär har vuxit snabbt sedan den industriella revolutionen. I dag jobbar människor mer än fyra tusen meter nere i jorden. Häng med på en tur genom allt det spännande som marken döljer. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Mikrovågsugnen har kommit att bli synonym med återuppvärmda matrester och fryspizzor som smakar gummi. Ingenting är mer vardagligt och tråkigt än en mikrovågsugn, liksom. Men som så ofta finns det en spännande historia bakom, en som börjar med andra världskriget och inkluderar bisarra djurförsök med hamstrar! Och för att berätta mikrovågsugnens historia måste vi inkludera radarn, som utan tvekan är en av nittonhundratalets viktigaste uppfinningar. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Förra veckan talade vi om salt ur ett historiskt perspektiv. Vad saltet har betytt för vår civilisation och kultur, från förhistorisk tid till franska revolutionen och Mahatma Gandhis saltmarsch, med mera. I det här avsnittet av Kvanthopp ska vi blicka framåt, på de nya sätt som det vita guldet, saltet, förser oss både med nya lösningar på existentiella risker, men också skapar nya hot mot vår fortsatta överlevnad. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Saltets betydelse för vår kultur och civilisation kan knappast överskattas. Salt nämns trettioen gånger i Bibeln. Saltet lät våra förfäder preparera kött och fisk så att de hade mat under de långa, mörka vintrarna, långt innan det fanns kylskåp. Saltet har en enorm, outtömd potential också inför framtiden, bland annat för nya, hållbara energilösningar. Men salt hotar också vår framtida mathushållning, när saltet sakta men säkert förpestar världens dyrbara, krympande odlingsjordar. Hör den sanna sagan om saltet, i Kvanthopps salt-special i två delar. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Det är det här som Nobelförsamlingen årligen påminner oss om: ”Lita på oss, det här är viktigt, det här kommer att spela en roll i ditt liv, också om vi kanske inte ännu vet exakt hur.” Men du kan ju alltid lyssna på veckans Kvanthopp, där vi sammanfattar 2023 års vetenskapliga Nobelpriser, då är du snart lite klokare. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Hur kommer det sig att våra kartor är orienterade med just nord uppåt? En karta ”ställd på huvudet”, med syd uppåt, är ju precis lika korrekt? Hur blev det så här? Och vad gör Mercatorprojektionen egentligen åt vår världsbild, med tanke på hur den får områden närmare polerna (till exempel Europa) att se större ut?Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Vi tar en titt på den vita och den lömska flugsvampen, de dödligaste av alla giftsvampar, som har fått påvar och kejsare på knä. Men vi ska också kolla in den dödliga vita flugsvampens hippiekusin, den röda flugsvampen. Ligger det något i att den sistnämnda har inspirerat vissa av våra jultraditioner – inte minst de flygande renarna – och att det var den röda flugsvampen som eggade upp vikingarna till bärsärkagång? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Förödelsen som följde i cyklonen Bholas spår 1970 skördade uppemot en halv miljon människoliv, bokstavligen över en natt. Händelsen utlöste ett inbördeskrig och förde världen till randen av ett kärnvapenkrig. Och ledde i slutänden ledde det till att en ny nation såg dagens ljus: Bangladesh. Hör den hemska och fascinerande berättelsen som många aldrig ens hört talas om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Inom mindre än en vecka har två rymdfarkoster försökt sig på en landning vid månens sydpol, den första någonsin i den trakten. Rysslands Luna-25 och Indiens Chandrayaan-3, varav den förstnämnda kraschade men Indiens landare lyckades. Varför vill alla plötsligt till månen igen, medan snacket om Mars har tystnat nästan helt? Vad har månen att erbjuda, och framför allt dess sydpol, dit alla tycks vilja just nu? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]