Det går att fly från sina barn, genom mobilen eller jobbet, men det går också att fly in i dem, likt kvinnorna på de neurotiska föräldraforumen. Anna Axfors läser nya föräldraskapsböcker, undrar om vi inte behöver vända oss inåt mot oss själva i stället för till experterna.

Veckopanelen under ledning av Jörgen Huitfeldt. Till sist kom regeringens besked om kompensationen för pressade elkunder, men följdes snabbt av en svekdebatt. Är anklagelserna om regeringens brutna vallöften förklaringen till oppositionens framgångar i SCB:s stora novembermätning? Och spionrättegången inleddes i veckan. Kan allmänheten överhuvudtaget bedöma hur starka bevisen mot bröderna är? Med Inga-Britt Ahlenius, Enna Gerin och Stefan Stern.

Även om vi nyligen blev åtta miljarder människor så föds det allt färre barn., skriver Henrik Höjer.

Professor Jan O. Jonsson intervjuas av Henrik Höjer. Jan O. Jonsson är sociologen som undersökt integrationen på djupet. Vad skiljer och förenar ungdomar med svensk och utländsk bakgrund? I en omfattande studie har han och hans kolleger analyserat synen på allt från sex till våld. Och hur ser ungdomar på framtiden?

Vi ser en tendens till både juridifiering och till ökad laglöshet i klimatets namn. Det bäddar för nya konflikter även efter COP27, skriver historikern Johan Gärdebo.

För socialtjänsten kan den lättaste vägen vara att blunda för hedersförtryck. Socionomen och författaren Jeremiah Karlsson skriver om ett fall han själv var inblandad i, där en flicka skickades tillbaka till familjen där hon hade blivit misshandlad.

Ju populärare sport, desto mer politisk riskerar den att bli. I Mellanöstern vill många politiska och religiösa ledare använda fotbollen på sin planhalva i syfte att vinna prestige och makt, skriver Leif Stenberg, professor i islamologi och forskningsledare för ett projekt om fotboll, religion och identitet vid The Aga Khan university i London.

Det är en fördel att vara smart, särskilt i krig. Men vad händer när allt fler sofistikerade vapen hamnar i händerna på allt mindre nogräknade försvarsmakter, där man är tvungen att rekrytera svagbegåvade personer, frågar sig läkaren och psykiatern Erik W. Larsson. Exemplen Ryssland och USA manar inte till efterföljd.

Andra avsnittet av Kvartals nya podd Djupet handlar om varför så få av de skyldiga bakom gängskjutningarna döms i domstol. Bland åklagare och poliser talas det ibland om att det krävs "sagolika skäl" för en fällande dom. Men det finns också de som befarar att de vindar som nu blåser hotar rättssäkerheten. Hur gör domstolarna när de bevisvärderar i de indiciemål som gängmorden nästan alltid blir, eftersom ingen inblandad pratar med polisen? Skulle domarna kunna arbeta på ett annat sätt? Med utgångspunkt från ett mordfall som ska tas upp i Högsta Domstolen diskuterar programledaren Jörgen Huitfeldt med fyra experter: Polisutredaren Anders Karlsson, juridikprofessorn Christian Dahlman, domaren Mirja Högström och advokaten Johan Eriksson. Två av Kvartals lyssnare medverkar också, Linnea Lindquist och Viveka Stigzelius.

Varför klaras så få gängmord upp? Krävs "sagolika skäl" för fällande dom?