
Sign up to save your podcasts
Or


Den tidigare C-riksdagsmannen Staffan Danielsson intervjuas av Jörgen Huitfeldt. I 50 år var han medlem i Centerpartiet, varav han satt i riksdagen i 14. I slutet kom han på kollisionskurs med sitt parti i migrationsfrågan och i synen på SD. Hör honom berätta hur partiet hanterar en företrädare som vägrar rätta in sig i ledet och och varför han tycker Centern har gått vilse.
”Problemet är att partiet har en ljusröd linje mot det gamla kommunistpartiets efterträdare och en mörkröd mot SD. Det är ett allvarligt misstag”, tycker han.
Pelle Zackrisson har följt Jimmie Åkesson sedan han intervjuade honom som lokalreporter 2015. I Rak höger berättar han om vägen från Sveg via Nyheter Idag, Bulletin och Riks till Kvartal, om bråken inom SD och om vad han lade märke till när han såg en bild på Åkesson och Simona Mohamsson vid ett köksbord i Strängnäs.
Tidigare i år fick både Trump och Putin storslagna mottaganden hos Kinas ledare Xi Jinping i Peking. Men det var oklart vad de fick med sig hem. Krigen i Ukraina och Iran sätter USA:s roll som världens mäktigaste land på spel, skriver Stefan Hedlund.
Inläsare: Magnus Thorén
Är det fortfarande lika kontroversiellt att forska om intelligens som när Charles Murray var med och skrev The Bell Curve? Lika kontroversiellt, om inte mer, svarar Erik W. Larsson. Antingen skrivs det från ena hållet, där allt som har med IQ att göra är rasism och något ”Hitler uppfann i sin källare”, eller från andra hållet av personer med en tydlig högeragenda och mycket prat om vem som är smart och dum. Själva utgångspunkten är de lärde ense om: ”Forskare på båda sidor är överens om att vita gör bättre ifrån sig på IQ-tester och liknande tester än vad svarta gör.” Striden handlar i stället om gener eller miljö.
Ivar Arpi tar upp en tysk studie av 500 invandrare och flyktingar vid ett utbildningscentrum, där testet inte krävde kunskaper i tyska och genomsnittet hamnade mellan 84 och 90 IQ-poäng beroende på jämförelsematerial. Den psykometriska vänsterns Eric Turkheimer förnekar aldrig de lägre resultaten, utan pekar på nutrition, dålig tillgång till sjukvård och uppväxt i krig. Ju mer miljöerna skiljer sig åt, desto svårare blir det att säga något, säger Larsson. Går det att hoppa från ärftlighet inom en grupp till skillnader mellan grupper?
Shiamoskén i Oslostadsdelen Grønland är knutpunkten för Daniella Nordhagens familj och andra irakiska familjer. Där läses det, där talas det om rätt uppfostran i tron, och där finns de godkända väninnorna – flickor som inte påverkar en negativt. Moskén är också ett ”matchmaking sted”, där mödrar söker upp rätt flickor åt sina söner. Vid sju års ålder bär Nordhagen hijab. Hon är ensam om det i klassen, får ingen förklaring hemma och tvingas ändå försvara plagget inför de andra.
I efterhand säger hon att hon hade önskat att skolan förbjöd hijab, så att familjen hade sluppit känna sig pressad att täcka henne. Med ett förbud hade familjen inte haft något val, och hade kunnat säga att det inte var deras fel. Det familjen fruktar är att hon ska bli fri, ”fornorsket” och få en norsk pojkvän. Till sist handlar det mindre om religion än om ryktet: ingen vill samarbeta med en familj vars döttrar inte uppför sig. Vad hade ett slöjförbud i den norska skolan betytt för en sjuåring? Och vilka konsekvenser får ett skadat rykte i gemenskapen?
En vintersöndag 2006 samlas familjen i en lägenhet i Oslo för att fira att Daniella Nordhagen har fått sin första menstruation. Det är musik, mat och kakor, och hon blir sminkad trots att smink annars är förbjudet. Först när hon sitter i rummet där imamen läser ur Koranen och avslutar med frågan ”Accepterar du äktenskapet?” förstår hon att något inte stämmer. Hon är tretton år och uppmanas av sin faster att ljuga om sin ålder och säga att hon är arton. Brudgummen är hennes egen kusin, som hon vuxit upp med och närmast sett som en bror.
Fastern försäkrar att det bara är en förlovningsfest och att ingenting kommer att ske. Samma dag får Nordhagen inte följa med familjen hem – lägenheten är hennes nya hem. Några månader senare sker det första övergreppet, och hon beskriver förväntningen att kusinen ska fullfölja äktenskapet och att han nu äger henne och hennes kropp. På vardagarna är hon skolelev i Oslo, på helger och lov hustru, och hon lär sig tidigt att ljuga för att upprätthålla fasaden. Varför giftes hon bort med en kusin som själv hade en flickvän? Och varför reagerade skolan inte när betygen föll?
Intelligensmätning började för drygt hundra år sedan, för att hitta barnen som behövde mer hjälp i skolan. Erik W. Larsson förklarar hur Charles Spearman gav den underliggande egenskapen namnet g, den generella intelligensfaktorn som dagens IQ-test försöker fånga. I vården ingår testet traditionellt i en neuropsykiatrisk utredning. Men ”det finns ingenting som heter ADHD-utredning”, säger Larsson – det är något den privata sektorn har uppfunnit.
De tre huvudsakliga diagnoserna är ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning, och IQ är ett grovt mått: två personer med samma IQ kan ha helt olika profil. I dag inkluderar utredningar av vuxna inte alltid IQ-test, och hela den industrin fanns inte förut – inte innan amfetamin kunde skrivas ut, påpekar Ivar Arpi. När Larsson började skriva trodde han att evidensen visade att vi blir dummare. Nu lutar han åt att både Flynn-effekten och tillbakagången är överskattade på grund av mätfel. Blir vi dummare? Och håller IQ-begreppet på att luckras upp?
Widar Andersson: Måste få till ett samarbete. Trump kallar Putin för ”sin vän”. Historisk folkmordsdom mot Myanmar. Och porrgala kan koras till Årets värsta slöseri. Programledare: Cassandra Alm.
Jimmie Åkesson markerar i Aktuellt att han kan samarbeta med Socialdemokraterna och att borgerlig skattepolitik inte lockar: inom borgerligheten är man ”besjälad av låga skatter för höga inkomster”. Carl Eos ser ett försök att göra Sverigedemokraterna till ett eget block, och tror att partiet går till Socialdemokraterna med till exempel tandvårdsreformen om det blir en alliansregering. Harriet Wallberg menar att Åkesson väljer opposition för att inte tappa mandat och därmed drömmen om statsministerposten 2030. Linn Svansbo säger att ett förslag som har majoritet och råkar vara det egna vallöftet, det röstar man på.
Elisabeth Svantesson säger i SVT att hon efter fyra år vet vad som är viktigt för Sverigedemokraterna och har varit lyhörd för det. Svansbo invänder att om Elisabeth Thand Ringqvist går till Alliansen blir Sverigedemokraterna vågmästare i varje riksdagsomröstning i fyra år – på många sätt mer makt än i en regering. Carl Eos kallar de röda linjerna fåniga och hånfulla mot svenska folket. Kan Centerpartiet acceptera att SD avgör varje fråga? Och vilka reformer är det Svantesson ska vara lyhörd för?
Elpriset rusar – på måndagen kostar en kilowattimme nära tre kronor i södra Sverige.
Samtidigt är skillnaden stor mellan elprisområdena – just nu är det mer än sex gånger så dyrt att köra en diskmaskin i Malmö som i Sundsvall.
– Sveriges elområdesindelning är dysfunktionell och speglar inte dagens situation, säger elexperten Mats Nilsson.
Av Göran Fröjdh
Inläsare: Staffan Dopping